Inga Magnusson

Grunden i schemaläggningen är alltid att eleverna ska ha ett visst antal lektioner i varje ämne, det är riktmärket. Jag får väl säga på en gång att jag var noga med att se till att det blev så i slutänden att eleverna fick rätt antal lektioner. Men det syntes inte direkt i dagarnas upplägg så bäst att jag försäkrar det först. Och det schema jag lämnade in för godkännande var en fejk förstås, så såg inte dagarna ut. Men det lär vara preskriberat nu. ;- )) Och som sagt eleverna fick rätt antal lektioner i varje ämne ändå.

 

En del av lektionerna hade jag som klasslärare inte makt över utan de var redan spikade. Det gällde exempelvis idrotten som var styrd av när hallen var ledig, det gällde också tider i badhuset så de bröt schemat nedan under sina dagar.  Men som klasslärare i ettan och tvån på den tiden så hade jag alla ämnen själv utom simundervisning förstås. Och ibland hade en idrotts-duktig resurslärare idrotten. Det hände att vi delade klasserna då så att halva min klass och halva parellellklassens elever hade idrott samtidigt. På så sätt fick vi klasslärare med automatik halvklass ett par gånger i veckan. Guld värt! 

 

Tiden som gick åt till badhuset vet jag att klasslärare ofta lade utanför schemat, dvs den fick ta tid från de ämnen som råkade ligga på dagsschemat när tiden i badhuset var spikad, men jag räknade in  den inom idrottens tidsram eftersom kunskapsmålen i vatten hörde till idrottsämnets mål i kursplanen. Nu minns inte jag exakt hur mycket idrott mina klasser skulle ha men det innebar att jag drog bort en idrottslektion i veckan. Den tiden räknade jag ut täcktes in gott och väl med pausgympan som vi hade varje dag +  badtiderna så eleverna fick rätt exakt  den idrott de skulle ha.  Om jag ska passa på och vara kritisk till idrottstänket med halltid för så små barn så är det att mycket av tiden som avsätts för idrott inte alls blir idrott utan annat:  Transport till och från hallen, avklädning, dusch och påklädning samt  väntan på varandra för ofta måste man gå i samlad tropp tillsammans med lärare. Eleverna fick mycket mer nytta av pausgympan som gjordes på plats i / vid klassrummet, den rörelseträningen blev det avbrott de behövde i stillasittandet under dagen. 

 

So / No hade inte så många lektioner i ettan och tvåan enligt timplanen, så det schemalade jag inte alls för det skulle ha blivit såna småsnuttar. Jag valde att låta de ämnena bryta schemat ibland på eftermiddagarna och därmed få färre men längre pass. Vi använde den tiden i stort sett alltid till att gå ut för att få uppleveleser i naturen och samhället runt oss utifrån målen i kursplanerna.  Om jag hade låtit tiden bli bara bli korta arbetspass inklämda under dagen så hade jag varit hänvisad mest till teoretisk undervisning i ämnena och det ville jag inte. Samlingen blev ofta också so / no-tid, efter barnen gärna berättade om husdjur och vi tog upp det och pratade i hela gruppen utifrån vad de var intresserade av.

 

Men så här blev schemat i stora drag varje dag:

 

Drop in tid före skoldagens början, en halvtimme.

 

Samling med min presentation av dagen på engelska (tyska) och varje elevs egna berättande

 

Pausgympa som var olika men alltid samma på samma veckodag; Röris, disco, rörelser på engelska (tyska)

 

Matte  utan mattebok, mest praktisk i par eller individuell

 

 

 

Klassisk musik  en stund medan eleverna lade huvudet på en kudde på bänken

 

Svenska  med möjlighet för varje elev att springa ett varv runt skolan mitt i det passet. 

 

Schemat  gjorde jag med tänket att varva stillsittande arbete med rörelse. Så små barns kroppar är inte gjorda för att sitta still länge. Stillasittande innebär ett slags statiskt muskelarbete som är väldigt tröttande för en liten kropp. Svenskapasset på eftermiddagen var till en början rätt långt i ett sträck även om det fanns möjlighet att gå omkring och byta arbete,  men en förälder föreslog med tanke på det egna barnet att de skulle kunna springa ut en stund mitt i. Jag gjorde så  att efter en halvtimme så frågade jag vilka som ville springa, de elever som ville springa runt skolan ett varv räckte  upp handen. Jag gjorde en lista på dem. Sen skickade jag ut dem, ofta två och två i kombo som jag bestämde. De måste ta på sig kläderna under tystnad och sen göra sitt springvarv, komma in och ta av sig under tystnad och fortsätta sitt arbete.  Det brukade vara så där 6 - 8 stycken som ville ta chansen att komma ut. 

 

Att matte låg på förmiddagen och svenska på eftermiddagen var ingen slump. Enligt forskning så är vi bättre på matte tidigare på dagen och bättre på språk på eftermiddagen.

 

Engelska finns inte med i schemat men kom in automatiskt i samlingen varje morgon när jag presenterade dagens aktiviteter och dessutom i rörelser på engelska / sånger på engelska i pausgympan. Jag är tacksam att jag var klasslärare under en tid när klasslärare med så små elever fick ha i stort sett alla ämnen. Det innebar att jag kunde lägga ihop undervisningen i olika ämnen till meningsfulla aktiviteter med helhet, exempelvis engelska +  idrott i pausgympa.

 

Detta var en liten presentation av schemaläggningen i stora drag. Sen kommer jag att berätta mer om varje moments tänk och upplägg och hur vi byggde upp regler / samarbete.