Läser Camilla Läckbergs Isprinsessan
Jag har inte läst färdigt än så jag kanske återkommer med mer synpunkter så småningom. Men hittills är det helt ok. Boken har hög spänningsfaktor och det är väldigt liten risk att man somnar mitt i läsningen så som jag alltid gör med exempelvis Ranelid. (Nu är det väl fult att jämföra så, Ranelid har väl aldrig gett sig ut för att vara deckarförfattare, utan ska visst ha andra kvaliteter. Men för att ta reda på det måste man hålla sig vaken åtminstone en hel bok och det har jag inte lyckats med).
Spänningen är alltså helt ok i Isprinsessan. Det är en bra intrig.
Språket är bra och dåligt. Bra är när hon gör dialoger som är huvudet på spiken när det gäller att återge småortsskvaller. Hon träffar också rätt när hennes personer använder ett "vanlig-folk-språk" fullt med klasstypiskt svulstigt bildspråk och målande liknelser. Men jag förmodar att både småortsskvallret och klasstypiska liknelser/bildspråk går Guillou förbi, för han har inte växt upp i en sån miljö. I hans värld är talspråket stringent och sparsmakat. Det betyder att de miljöer som Läckberg skildrar skulle han som författare aldrig kunna använda sig av och han förmår alltså inte inse att det är en skildring av en verklighet som Läckberg gör, inte en uppvisning i eget torftig språkhantering.
Dåligt är det förstås att det finns en del irriterande rena språkfel, bl.a. syftningsfel och felaktiga uttryck. Men man kan förlåta det eftersom boken har så många andra goda förtjänster och felen är inte så många att de stör läsningen nämnvärt.
Gubben skrattar när jag läser påhoppen i tidningen. Han är fast övertygad om att författare håller på så här och angriper varandra just för att höja upplagorna på de egna skrivna alstren. Och det är inte helt omöjligt förstås.
När det gäller dig verkar ju "Gubben" ha fått rätt i alla fall...hi hi!
Jag gillar Camilla Läckberg!
Ha det..kram
hm, när jag läste om detta fick jag för mig att Guillo var på Läckbergs sida men det kankse hänt saker sedan dess.
jag tycker Läckberg är helt ok, även om hennes senare böcker varit lite väl förutsägbara när det gäller intrigen. (läste Olycksfågeln på semestern och fattade vem mördaren var efter en tredjeddel av boken och så ska det ju inte vara riktigt)
Ranelid - kan bara säga att jag under de tre terminer jag läste litteraturvetenskap var det bara vid ett tillfälle jag inte läste ut en förskriven bok, och det var ett verk av honom...det GICK bara inte....
Språkligt är hon inte bra. Hennes storhet är den enkla intrigen och att dte är småort och familjer amn följer. Många kan identifiera sig med henne!
Jag har läst alla hennes böcker, förutom den sista. Den fick jag på mors dag, så jag har den här hemma. Men valde att läsa böcker som skulle tillbaks till biblioteket innan jag tar itu med den.
Jag tycker om hennes böcker, men gillar nog Tursten och Jansson mer.
Jag har läst alla böcker och tycker om dem. Lite förutsägbara och språket är väl inte det bästa, men de är lättlästa. Tycker om de där lite vardagliga, att man kan känna igen sig i vardagshändelserna.
Annaa: Ja, han menade väl nåt ditåt!
Nina: Ja, helt godkänt!
Zofy: En till som somnar av Ranelid! Då är vi i alla fall två nu då! Och Du är ju till och med proffs med en sådan utbildning bakom Dig.
Manon: Ja, vi som har växt upp i vanliga familjer kan nog känna igen oss.
Bollebygdsbo: Vilka är Tursten och Jansson?
Cissi: Jag fnissar ju glatt åt huvudpersonens bekymmer om hur hon ser ut när hon ska ha sex med Patrik första gången och hennes funderingar huruvida hon ska ha åtsittande rejäla trosor som håller in magen eller stringtrosor som är snygg om det väl blir nåt!
Till slut väljer hon de åtsittande för att bättra på chanserna och lyckas ändå byta till string i rätt ögonblick!Det finns gott om såna dråpligheter i boken.
Kanske något för mig att läsa...Tack för tipset !
Har haft god läsning av henne på semestern med start av just Isprinsessan. Håller med dig om att språket väl inte alltid är så briljant, men det är spänning och underhållning och allt behöver ju inte alltid vara perfekt...Så är det extra kul att böckerna utspelar sig inom hyfsat närområde tycker jag!
Trolda - godkväll
Snurran: Absolut!
Trolda: Nej, bra spänning och underhållande skrivet räcker länge! Och det vore inte underhållande om det inte vore träffsäkert!
Nej, jag har fortfarande inte läste henne. Men det känns som trosproblemet redan behandlats av Bridget Jones.
Jag håller också på med Isprinsessan och jag är väl inte så hemskt imponerad av henne, men hon är lättläst. Det kan man ju inte säga om Ranelid, som skriver så ordrikt. Hans böcker får man läsa i små portioner, men jag gillar hans böcker.
Tjatis: Trosproblemen är eviga......
Annela: Det jag har intagit av Ranelid har också varit i små portioner.
Jag orkar inte fler Läckberg. Har läst de fyra första. Fick böckerna gratis för att lämna kommentar om dem. Men det går inte att läsa så dåliga texter i längden. Läckbergs dialoger är onaturliga och omständiga. Språket är undermåligt. En massa saker stämmer inte. Researchen är obefintlig och leder till uppenbara fel som gör att berättelserna inte blir trovärdiga. Böckerna är dessutom pladdriga och omständigt berättade. Hon gestaltar inte det som händer, vilket gör det långtråkigt att läsa. hennes s.k. cliffhanger är enbart irriterande och alltför flitigt använda. Personerna är platta pappfigurer, det är alldeles för mycket schabloner. Det verkar som om Läckberg har fantasi att hitta på berättelser, men hon förmår inte skriva ner dem. Hon klarar helt enkelt inte hantverket eftersom hon saknar allt för många verktyg.
Synd att jag inte hittade den här tråden (via länk hos Annaa) innan jag skrev om ämnet själv. Men lite kort för att inte upprepa mig för mycket:
Jag ger Läckberg plus för igenkännande (svensk småstad, småbarnsfamilj etc) och hyfsad fantasi i intrigerna. Tycker dock också att hennes språk är undermåligt, speciellt dialogen, och väldigt tyngt av klichéer och schabloner. Hon skulle kunna skärpa upp det en hel del utan att bli mindre lättläst (om hon överhuvud taget har förmågan, kanske elakt av mig att ifrågasätta det, men jag blir misstänksam mot ordförrådet hos någon som kallar en assiett för "liten tallrik" o dyl).
Om man ska läsa en lättläst deckare finns alternativ. Ta t ex Mari Jungstedt som också är svensk och skriver lika lättläst men inte lika illa.
For the record - Zofy har rätt om Guillou. Det var Leif GW Persson som angrep Läckberg och Guillou tog henne i försvar.
Tack för att Du ville dela med Dig av genomtänkta synpunkter på Läckberg. Håller med om avsaknaden av språklig stringens, men är inte helt säker på att det behöver vara fel. Möjligen kan hon inte bättre i de berättande avsnitten, men det är få som kan använda ett folkligt språk korrekt i dialogerna som hon.
Det beror på att litterära personer helt enkelt sällan behärskar det språket. Det är annorlunda till sin karaktär; svulstigt utsirat med bildspråk och liknelser,
korthugget och ofta halvutsagt, men ska inte dömas ut som dåligt. Det fungerar i sitt sammanhang, där människor känner varandra väl sedan generationer. Man behöver inte breda ut sig i komplicerade muntliga förklaringar, med långa bisatser. Men skillnaden mellan detta genuina uttryckssätt och rena schabloner skapade "von oben" är hårfin. Det är bra att någon enda författare behärskar detta småortens inbundna uttryckssätt också. Annars är det vanliga att man läser en skildring av folklig karaktär och plötsligt sitter gamla
kärringar vid köksbordet och pratar som
nobelpristagare i litteratur. Men då är det sällan någon som är kvalificerad nog att gnälla, för som sagt, få litteraturtyckare behärskar vanligt-folk-språk!! Missar med det alldeles för "fina" språket placerat i fel sammanhang, går de flesta förbi, noteras inte ens.
Ok, Läckberg är inte perfekt men hon är unik på ett sätt som gör att jag förstår varför hon är läst och älskad av vanliga människor. Den avdelning i litteraturen där de kan känna sig hemma är inte stor, medan världen svämmar över av ogenomträngliga Ranelidar!
Ber om ursäkt om jag chikanerat Guillou i onödan. För mig hör han och GW och Ranelid till samma tuppiga machogäng (ibland ense i sak , ibland oense, men alltid lika motbjudande macho och högfärdiga)
och jag fick det hela referat i andra hand på ett felaktigt sätt. Men äras den som äras bör den här gången!
The holy Goat: Mitt svar ovan var förstås riktat till Dig fast jag blev så ivrig att jag missade att adressera Dig!
Susie: Synd att Du lämnar Dina synpunkter på Läckberg helt anonymt, utan någon id, för jag förstår att Du måste finnas i den litterära branschen. Du har ju varit tvingad att läsa 4 Läckbergböcker på raken för att avge kommentarer och det är naturligtvis synd om Dig som måste läsa böcker Du inte gillar. Det behöver få av oss vanliga dödliga. Vi kan läsa en och välja bort de övriga. Jag lämnar samma tankar till Dig som till de övriga kommentarerna, men lite kortare eftersom jag redan utvecklat tankarna omkring Läckberg rätt så rejält.
Språket i berättandet är inte undermåligt men kunde vara bättre. Det finns en del pinsamma missar, men det kan jag stå ut med eftersom det finns mycket bra i böckerna.
Dialogerna tycker jag är bokens styrka. Jag uppfattar dem som autentiska för de människor och de situationer Läckberg beskriver. Se i övrigt mitt svar ovan!
För mig får deckare gärna utspela sig i "oresearchad" miljö. Det är ju ingen historisk roman eller en halvdokumentär. Om miljöerna i Fjällbacka är fel så stör det inte mig som läsare.
Efter en bok känns personskildringarna inte alls platta och schablonmässiga, men det kan ändra sig efter läsning av fler böcker. Det vet jag inte än. Förhoppningsvis så fördjupar hon karaktärerna i kommande böcker och visar upp både gamla och nya sidor så att de får utvecklas över tid.
Vissa omständigheter gör att jag inte tror att Susie är så litterär.
Min misstanke också, därav mitt något syrliga svar!
Det är inte jag själv som sagt att jag är "litterär". Om jag är det kan säkert diskuteras.
Men jag arbetar med text, det är riktigt. Och jag är publicerad i såväl bokform som i tidningar. Skriver deckare gör jag dock inte, men älskar att läsa dem. Tyvärr är det inte många svenska deckare som i mitt tycke håller måttet. Stieg Larsson trilogi gör det och i övrigt får man gå ända tillbaka till Sjöwall- Wahlöö för att hitta något riktigt bra.
En riktigt duktig deckarförfattare är också norska Karin Fossum.
Susie: Jag står över svaret den här gången, hänvisar bara till mitt tidigare svar och låter Din kommentar tala för sig själv. Det gör den så bra.
Du låter ironisk. Min avsikt med kommentaren var främst att peka på tre bra deckarförfattare (eller fyra om man ska vara petig).
Jag rekommenderar verkligen alla att läsa Karin Fossums böcker. (Hon skriver inte enbart deckare)
Ha! Så roligt att läsa detta. Fantastiskt att se hur förnärmade människor kan bli om man inte tycker likadant. Här skriver någon riktigt kritiskt om lLäckbergs författarskap och genast skriker försvarskören med Inga Magnusson som körledare i högan sky.
Hahaha!
Jag ser inte Läckberg i svart eller vitt. Det finns fel i hennes böcker men fler förtjänster och det gör henne läsvärd, åtminstone för mig.
Jag upplever ingen försvarskör, det verkar vara rätt blandat i kommentarerna.