Inga Magnusson

Nu blir det en rundvandring i trädgården. De läsare som inte gillar blommor o så kan sluta kolla här och ta fram någon annan blogg!

Det är ingen ordning i min trädgård! Och varför skulle det vara det när det inte är någon ordning på mig. Här blir det som det blir och det sår sig själv och hamnar lite här och där och sedan har jag inte hjärta att ta bort.
Här är i alla fall en av de två krukor som jag planterat ute vid vägen. De står alltså på var sin sida uppfarten till parkeringen utanför huset. Det är aster och någon blå blomma (?) och margeriter. Fick jag lov att plantera här när penseerna möglade bort i regnet.


Jaha, och varför blev den här bilden så suddig nu då, det var den inte förut. Sådana här krukor står på var sin sida om ingången till huset. Det är också en nödlösning efter avlivade penseer; röda pelargoner och gula bollkryss. Gula bollkryss måste man kasta sig över hos vår blomsterhandlare, de tar fort slut.


De här är favoriter; kejsarkronor tror jag att de heter. De strävar och blommar högt och stiligt med mättad färg.  Bakom finns gullriset men det blommar inte än utan blir mer en grön bakgrund än.


Klematisen slingrar sig i tujan invid väggen på framsidan huset. jag försökte ta bort den en gång för den var nog felplacerad där inne i buskaget, men den envisas med att överleva. De gillar visst att han det skuggigt runt roten och det blir det garanterat här. Den blommar länge och med lysande lila blommor. Det är den vanligaste tåliga sorten: Jackmanii väl?


Det här är en annan favorit. Ser ut som kärleksört men i miniformat. Vet inte längre vad den heter men den blommar fint, före den stora riktiga kärleksörten. Till vänster där uppe skymtar lite kamtjatkafetblad tror jag. Det är väl den röda som heter kaukasisk fetblad. Asch, jag blandar ihop dem.


Penseerna invid väggen har klarat sig frän värsta möglet. De har nog stått lite torrare. Tillsammans med dem finns lite pelargon och margueriter förstås. Det är två krukor som ska skymma den här fula hörnan vid trappen upp till husdörren.


Den här ser inte mycket ut för världen men den är egentligen jättefin och står här tillsammans med minikärleksörten. De passar så bra ihop. Den här heter nåt på rosenspira om jag minns rätt, eller rosenstav. Skulle gärna ha fler såna.


Ölandstoken känner jag mig besläktad med. Den är det heller ingen ordning med. Den blommar lite nu och då under sommaren, liksom när lusten och andan faller på. Just nu har den fått ett ryck igen.


Till sist en gammal vän som jag haft ute på bloggen förut, den vildvuxna granen. Jag gillar verkligen granar, speciellt granar som fått växa fritt och fått mycket grenverk, vargar. De är värdelösa ur skogsburkssynpunkt men snygga och formfulländade. Här har jag en självplanterad självsvåldig typ i rabatten. Jag borde ta bort den och har en dust med förnuftet varje odlingssäsong i ärendet. Men jag har inte hjärta att kapa den trots att den kväver annat runt sig. Framför här står lite gullris som börjat blomma. Det är annars ett ogräs här i Värmland, men det duger i min trädgård.


Gullris och kejsarkronor kan bli blombuketter som här första dagarna i mitt klassrum. Vi behöver lite blomfägring så här i starten.