Inga Magnusson

Det kommer ibland rapporter om vargförekomst  i Sillerud, även om det just här där vi bor ännu så länge inte bildats ett revir. Igår morse sågs dock  en stor varghane i Laxvik, dvs på västra sidan av Östra Silen, inte så långt härifrån. Den hade den här underliga färgen som de nutida skandinaviska vargarna har, gulgrå med mycket gult. Det är den färgen som sägs vara tecken på att de härstammar från de varghundhybrider som föddes upp för att bevaka gränsen mellan öst och väst i Tyskland på 60- och 70-talen. Men inget har gått att bevisa. Roland kollade på ett älgkadaver nära  Kjell Elofsson, ett kadaver som mycket väl kan ha varit vargätet. Det som talar för varg var att det var mycket ätet i huvudet och så inälvorna förstås. Skinnet var draget av i ett sjok upp mot ryggen och det orkar bara en varg. Det som eventuellt talar emot varg var att inga av de stora benen / revbenen var avbrutna. Sånt gör varg med starka tänder, men inte exempelvis lodjur som har rätt svag tuggutrustning och får hålla sig till de mjukaste delarna.