Inga Magnusson

Det är så roligt att ha två valpar samtidigt!!  Vi hade ju det för 12 år sedan och därför valde att skaffa två på en gång igen. De roar varandra på ett sätt som vi aldrig kan. Nu vågar vi släppa ihop Jazz o Oskar. Oskar har blivit så stadig och kvick att det går bra och inga ben blir avbrutna.

De jagar varandra vildsint över golvet, leker  och biter och skriker. Till slut blir  Jazz, den större av dem, lite för hårdhänt och då får taxen ett vansinnesutbrott. Han morrar, reser ragg och hugger vilt runt sig så det blixtrar i luften. Då blir den store Jazz rädd och går undan. I värsta fall får han rädda  sig upp i någon möbel där den lille terroristen inte kan nå honom.

Det ser så roligt ut när den store Jazz springer undan med svansen mellan benen!!

Det är likadant om de fajtas om ett tuggben; det är Jazz som viker undan och låter taxvalpen ta det!.

Taxar har ett speciellt temperament, gamle taxen Anton har alltid varit chef över husets hundar. Men den här nye lille Oskar är ännu vassare än vad Anton var. Jag antar att vi redan nu måste vänja honom vid att vi exempelvis tar ifrån honom maten och så, för att lära honom att vi ändå står över honom i rang. Om vi inte gör det nu tidigt, är det svårt att komma igen senare.

F.ö. så kämpar vi med att försöka göra Oskar rumsren. Hittills har det inte gett några bra resultat, men det är till att kämpa på. Vi känner igen det här också från tidigare hundar. Stövarvalparna gör nästan aldrig något inne ens när de är mycket små, men det är stora problem med taxarna. Anton kan vi inte lita på än fast han är 13 år. Han är så dominant att han går runt och markerar överallt inne med småskvättar för att tala om för alla andra att huset är hans. När han var liten och gick lös ute så hade han en sån här markeringsrunda också runt tomten där han varje kväll gjorde en markeringstur. Det var samma tur varje dag och till slut var det en liten stig efter honom.