Inga Magnusson

Fortfarande läses tydligen min blogg av några rabiata vargvänner. ;-) De tålde inte mitt påpekande att vargen är en av orsakerna till långväga spridning av dvärgbandmask, tillsammans med illegalt importerade hundar. De har skickat en kommentarsomgång i ämnet hos alla mina bloggvänner i deras bloggar!!! Och på en punkt kan jag hålla med den här vargkramaren, man kan söka fakta på nätet om dvärgbandmasken och riskerna med den.

 

Här nedan ´finns mer info om dvärgbandmask. Eftersom jag blev påhoppad på det här sättet genom kommentar hos bloggvänner så känns det som att jag måste ge mer info i ämnet. I jägarhem är kunskapen nog stor men kanske inte annars för det skrivs inte mycket om detta i vanliga tidningar. Tidigare fanns dvärgbandmasken inte alls här men den betraktas numera som etablerad i Sverige, fast vi vet egentligen inte på vilka orter den finns eftersom stora områden inte har undersökts. Man har inte lyckats  obducera rävar från alla  kommuner i landet. De svenska vargarna har märkligt nog inte tidigare kollats för den masken. (Eller också avstod man från det pga risken för negativ publicitet?) Det tar många år (ca 15 år) innan smittade människor får symtom så sjuka människor är ingen vägvisare heller över var masken finns. Vi är i Sverige mest i startgroparna när det gäller kartläggning. Jag påpekar också att vi tror att den är ovanlig, men som sagt vi vet inte var den finns och spridning pågår nu snabbt, bl.a. med hjälp av varg. Det handlar inte längre om huruvida dvärgbandmasken kommer att bli vanligt förekommande i vårt land utan om hur lång tid det tar tills vi är där. Vi kan bara hålla tummarna att det tar så lång tid som möjligt.

 

Finland har varit mer alert och har bättre koll. Var tredje varg bär på smittan och 20 procent av älgarna i det område man undersökt. (kolla länk nedan!)  Finland har ett mer realistiskt förhållningssätt till varg och man vågar offentligt, även i media,  nämna  nackdelarna med vargförekomst. Det går inte i Sverige utan att bli trakasserad på olika sätt. (Tydligen!) Genom illegal jakt så har den finska vargstammen nu minskat ordentligt så långväga spridning där av dvärgbandmask kanske har hejdats lite. Jag tror att man har kvar bara ett par hundra vargar mot 500 tidigare. Men jag har inte aktuella siffror.

 

Eftersom fakta i ämnet mörkas i svenska media för att skydda vargen från dåligt rykte, så finns det anledning att vara extra vaksam tycker jag, så jag försöker vänja mig vid att endast äta råa bär ovanför rävens "bajsnivå". Och tänka på handhygienen. Hundarna avmaskas förstås regelbundet ändå oavsett dvärgbandmask. Det är enkla förhållningsregler i umgänget med dvärgbandmask. De förhindrar inte smittrisken helt men en bit på väg i alla fall. Det finns ingen anledning att bli hysterisk, bättre att inrätta sig efter den "nya" naturen vi har fått, speciellt för oss som tillbringar mycket tid i skog o mark. Sen kan man fundera på om det handlar om biologisk mångfald eller biologisk enfald att vi hamnat i den här situationen, men det är annan diskussion, den tar jag inte nu.