Inga Magnusson

Här kapas asken på Liane helt traditionsenligt, en gång per generation.  Det är Roland som hänger som en apa uppe i trädet med motorsåg och kapar. Broder G står vid traktorn och spelar åt sig den vajer som är fäst i trädgrenen så¨att den inte ska falla över huset.  Inne i huset finns Rolands farbror N och moder M. Den senare är inte helt överens med sonen om tilltaget kan jag väl säga, så gubben var billig där en stund.

Så här började det en gång i tiden:

För länge sedan någon gång vid tiden för min födelse, 1950, så levde O på Liane här, Rolands fars morbror. Han gillade ovanliga saker. När andra nöjde sig med kor o hästar så hade han ankor, bin  och svarta höns.
O. planterade också ett ovanligt träd vid det då nybyggda huset; en ask.  En dag skulle O. åka iväg o se tävlingar på Årjängs travbana. Han misstänkte att hans bin skulle komma att svärma snart så han bad en annan O,  O. på Spriklerud att passa bina. Med det så menade han att han om bina svärmade så skulle O ta dit en halmkupa och försöka få in dem i den.

Mycket riktigt bina svärmade och de satte sig i den lilla asken, då ett par meter hög bara. O på Spriklerud ville inte anstränga sig så mycket för binas skull och han förstod nog inte trädets unikum. Han kapade helt sonika av trädtoppen där bina satt och la den vid en kupa och sen gick han hem. Rolands fars morbror blev väldigt harm, som man säger här, men behöll det som var kvar av trädet. Det grenade sig och växte vidare.

Ett antal år senare så beskar Rolands far asken men behöll de största grenarna. Nu har Roland också tagit av alla grenarna. Kanske inte så mycket pga traditionen om sanningen ska fram. Mer av den orsaken att asken farit illa med huset.

Samtidigt som detta skedde så fick vi veta att en telearbetare besökt gården medan vi alla var på begravning tidigare idag och han hade kapat Rolands mammas telefonledning. Han skulle åtgärda Rolands farbrors telefon i samma hus och hade  sett att det var två ledningar in till huset. Han trodde att det skulle vara bara en. Så han hade helt sonika klippt av svärmors ledning. Min svärmor har genom årens lopp haft en del synpunkter på teliaarbetares arbetskapacitet (också en tradition) och nu utökades de även med synpunkter på deras förståndsgåvor eller hur jag ska uttrycka det hela.

(Fast samtidigt så att ingen missförstår, måste jag säga att jag har världens snällaste svärmor. )

Ledningsfelet kommer att åtgärdas imorgon och telefonerna på Liane är då i full funktion.