Inga Magnusson

På Norlandia igår kväll så befann jag mig plötsligt bredvid en ung dam som frågade om det var jag som var Inga och det var det ju. Hon berättade att hon brukade läsa min blogg. Det var roligt att höra. Det är alltid roligt att veta vilka som läser eftersom de allra flesta aldrig kommenterar.  Hon bodde nu i Nacka och hade familj och jobb där. Bloggen uppskattade hon därför att den höll henne lite uppdaterad om sånt som händer i Årjäng. Det glädjer mig förstås att det är fler "emigranter" som kan ha glädje av det som finns här. Det var ju egentligen från början tänkt som info-källa för egna barn och goda vänner utomlands. Men jag ser ju att många andra följer bloggen också. Flera hundra faktiskt, vilket är smickrande nu när jag i dagarna går in på tredje året som bloggare.

Den unga damen C. är syster till de unga pojkar som vi eventuellt träffar i februari om vi åker upp till Umeå för att träffa barn, barnbarn och jaga. Det är prästsönerna H och H. De har jagar med Roland ibland här hos oss tror jag. Jag har i alla fall någon jaktbild på dem här i arkivet om den inte är utrensad. Jag rensar och tar bort ibland så det inte ska bli för mycket.

Nu har jag dessutom fått tid att svara på alla kommentarer som har blivit avgivna här och där den senaste tiden. Jag vill verkligen svara på allt och försöker hinna med det, men just nu med en viss trötthet och skröplighet så har det inte varit möjligt.