Inga Magnusson

Alltså det var inte så lätt att gå ut och gå en långpromenad i kväll med en löpande tik, Leta och två helt sexfixerade hanhundar! Vi insåg inte problemet innan. Vi trodde inte att Jazz skulle vara vuxen det här "fruntimmersintresset" eftersom han inte ens lyfter på benet när han kissar. Det brukar vara ett tecken på def. könsmognad att hunden vill försöka bräcka den som kissat förut på stället genom att kissa högre. 

 Jazz (t.v.) och Leta (t. h.) drog sig hela tiden bakom Roland och försökte para sig i obevakade ögonblick.  Och efter alltsammans gick jag med Oskar, den lille taxen, som också bara är ett år men som länge varit vuxen och chef. Han var också mäkta intresserad av tingens utveckling och klapprade vildsint med käkarna = hanhundars parningsintresseljud eller hur man ska uttrycka det. 

Det blev alltså en ganska stretig och kämpig promenad.


Inte nog med det, när vi vek av in i skogen för att leta efter svamp, fick Oskar luftvittring av en råbock! Och när vi kom fram till den plats där bocken markerat revir så trodde jag att han skulle krypa ur skinnet. Han gick på bakbenen, drog i vind och visste precis var han hade bocken. Men det är för tidigt för jakt än! Här syns bockens revirmarkering; han gnor med hornen mot busken och sparkar i marken. Jag tror att det sitter några körtlar där som avsöndrar något som ska smetas på busken och varna andra bockar att platsen är ockuperad.


Sedan kom vi förbi en demolerad myrstack. Det är räv eller grävling som har helt grävt ur den i jakt på något ätbart antar jag.


Efter en regnsommar står många vallar så här; gamla och förtorkade. Men nu har det torkat upp och lovats sol några dagar så de som brukar marken försöker hinna med att rädda så mycket som möjligt till hö eller rättare sagt hösilage, dvs ganska torrt ensilage i balar.


Vår granne, D. på prästgården är en av dem som jobbar med det här. Han höll alltså på för fullt även nu fast det var lördag kväll klockan 10. Här kör han en ny fin traktor, John Deere och en balvagn. Den pressar balar av höet som ligger torrt på marken och när balen är färdigihoppressad så plastas den in ordentligt. Det betyder att luft inte kommer till och kan förstöra höet. Istället sätts en konserveringsprocess igång och en syra bildas som gör att det håller sig längre tid. Denhär metoden att spara gräs lufttätt kände redan romarna till. De grävde ner färskt gräs på vägen ut till fälttåg och kunde sedan gräva upp det igen på hemvägen.


När vi närmade oss Hol visste Roland genast vad röklukten betydde. Våra vänner de tyska immigranterna hade gjort en brasa på sin ladugårdsbacke och satt där i sommarkvällen med de tyska vännerna som kommit upp några dagar från Västervik där de firat semester. Deras vän W är vad de kallar en "Feuerteufel". Det betyder en som verkligen älskar brasor. Eftersom det är förbjudet att göra upp eld så här i Tyskland så är det för tyskar en stor upplevelse.


Vi stannade för att vila en stund och Leta parkerade sig lugnt på marken, hela tiden iakttagen av vakande blickar. Nu var det tre hanar som kollade henne och bevakade varje rörelse, eftersom de tyska besökarna har en Jason. Han är en blandning mellan Schäfer och Bordercollie.


Det enda som hände var att min annars så vänligen lille taxen Oskar gjorde ett vildsint utfall mot Jason för att försvara rättigheterna till Leta. Men Jason backade genast undan respektfullt. Och det bekräftas återigen att storleken inte har någon betydelse. Det handlar om pondus och resning!

På vägen hem såg vi älg. Det var först en liten kviga nerom Liane, sedan ko med två små nyfödda kalvar på viltåkern närmast vårt hus. Kul att det finns några kvar.