Inga Magnusson

Annaa: Ha ha.....jag förstår att Du med Dina erfarenheter är skeptisk! Asch, de fick inte ens kaffe, bara frukt och dryck!

Vi kanske är lika väldrillade som barnen........
Nej skämt o sido. En bra grupp ungar med föräldrar som är hyfsade och en lärare som Inga så blir det så!

Gallere Eva: Ha ha...jag tror inte den här föräldragruppen är särskilt lättdrillad! Den verkar tvärtom väldigt stark och målmedveten.
Jag berättade för barnen dagen efter att de hade trevliga föräldrar. Då fick jag från ett tindrande barn genast den sakliga kommentaren:
- Jag tror att det beror på att de har så bra barn.
Och jag kunde ju bara hålla med barnen: De har valt rätt föräldrar!
Vi har det rätt mysigt till vardags och det känns som ett privilegium att få lära känna en grupp fina ungar så här väl. Vi har fått flyt nu eller hur man uttrycker det.

Ja, jag tror att du har ett avslappnat förhållande till dina elever. Att du inte springer runt och försöker vara hipp.. utan möter dem en och en för vad de är. Kan jag ha rätt i det?
Man får den respekt man förtjänar brukar jag säga. Det är verkligen olika från grupp till grupp vi är ju alla unika.

Nynna: Mycket kan jag kanske kallas men knappast hipp :-)). Jag märker däremot att jag för varje år som yrkesverksam lärare får en allt större respekt för barnen. De är riktiga kämpar och var och en av dem är en hjälte / hjältinna
på sitt sätt. De strävar på och vill verkligen vara trevliga och snälla. De försöker att förstå vad vi vuxna förväntar oss av dem och tillmötesgå så långt det är möjligt fast vi naturligtvis ibland uttrycker oss korkat och ibland ställer fel krav. Barn försöker också så gott de kan att ställa upp på andra barns förväntningar av hur man är som en bra kompis. Men visst blir det fel ibland där också. Det är mänskligt men de strävar på med att klara upp allt. Och jag har en känsla av att barnen känner min uppriktiga beundran och respekt för deras kamp fram mot att bli vuxna.