Inga Magnusson

Jag lyssnade lite på ståndskallet som tre hundar hade på ett ensamt hondjur strax norr om vårt hus och kollade lite ute på verandan. Plötsligt när jag stod där så brakade det åt samma håll som hundarna skällde  och ko med en stor fin kalv springer snabbt söderut mellan mig och Liane. De hörde inte alls  till ståndskallet med de tre hundarna utan fanns i närheten,  blev nog bara skrämda. Jag hann slänga upp kameran och få den här dåliga bilden. Strax till höger om bilden på älgarna här stod Roland på pass och jag väntade att han skulle skjuta, men först så kom älgarna rätt emot honom o kalven var bakom, sen så var jag i vägen bakom älgarna (Nja vårt hus då, man skjuter inte mot hus, inte ens sitt eget! ;- ) Sen när de stannade söder om oss så hade han solen precis i kikaren och när de stannade nästa gång så stod kalven så nära kon att han riskerade att träffa båda. Och det var ju inte meningen att skjuta kon.  Spännande med älgjakt runt huset i alla fall. Nu avbryter man jakten för idag, det ensamma hondjuret där hundarna hade ståndskall skulle ha kunnat skjutas men sparas med tanke på att få mer älg nästa år.

 

Alla i jaktlaget samlas till soppäting nu vid slakthuset i det fina solskenet den här otroligt vackra höstdagen! Det finns många kvaliteter med jakt (gemenskap, spänning, trevnad och alla historier som troget berättats  från generation till generation! ), det handlar inte bara om att fälla ett visst antal djur.