Saxofonspel vid sjön igår tisdag kväll!
När vi stod på Smedens torg i Årjäng igår kväll och väntade på stafettresultaten så ringde mobilen. Det var D och G i Harnäs som meddelade att de satt nere vid sjön hos sig och firade Gs dotter Ks födelsedag och att vi gärna fick titta förbi om vi hade lust. Det lät lockande efter stafett på ett asfaltbelagt torg. Vi for snabbt hem, improviserade lämpliga födelsedagspresenter i all hast ( en "kaka", Margerit i fin kruka och med handgjort kort och Jägarförbundsmössa) och for iväg med båten. Klockan var ändå bortemot 10 på kvällen innan vi anlände den stora stenen i Harnäs. Det var en magisk kväll med sjungande gratulationer, mycket historieberättande och många skratt. Till sist spelade D. en konsert på saxofon ut över den ljumma och stilla sommarsjön. Det trollbinder!!
Det här är alltså en bild tagen precis i det spännande ögonblicket innan vi passerar under bron vid Brobacken och vi måste kasta oss ner på golvet i båten (heter väl nåt annat på proffsspråk!) för att inte bli halshuggna. Klockan var runt 12 när vi angjorde bryggan. Det var inga problem att se sjövägen hem, det var nästan ljust hela natten.
Det låter och ser ut som en fin kväll!
Angående jägareförbundsmössa så har jag en liten fin snusnäsduk med motiv på de fyra stora vilda. Jag fick den på en årsstämma i Studiefrämjandet för flera år sedan. Jägareförbundets dåvarande VD skulle bli petad ur förbundsstyrelsen utan några vettigt angivna skäl. Han hade gjort ett bra jobb i styrelsen, inte minst hade han gått från att bara vara jägare, administratör och jurist till att verkligen försöka lära sig något om folkbildning, något som åtskilliga med betydligt mindre pondus än han ägnat sig åt genom åren. En del ser ju bara styrelseposter som en maktposition och bryr sig inte om att lära sig verksamheten de ska styra över. Min plädering var så övertygande att han kom in i styrelsen med höga röstetal vilket gjorde honom djupt rörd. Just den sociala kompetensen att komma fram och säga några vackra ord efteråt fixade han inte, men plötsligt kom han pilande fram till mig i bänken och stack något i min hand och försvann snabbt igen. Det var den lilla sjalen. Både jag och Äldsta har använt den mycket!
Vi fick några år senare en kort tid tillsammans i samma förbundsstyrelse och hade ett strålande samarbete vilket roade många eftersom vi ideologiskt inte stod varandra särskilt nära. Sen blev han ju som du vet utbytt.
Annaa: Jag väntade med att svara på Din kommentar eftersom jag ville kolla med gubben. Vi har försökt utröna vilken vd det kan ha varit, dock utan att lyckas, de byts ju ut rätt så ofta! Vd syns ju inte så mycket för medlemmarna som ordföranden. Vd jobbar mer mot de anställda. Jägareförbundet har ju märklig konstruktion med egentligen två organisationer i en; en organisation hela vägen för det allmänna uppdraget med vd och de anställda och en organisation för de förtroendevalda med ordföranden och de förtroendevalda.
Dubbelnamn i förnamn, efternamnet slutar på gren. Detta hände inser jag paff över hur tiden går, i mitten av nittiotalet.