Matlagardag
Insnöade som vi nu är ( kanske i alla bemärkelser!) så blir det en hemma- och matlagardag. Passar på att koka sylt. Har som gammal bondmora motvilja mot halvfabrikat, fast jag tillämpar inget hysteriskt avståndstagande. Är lat ibland och tar till det också.
Köper helst inte köttfärs utan hellre helt framdelskött, skär rent och mal själv. Men vi klarar oss ganska långt med egen älg och rådjursköttfärs.
Sen var det det här med den dåliga färdigsylten, långt mellan bären och syntetiskt smak. Borde vara egen.
Då uppstod ett problem. Jag vill helst inte gå till skogen ensam och plocka bär för där kryllar av ormar (fobi!) och vargar (skitobehagliga, diskbänkshöjd - över -manken, flockgående, huggtandförsedda otäckingar). Ormarna kan jag möta genom att ta på mig höga gummistövlar, men det är värre med vargarna. Nu gillar i o för sig inte rovdjur gummistövlar tror jag. Stövlarna inklusive fötterna var ju kvar av den man som blev uppäten av björn i Finland för ett par år sedan, men det är ju en klen tröst. Jag är rätt så fäst vid resten av kroppen också.
Nu bor inte vi direkt i ett vargrevir, tack o lov, men kringvandrande strövargar förekommer, vi har flera revir runt oss. Så jag ville helst ha gubben + gevär med mig, men han plockar inte bär. Där går gränsen för hans tålamod påstår han. Han hänvisar till traumatiska barndomsupplevelser då mor Maj o moster Doris tvingade honom med ut i bärskogen i timmar och dagar.
Istället för att stappla fram i skogen kallsvettig och med svår hjärtklappning av skräck så väljer jag numera att gå till Rickard på lanthandeln i Sillerud och beställa frysta bär. Sen är det bara att när som helst under året ta upp ett par påsar lingon och få nykokt sylt. Det funkar. Idag får bli en syltkokardag och en färsdag. Präktigt så det står som spön i backen!
Köper helst inte köttfärs utan hellre helt framdelskött, skär rent och mal själv. Men vi klarar oss ganska långt med egen älg och rådjursköttfärs.
Sen var det det här med den dåliga färdigsylten, långt mellan bären och syntetiskt smak. Borde vara egen.
Då uppstod ett problem. Jag vill helst inte gå till skogen ensam och plocka bär för där kryllar av ormar (fobi!) och vargar (skitobehagliga, diskbänkshöjd - över -manken, flockgående, huggtandförsedda otäckingar). Ormarna kan jag möta genom att ta på mig höga gummistövlar, men det är värre med vargarna. Nu gillar i o för sig inte rovdjur gummistövlar tror jag. Stövlarna inklusive fötterna var ju kvar av den man som blev uppäten av björn i Finland för ett par år sedan, men det är ju en klen tröst. Jag är rätt så fäst vid resten av kroppen också.
Nu bor inte vi direkt i ett vargrevir, tack o lov, men kringvandrande strövargar förekommer, vi har flera revir runt oss. Så jag ville helst ha gubben + gevär med mig, men han plockar inte bär. Där går gränsen för hans tålamod påstår han. Han hänvisar till traumatiska barndomsupplevelser då mor Maj o moster Doris tvingade honom med ut i bärskogen i timmar och dagar.
Istället för att stappla fram i skogen kallsvettig och med svår hjärtklappning av skräck så väljer jag numera att gå till Rickard på lanthandeln i Sillerud och beställa frysta bär. Sen är det bara att när som helst under året ta upp ett par påsar lingon och få nykokt sylt. Det funkar. Idag får bli en syltkokardag och en färsdag. Präktigt så det står som spön i backen!
Kommentarer
Trackback