Inga Magnusson

När jag nu ändå är igång och hinner läsa debattartiklar så kan jag väl tycka nåt om Briger Schlaugs valanlys och kritik av det egna partiets valstrategi. Han menar att miljöpartistiska  och även andra väljare skrämdes bort av kravet på ministerposter i regeringen efter valet.

Visst har han rätt. Genom den strategin blev det tydligt vilken makt de gröna har haft och fortsatt vill ha. Socialdemokrater insåg att en röst på (s) också skulle komma att bli en röst på (mp).  (Mp)s inflytande över politiken de senaste åren har inte på något sätt stått i proportion till partiets förtroende hos väljakåren.
Men i motsats till Birger Schlaug så anser jag att (mp)s strategi var ärlig. Eller åtminstone ett steg på väg mot ärlighet. Ännu hederligare hade det väl varit om (s), (mp) och (v) hade gjort upp om ett partiprogram före valet. Då hade väljarna fått ett alternativ att rösta på. Det hade också blivit så att om det programmet fått majoritet så hade man fått bära ansvaret gemensamt. I det här valet  har socialdemokraterna  fått klä skott för  beslut som egentligen härstammar från samarbetspartierna, bl.a. när det gäller rovdjurspolitiken.