Unni Drougge
Jag läste ambitiöst och nyfiket det som jag tror är hennes två första böcker "Jag jag jag" och "Andra sidan Alex". Det var inte så mycket för att det är stor litteratur eller så. Men om jag har förstått det hela så är åtminstone Alex-boken en skildring av hennes äktenskap med M. som alltså under några år hade rätt stort inflytande över min äldste sons liv. Och då blev det intressant på ett annat sätt liksom. Några av de andra böckerna har jag försökt ta mig igenom men inte lyckats. Det beror säkert på mig, jag saknar i mångt och mycket referensramar för att kunna ta till mig det hon skriver om.
Om jag har förstått hennes historia rätt så hamnade hon tillsammans med M. i ett Rock and Roll - liv med ett rätt uppskruvat tempo. Hon beskriver hur hon lurades på många sätt och fick ta ansvaret för 5 barn och blev blåst på inflytande och ägande i tidningen Slitz. Nu är ju det hennes version av det hela och jag har ingen annan. Hennes ex fortsatte att driva tidningen vidare, ekonomiskt sett mycket framgångsrikt i en speciell nisch. Huruvida denna framgång gått parallellt med mental mognad hos ägaren är mer osäkert. Men vem har sagt att vi alla måste växa upp och bli moraliska och förnuftiga? De gemensamma barnen lär vara vackra och begåvade och borde numera vara på god väg att bli vuxna.
Unni fortsatte att skriva böcker för sin försörjning. Jag såg henne ibland på teve, i diverse intervjuer. Hon brukar se till att få rubriker vid varje bokpublicering vilket säkert är väldigt klokt om man vill skriva böcker och få sin inkomst på det. Jag minns vid en intervju att hon måste ha låtit spruta in något i läpparna, för hon kunde knappt röra dem och såg ut att ha väldigt ont. Numera ser hon ännu yngre ut än när hon publicerade sin första bok och det är ingen slump förstås. Läpparna är konstant stora och stela och ansiktet stramar lite maskartat uppåt och åt sidorna. Men det är vars och ens val, evig ungdom är ju numera ett alternativ.
Men nu har hon alltså sällat sig till gruppen unga kända kvinnor som går ut och berättar om hur de blivit misshandlade av sina män. Den man hon blev misshandlad av var en 9 år yngre man som hon hade ett längre förhållande med efter skilsmässan från M. Hon har alltså återigen blivit utnyttjad och lurad och den här gången även misshandlad rent fysiskt.
En bekant till mig säger att det är alltid en särskild sorts kvinnor som råkar illa ut så här, blir blåsta av gubbar hela tiden. Jag har alltid argumenterat emot och sagt att det kan drabba vem som helst som har otur. Men nu undrar jag. Unni är ju, och var då också, en intelligent, upplyst och medveten kvinna som borde ha kunnat tolka varningssignalerna på ett tidigt stadium i sitt förhållande. Hon hade precis kommit ur ett beroendeförhållande till en man som enligt hennes version lurat henne och blåst henne.
Jag önskar att jag kunde fortsätta vara lika säker på att detta med att hamna i ett destruktivt beroende av en man sker slumpartat och inte drabbar vissa kvinnor oftare. Men jag blir osäker efter Unni Drougges debattartikel.
Sedan tror jag att hon har rätt när hon säger att det är viktigt att kvinnor inte mörkar misshandel. Hittills har män som slår sina kvinnor återupptagits i manliga gemenskaper, varit välkomna till golfrundan och till bastukompisarna igen efter eventuellt avtjänade straff. Det har varit ett socialt accepterat brott på ett helt annat sätt än exempelvis barnmisshandel. Och det kan kanske ändras om kända kvinnor går före och ställer krav som ger rubriker. För det gäller ju att inte bara ha en bra åsikt, den tredje statsmakten ska "köpas" för lanseringen också, och då är det bara kändisansikten som gäller.
jag tror att vissa kvinnor drar till sig en viss sorts män.. har en mamma som varit med om det ett flertag ggr
I slutet på -70 talet ingick jag i U och M:s bekantskapskrets. De bodde i en gammal skola i Bus och odlade biodynamiskt och åt vegetariskt och barnen kom i tät följd. Sedan flyttade de till Stockholm.
Jag har läst U:s böcker och favoriten är Lutherska Badet, den är RIKTIGT bra, och jag tycker om hennes språk.
Hon blir yngre och yngre medan en annan blir äldre och äldre och smaken är gud ske lov som baken...det finns alla sorter :-)
Mitt möte med Lassie, flåt Unni: Hon arobicade frenetiskt och med glasartad blick på Eriksdalsbadet, samtidigt som jag span(=körde spinningpass). Det var för ung. två år sedan och hon såg INTE lycklig ut.
Min första tanke när jag såg tidningsrubriken var: marknadsföring. Sen blev jag ännu mer skeptiska när snömos-Mia och hon är polare.
Läs & kommentera min blogg ;D
Läs & kommentera min blogg ;D
Jag tror att om jag får tid över imorgon så ska jag skriva ett helt blogginlägg som kommentar på ditt inlägg....jag har också många funderingar till ämnet, ett för övrigt intressant ämne att diskutera och reflektera kring....
hejhej:)
titta gärna in och var med i "gissnings tävlingen" på min blogg, lycka till!
Nadja: Det måste ha varit ledsamt för Dig också som hennes dotter! Hoppas att Du kan gå vidare och själv undvika att hamna i samma dilemma.
Blackout: Lite inside information alltså och en Lassie! Tackar! Jag får testa "Lutherska badet" vid tillfälle. Just nu har jag fastnat i "Penetreringen" och den är så tråkig, enformig.
Tjatis: Då är vi på samma linje angående U Ds debattartikel. Festligt med en Lassie till!
Alltiallon: Jag ska speja efter Ditt blogginlägg imorgon!
Sofie och Sofie: Jag är inte så mycket för tävlingar och listor och sånt på bloggen. Tyvärr! Och jag kommenterar sällan på order!
"Penetrering" är trist och biblioteket köpte inte in den eftersom de ansåg att det är dålig litteratur. Att bli profet i sin egen stad är inte lätt.
Blackout: Då är vi i alla fall ett par som är ense om den boken. Fast ibland är ju bra litteratur förfärligt trist också. :-)
Nja. Det här med att kvinnomisshandel är ett socialt accepterat brott håller inte. Jag vet inget brott som är mer skambelagt förutom
som du säger, möjligen barnmisshandel.
Drougge själv menar, i ett svar på min polemik (länk
nedan) att det är först efter att förhållandet inletts och man är "fast" som den typiske våldsamme mannen börjar spöa sin fru.
Jag vet inte vad man ska tro. Somliga kvinnor drabbas ju betydligt oftare än andra.
Du som ocksp är Unni Drougge fan ;-) Tänkte bara uppdatera dig på en sak:
När Jan Guillou uttalade sig och sa att han inte trodde på någon misshandel fick han utstå massiv kritik. Vad visste han om det? Var han på plats så att säga? Och framför allt var ju detta uttalande löjligt med tanke på den psykiska misshandeln som enligt Unni själv var den allra värsta och lämnade efter sig de värsta skadorna.
18. mars skriver Unni på sin blogg angående Katerina Janouchs misshandel av sin man: ?I fallet Katerina kan jag bara säga att de eventuella skador hon tillfogade sin man inte går att jämföra med skadorna jag fick av N:s upprepade övergrepp (som f ö är dokumenterade i olika rättsintyg och journaler).?
Och nu frågar jag: vad vet hon om det? Var hon på plats så att säga? Framför allt är detta uttalande löjligt med tanke på den psykiska misshandeln.
Unni gör alltså en regelrätt Jan Guillou ;-) Hon uttalar sig om saker som hon rimligtvis inte har en aning om eftersom hon inte kan veta vad som händer hemma hos folk när hon inte har varit där och inte har kunnat lyssna på vad som sades.
Men ingen kritiserar Unni för detta.
Är detta för att Unni är en kvinna ? månne?
Omvikvinnor kundebörja hålla ihop mer och stöttavarandra. Vi ägnar våra liv åt att offra oss för männen.Tycker inte det är fel att stanna hemma och sköta barn, nej tvärtom. Menatt vi ger upp oss själv så otroligt för männen. Vi ger upp vänner,utbildningar/möjligheter och mycket mer baraför att passa en man. Är vi inte kloka? Vi borde utverka varningstrianglar för kärleken.
I kommentarerna ovanfrågas om det är en speciell kvinnotyp som drabbas av misshandel. NEJ det tror jag inte. Tvärtom tror jag de flesta kvinnor lider i tysthet. Jag anser nog att ca 75-80 procent av männen är omogna och borde leva som singlar. Kvinnorna är knäppa som gör om sig till våp för att passa dessa män. Vi tjejer måste börja hjälpa varnandra moraliskt,känslomässigt,ekonomiskt och peppa varndra så in i bomben. Redan i skolorna borde tjejers självkänsla stå på schemat!