Inga Magnusson

Alltså lämnade vi myggen bakom oss på land och for ut på sjön istället.  Här lämnar vi bryggan och åker i älven ut mot sjön. I bakgrunden där uppe ligger en av fiskestugorna; Brogärdet. Klockan är alltså 10 på kvällen och det är fortfarande så här ljust.



Vi åkte en tur ut till D och G på Harhalsen. De var redan ute i sin båt och rodde så vi satte oss på deras lilla berg, åt rester från festen igår och fiskade lite. Det fanns fullt av abborre runt spinnaren och de lekte i ytan men ingen nappade.


Lite mer stilstudie av fiske. Fågelsången runt oss var fantastisk. Jag tror att de sjunger extra vackert första dagen med fint väder efter en vecka av regn och blåst. De hade laddat. Bävern brukar ju simma över precis här varje kväll men vi kom ett par timmar för sent för att få se honom idag.


När klockan var närmare halv 12 i natt så åkte vi hem och det var  fortfarande så ljust att man kunde se ut över sjön. Solen finns alldeles där under horisonten. Det är en speciell känsla att vara ensamma på en stor sjö så här på natten och det är helt stilla överallt.  Fågelsången har tystnat det var bara lommen som skrek.  Änder sprätte omkring här och där i vasskanterna.  Viken ligger så placerad i väderstrecken att solen sommartid går ner precis där.  

 Sonen till den gamle prästen i Sillerud; Karl F. brukade säga att han varit över hela världen men att han tyckte att det fanns ingen vackrare syn än Signebyviken i solnedgång. Till saken hör att han ibland åkte ut hit och lät båten driva upp medan han själv stod upp i båten för att riktigt njuta av den mäktiga anblicken. När man kommer lite längre in i viken så ser man nattetid också konturerna av den kyrkklockstapeln uppe på gamla kyrkogården. Det var i förkristen tid en offerplats i asatron men Silleruds första kyrka byggdes på samma ställe.

Vi är ofta tacksamma för att vi råkar bo just här, där det bjuds så mycket av upplevelser med djur och natur.  Vi trivs med det här livet och vill inte byta även om det ibland också har nackdelar förstås.