Inga Magnusson

Det första momentet i varje skoldag var samlingen. Syftet med den var förstås att jag skulle kunna presentera dagen, men också att eleverna skulle få en möjlighet att berätta sånt som var viktigt för dem och visa något de ville dela med sig av.

 

Jag försökte välja en plats för samling där eleverna kunde sitta på golvet i en ring och ha ryggstöd. De hade alltid givna platser. Båda delarna för att det är lugnande för elever med oro i kroppen.

 

Samlingen startade med att jag sa

- God morning! How are You?

Eleverna svarade 

- Fine thanks. How are Your?

Jag

- I am very well thank You. Lets look at todays schedule

 

Också detta att ha ett regelverk av regelbundenhet är trygghetsskapande för elever som är oroliga, sen kan de klara improvisationer och nyheter mellan varven.

 

Så gick jag över till att berätta om dagen. Jag gjorde det på engelska (en del av min engelskundervisning som inte hade någon egen plats på schemat) under större delen av året men på tyska från jul till påsk. Tänkte ett tag att det var förvirrande för mina invandrarelever att möte flera främmande språk. Men det visade sig när jag testade att de hörde till gruppen som kunde flest ord på engelska och tyska. De hade nog redan banat vägar sina huvuden för språk.

 

Dagsmomenten satte jag upp i tur och ordning på en flanellograf. Varje ämne stod skrivet på svenska förstås och det fanns en bild med för att illustrera för dem som inte kunde läsa, typ en bok för ämnet svenska. Efter ämnet satte jag också upp ett foto på den lärare / personal som skulle leda klassen / gruppen och i förekommande fall en symbol för vilket rum om det var möjligt att använda flera lokaler. Det är viktigt för oroliga elever med struktur i tid och rum och person.

 

Efter min presentation fick de elever som ville berätta nåt eller visa nåt som de hade med hemifrån räcka upp en hand. De gjorde det i tur och ordning på svenska förstås. Detta moment med muntlig framställning finns med i kursplanens ämne svenska och är viktigt att ge utrymme för. Dessutom fick barnen lära känna varandras hem och familjer genom det här berättandet. En bra träning i vardagsnära ord för de barn som hade annat hemspråk, vilket i mina klasser var ca 20  procent av eleverna. Några barn var sugna på att berätta något varje dag men de flesta valde att berätta / visa ibland.

 

Samlingen avslutades när det berättats färdigt och efter det behövdes rörelse i någon form. Samlingen varade olika lång tid men ungefär 30 minuter och små barn ska inte sitta stilla för länge. Det innebär ett statiskt muskelarbete som är jobbigt och till och med kan göra ont.