Inga Magnusson

Jag har sorgfälligt undvikit alla valprogram eftersom det i min ålder känns så förutsägbart vad partiföreträdarna kommer att säga. Jag erkänner att jag röstar helt fel så som man inte ska göra: På riksnivå ideologiskt och lokalt på de personer jag tror bäst kan sköta vårt lilla samhälle.  Jag borde väl rösta på partiernas valprogram men de känns för ointressanta och det följer ju inte med några som helst garantier att de genomförs.

Men nu gjorde jag ett undantag och såg valdebatten Persson - Reinfeldt därför att Stockholmssonen ringde o sa att han o Jens var med i publiken. Jag tittade alltså på en hel debatt men utan att se skymten av sonen o Jens i publiken. Så dumt egentligen, jag kan ju se min son ganska ofta live och behöver ju inte titta på honom i TV. (Fast det hade varit roligt ändå att se honom där, förklara det den som kan!)

Det var ändå lite roligt att jämföra Reinfeldt live o i TV. Live i Sunne var ha en enda trevlighetsmask med mekaniskt framförda budskap.  Men i TV bara exploderar han och är så suverän. Ögonen lever i närbild och han låter bitvis engagerad och bitvis road. Han går igenom i TV på något vis, rakt in i vardagsrummet. Visst är det märkligt med en del personer!!  Göran Persson föreföll däremot lite trött och oengagerad och framför allt knappast road. Och jag kan förstå honom. Han måste ha känt på sig redan i sändning att han låg under i debatten.

Jag kan inte låta bli att undra hur det sett ut om det istället varit  Margot Wallström som företrätt socialdemokraterna. Jag tror inte att Reinfeldt spöar henne i en TV debatt. Margot har också pigga  bruna ögon och ett patos.