Väggen?
Jag kom hem, åt en enkel middag; grillkobra (= långa tunna bitar av kotlett), kokt potatis sojaost och tomater, till det kranvatten. Därefter en powernap på en halvtimme och så promenad med Jazz, hamiltonstövaren. Det kändes helt ok att gå till Prästgården där Roland höll på med att göra i ordning en av båtarna för sjösättning. Men på hemvägen blev det allt trögare att gå. När jag gått upp för den avslutande backen vid Liane var jag helt borta. Benen bar egentligen inte och jag vet inte hur jag tog mig hem de sista 100 metrarna. Svimfärdig och alldeles väck! Men in i duschen och plötsligt jättesugen på något att äta, speciellt sött. Kastade desperat i mig några potatisbitar och några chokladbitar tillsammans med varmt vatten. Det kändes lite bättre men fortfarande lite down.
Vad är det här, alla Ni som kan sånt? Alltså här gick jag 8 kilometer i förrgår + dubbla gympapass och 1 mil igår + dubbla gympapass och idag orkade jag inte ens gå två och en halv kilometer!! Det är samma sträcka som Rolands 90-årige farbror går varje dag med stavar!! År det det här som är väggen?
Överträning skulle jag vilja kalla det, alltså för mycket träning, fast tja det är väl kanske egentligen nästan samma sak som att den berömda väggen.
Annika: Fast det är ju inte träning egentligen, bara promenad och så dubbla Rörispass = friskis och svettis skolpausgympa för att lära mig rörelserna. Det kan väl inte vara överträning att i lugn och ro promenera 2 kilometer?
Ang. cykel. Skeppshult har bra kvalitet, men Monark går bra den också. Prova vilken, som känns mest bekväm för dig.
Det är inte alls konstigt tycker jag om du nyligen börjat med dessa långpromenader. Kroppen behöver lite tid att ställa om sig men det går oftast ganska fort. Känner igen mig för det blev samma sak för mig när jag gick en mil varje dag. Vissa dagar gick det hur lätt som helst och ibland orkade man knappt putta barnvagnen framför sig, trots att jag har en väldigt lätt modell. Vila någon dag och forsätt sedan trampa...
Persiljeland: Tack för tips!
Tessan: Men jag har ju ändå hållit på i ett par veckor nu med allt längre promenader. Tycker inte det känns särskilt påfrestande när jag går, ja, utom idag då förstås, när det var helt omöjligt. Att gå älgdrev är mycket mer ansträngande. Fast Du har säkert rätt. Jag ska följa Ditt råd. Och gå två väldigt långsamma kilometrar imorgon och gå med taxen som är mer lättgådd.
Han ser la läbbig ut , ett möte med han och huvudet i en stenkross =)
hahaha
Den där va bra, den ska jag köra på :P tackar :)
Jag tycker också det låter som överträning. Känner till en och annan som fått liknande problem, och då redan vid åldrar långt under din... Sen finns det faktiskt även vid promenader, som låter så oskyldigt, risk för rent fysiska skador.
Jag har inte hängt med riktigt i varför du startat denna intensivträning, men om jag bläddrar lite hittar jag säkert en förklaring.
Annaa: Nja, jag har inte startat någon intensivträning så direkt. Jaktsäsongen är slut och då blir det inte så mycket av normalt rörande på sig och jag är av naturen väldigt lat. Så jag började gå med Oskar, taxen, lite för ett par veckor sedan och sedan blev det lite längre promenader. Det här med gympapass är eg. inte träning utan bara det att jag måste lära mig själv ett pausgympaprogram som heter Röris eftersom jag ska använda det i elevgruppen. I kväll blir det bara hunddressyrkurs. Det blir nog lite lagomt traskande.
Låter lite som du fick ett blodsockerfall. Det är nog inte själva träningen som är boven utan det faktum att man behöver äta betyligt _mer_ än vanligt om du rör dig mer än vanligt. Kanske det räcker med lite fler mellanmål. Ta med en banan på färden t ex så riskerar du inte att säcka ihop.
Om man är i friskistagen så är det lätt att man drar in på kolhydraterna samtidigt som man rör mycket på sig.(Båda ambitionerna brukar sammanfalla för mig.) Då kan det slå bakut om kroppen inte har något att förbränna.
Det är nog bra att ta det lite lugnare var tredje dag om du håller det tempot. Hoppas du känner piggare nu!
Jag gissar att du hade vätskebrist. Det är mycket lättare att få det än man tror. Ska man ge sig ut på längre promenader eller träningspass så gäller det att ha "påfyllt" ordentligt. Jag har ofta vätskebrist, jag tror nämligen att jag dricker mycket med än vad jag gör. Gå gärna in på nätet och titta på symptomen på vätskebrist...de är hur många som helst. Det var nog därför du blev så sötsugen också...kroppen signalerade förtvivlat att den måste ha ngt NU...du kanske bara tydde signalerna fel och trodde att det var sötsuget... Jag säger inte att jag har rätt även om jag låter tvärsäker..men mina (liknande) "attacker" beror till 100% på för lite vätska i kroppen! Det är egentligen ett ganska farligt tillstånd...
Om jag nu har rätt..så får du fylla på lite extra på dagen nästa gång du ska ut ppå långtur..;-)) och var rädd om dig!!!
För mig tar det ca 6 timmar innan jag känner mig okej igen efter att det gått "för långt" och då nästan "idiotdricker" jag under tiden, men det tar tid innan alla små celler har fått sitt!
Tycker det låter som sockerkänning jag...
lite darrig ...
ha en bra helg
Vet inte! Själv har jag dagar som är riktigt tunga. Men, till skillnad mot dig, har jag ålderna att skylla på! Men det är klart, en bra bit kvar till 90 är det...
Trevlig helg och akta dig för väggar!
Nja, snarare blodsockerfall. Ät innan du går i stället kanske??
Alla: Tack för alla omtankar
och tips! Kan ju vara antingen blodsockerfall eller vätskebrist eller båda. Jag var i alla fall både väldigt sugen på sött och törstig när jag kom hem. I kväll har jag rantat runt på hunddressyrkurs någon timme så där utan att känna av något konstigt så nu är det nog bra. Men jag ska tänka mig för med mat och dryck i fortsättningen.