Inga Magnusson

Lycklig är ett starkt ord. För mig är det ordet reserverat för den där bubblande känslan som kan börja nån stans nere i magen och leta sig uppåt i en kvillrande ström. Till slut landar den i mungipor som åker upp och i ögon som tindrar. Men jag är verkligen ofta lycklig på jobbet. Min klass är fantastiskt trevlig att umgås med. I fredags eftermiddag var det bara en höjdare; alla jobbade på med mattelab., flera elever kom fram o erbjöd sig spontant att hjälpa elever som hade problem att reda ut sina uppgifter, alla är glada och humoristiska och entusiastiska. Visst finns det delade meningar ibland, inte så sällan. Men de reder ut dem, oftast på egen hand utan min hjälp. Det finns inga underströmmar i gruppen av gammalt groll som jag kan uppfatta, med reservation för att jag naturligtvis inte uppfattar allt som försiggår. Just nu blir det väldigt tydligt att jag hämtar kraft o energi på jobbet för att orka gå hem o ta itu med julen. Jag gillar inte julen och förberedelserna är så sega och tråkiga. Jag är pigg och glad på fredag eftermiddag och lite tröttare på måndag morgon.

Mvh Inga