Trollöna igår kväll med Anna o barnen

Det var roligt att vi fick en anledning att åka hit igen och i trevligt sällskap. Det var länge sedan sist och den gången blev vi bortjagade av en myggsvärm. Trollöna gör numera skäl för sitt namn, det är trolskt, en magisk skog där solen inte nått marken på länge.
Att gå där känns nästan overkligt.
 
Det är vid såna här tillfällen jag önskar att jag ägde en kamera med lite högre kvalitet!  Suck! Men nu gör jag inte det så det får bli bilder från telefonen. ;- )).  Anna har bättre bilder på sin Facebook.
 
 
 Viggo täljer med den fina kniven han gjort själv.
 
Från stranden in mot ön. Man skymtar kojan där inne.
 
Vy ut mot sjön. Mina geografiska kunskaper  är inte hundra här, men gissar att det blir Rök och Skogen på andra sidan.
 
 
 
För att komma hit måste vi åka över storsjön på Östra Silen. Det är lite lurigt med vår lilla Busterbåt för det blir ofta för stora vågor här. Östra Silen är ju som en gaffel med storsjön på mitten och så två stora vikar norrut och en lång vik neråt.  Vi bor alltså  längst upp i den ena viken. Busterbåten är  sjösäker men  färden blir  obekväm när det går vågor med gäss. Det blåste lite väl mycket när vi åkte ut, men vi tog vägen om Hängesten, smög efter dalslandssidan  och fick lä en bra bit. Sen gick det att gena tvärs över. Båten planade när vi inte var så många med och kunde studsa på vågorna. Inte så himla bekvämt men funkar en stund ;- ) . Inne  i viken var det rätt lugnt.
Barnens samlingar från Trollöna!
 
 
 
Roland fick lite hjälp att köra hemåt.
 
Kul att det gick att göra den här utflykten igår kväll. Det råkade passa både med tid och väder, vilket inte är så ofta.
 
Efter utflykten till Trollöna så grillade jag och Roland korv på stenen och kollade ett annat hus. Det var helt ok ;- ) . Bilder från det senare idag.
 
Till slut blev det som så många andra gånger på sommarkvällarna, långpromenad med hundarna. Och vi fick med oss hem lite lunch till idag.
 
Uppdaterat: Kom på så här i efterhand att både Roland och jag är  sorglösa på nåt vis. Efter lördagens plikter så spenderade vi utan minsta samvetsbetänkligheter dagen med att laja runt på sjön med båten och i skogen på hundpromenad. Det finns massor som vi  egentligen borde ha gjort.  De vissnade amplarna skulle ha varit slängda för länge sedan, oklippta gräsmattan börjar intas av självsådd asp som nu är 40 cm hög, golvet i tvättstugan har jag inte sett på flera veckor för det är fullt av lorttvätt, golvet inomhus kan inte städas av Rut förrän vi plockat bort alla rester från barn och barnbarn. Men det spelar ingen roll.
 
- Det finns inget så gott om som dagar, det är en ny varje morgon och alla kommer de österifrån!
 
Någon klok livsfilosof i bygden sa så enligt Roland. Jag har förstås glömt vem. (Det var Emil i Signebyn säger Roland, Mays farfar) Vi tar vara på våra goda  dagar, njuter av dem så länge vi kan, prioriterar umgänget med vänner, besökande barn och barnbarn och det känns helt rätt.
 

Kommentarer
Postat av: Znogge

Så vackert det är hos er!Sorglös är väl en glädje att få vara :D


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback