Cobra är såååååå bra!
Men igår kväll var det Cobra och det var en höjdare!! Jag försöker tänka ut vad det var som gjorde det så bra; programledarens utstuderat fräcka image, den medvetna estetiken i bildhanteringen, det roliga temat om lyx, att personerna som intervjuas får prata till punkt och lite längre också, ambitionen att lyfta programmet från det svenska ankdammsperspektivet och gå ut i världen???
Tillsammans med Hem till byn som gick före så tillbringade jag mer sammanhängande tid vid TVn igår än jag gjort på flera månader.
Hem till byn är också charmigt. Det känns lite äkta i skildringen av livet på landet. Det är inte bara schablonbilder av inskränkta våldsbenägna män med gevär som det blivit i många filmer av senare datum. Människorna som porträtteras i Hem till byn är så sannolika man kan begära av en dramaserie. Självklart måste det finnas inslag av generaliseringar i personporträtten men här funkar det. Och de känns gjorda med ömhet och humor, inte till att hånas från en storstadshorisont.
TACK kära Inga för dessa fina ord!! ja, visst är det så att det hela är sjukt och absurt - men icke desto mindre skrämmande vanligt...ibland sitter jag och kollar på folk runt mig...kanske på tunnelbanan, eller på en middag, eller på en lunchrestaurang...och undrar stilla över vilka som har den typen av erfarenheter och uippolevelser bakom sig men kanske har gömt och begravt det - eller kanske verkligen har lyft fram det och bearbetat det - men naturligtvis inte visar fram det till vardags...för övergrepp mot barn är ju långt mycket vanligare än man vill tro...
kram!
Dina ord gäller en kommentar som jag gjort på Din blogg, inte på ovanstående blogginlägg. Ville bara förtydliga det.
Visst är det så att det bakom familjefasader döljs mycket tragiskt, precis som Du berättar om på Din blogg. Barn är ju så skyddlösa när vuxna människor inte mår bra.