Källbo
Det här huset ägdes av min morfar och mormor ¨på 40- 0ch 50 och 60-talet. Det ligger nära Gnesta och Sparreholm och Stjärnhov. Så vi åkte upp för att kolla hur det var. Det kan hittas om man åker vägen ut mot Hasselön och tar till höger efter en liten bit. Förra gången jag var där var för tre år sedan och då var det förfallet. Nu var det inköpt av en flygkapten från Lidingö och hans familj som sommarbostad och så fint.
Jag lovade den vänliga familjen att lägga ut lite bilder här från förr på Källbo och jag kommer nog att lägga ut fler bilder här de närmaste dagarna vartefter jag hittar fler. Bilden ovan är från 50-talet tror jag. Mitten 50. Bilderna kommer att ligga kvar någon vecka eller så men inte mer. Sedan tar jag bort dem eftersom jag inte har lov av personerna att publicera dem. Sin första barndom tillbringade min mamma vid Norsborg, ett hus som låg vid vattnet (
Båven) nära Torp som Göran och Anitra köpte. Mamma lekte med barnen på Torp när hon var liten, det var många barn där.
Till vänster sitter snälla faster Selma(min mammas faster), min bror och min mormor Axelina. Till höger min bror, min morfar, min mormor och jag i knät. Måste ha varit 1952 ungefär.
Min morfar och mormor utanför köksfönstret. Sent 50-tal eller tidigt 60-tal
Min mormor och morfar på Flaggstångsudden på Hyltingö
Min mormor och snälla faster Selma 1941. Inte taget vid Källbo, utan där fastern bodde. Vet ej var.
Så härliga bilder! Jag känner inte igen huset, men så har jag ju inte varit ner för den vägen. Jag jobbade en kort period på Aspö konferens och en av kockerskorna var från Torp (det var innnan det såldes). Men det är ju lustigt att din mamma var från Stjärnhovstrakten.
Rapporten från dagarna i Stockholm var mycket intressant. Jag jobbar på Adolf Fredriks Kyrkogata och oftast springer jag ju bara till och från tåget. När jag har övernattat på hotell pga jobbet har jag bott på Freys på Brogatan (Gamla tror jag det är),ett helt OK hotell, bra läge.
Anne: Sverige är egentligen litet, det märker man när det plötsligt dyker upp beröringspunkter där man minst anar. Festligt att vi har något gemensamt så här bakåt i historien.
Det är märkligt att se bilder från tiden från ens egna första år och slås av tanken "Är detta månne från öststaterna eller nåt?". Jag har några liknande bilder där jag sitter i mormors knä. Hon med huckle och jag med någon underlig huvudbonad.