Inga Magnusson

Noterar med tillfredsställelese att socialdemokraterna nu bestämt sig för att avsluta det decennielånga experimentet med "flumskola", försöket att göra skolan till en "Mädchen für alles", en institution som ska vara allt och därmed inget. Det sägs att man upptäckt att det saknas stöd i de egna leden för den skolpolitik man hittills fört. Det är bara så märkligt att man kunnat vara så döv för detta under så många år. Hur har man kunnat låta extremt tjänsemannastyre fått råda så länge? Det verkar som om Mona Sahlin är på helt rätt väg när hon säger att hennes uppdrag nu är att lyssna. Det har ingen gjort på länge i det här partiet och det är här man har ett stort underskott. 

Nu tror jag inte att det är någon medicin mot flumskolan att införa betyg i årskurs 6 och tidiga nationella prov. Det är inte staten som ska ha mandat att utvärdera och dra konsekvenserna av det man ser utan de som jobbar i skolan; lärare och elever. Jag tror att man måste ge skolledare, lärare, elever och föräldrar en möjlighet att få ordning och arbetsro i skolan. Man behöver också få lov att syssla med det som skolan ska syssla med, ett tydligt uppdrag. Dessutom måste man ta itu med lärarutbildningarna, vilket Alliansen också börjat med. Där finns idag en djungel av smörgårdsbordsutbildningar som ter sig helt omöjliga för en anställande kommun att värdera. Lägg sedan därtill att man har behörighetskrav vilket gör att man kan vara tvungen att anställa en sökande lärare trots att han / hon inte har en utbildning som passar för jobbet. Man kan exempelvis tvingas anställa en lärare som saknar kunskap om läsinlärning i årskurs 1.

Bra när det vänder och till slut går åt rätt håll. Förstår inte alls kritiken mot Mona Sahlin. Hon har inte gått in och talat om hur det ska vara och slagit näven i bordet så som man varit van under lång tid i partiet att ledaren gör. Hon har en helt annan ledarstil och jag hoppas att hon får pröva den fullt ut även om den inte ger underlag till rubriken på det sätt som G.Ps militanta utspel har gjort.