Apertin ...
http://www.booking.com/hotel/se/apertin-konferens.sv.html?aid=311094;label=apertin-konferens-wL4x6*sLE6rm0cIuLoQIXgS7601782337;ws=&gclid=CNjJleD0764CFU9YmAodyWy4JA
http://www.apertin.com/pdf/Teaterpaket2011.pdf
Apertin är namnet på en herrgård / restaurang / värdshus i Värmland. Det ligger i Kils kommun och vi var där igår på årsmötets för Jägareförbundet Värmland efterföljande middag. Själva årsmötet var på Kils arena och hade ett stort deltagande, strax över hundra ombud från hela länet. Jakt är ett stort intresse i Värmland, utövas av många.
Fast jag var inte med på årsmötet utan passade på att shoppa loss på blommor i Karlstad istället.
Äntligen fick jag tag på penseer och lökväxter. Ett frosseri blev det. Blommor är en last. Kan inte låta bli.
(Det här är nog bara hälften )
Men middagen på Apertin var jag med på. Det var himla trevlig med jättegod mat, en fin buffé med viltstuk och många smarriga smårätter. Om jag saknade något så var det att få höra mer ingående beskrivningar av de olika maträtterna och ett muntligt berättat om själva gården och dess spännande historia. Jag och fler med mig var nyfikna på den.
Vi var många deltagare, ett 60-tal, det blev gott samspråk med goda vänner som vi inte träffar så ofta numera och så det obligatoriska historieberättandet. Vi fick avhöra gamla men också ett antal helt nya historier och skrattade gott. Det var flera som berättade; Pastorn, Roland, en trevlig björnjagande Jössehäring, en skollärare från norra Värmland osv. Ibland har jag funderat på varför det just i jägarekretsar finns så många goda historieberättare. Men det kanske man inte ska spekulera i för mycket ;-)
Jaha och varför ska jag nu inte besöka Apertin igen om det var så himla bra?
Jo, jag är alltså intill löje fruktansvärt höjdrädd. Redan balansbommen i skolans gympa, en meter över golvet, var ett dilemma och så har det fortsatt. Det bara svindlar när jag lämnar underlaget. Ni kan inte ana hur man tar sig till Apertin!!! Jo, man måste balansera på en lång, smal, vinglig hängbro över en avgrund (kändes åtminstone som en avgrund för skräckslagna mig). Jag höll krampaktigt i gubbens rock och gick blundande med våldsam hjärtklappning, och maximerad självövervinnelse från parkeringen till restaurangen.
http://soffie69.blogg.se/images/2009/juli-09-022_46602620.jpg
När jag googlar för att se bilder på hängbron över ravinen så dök en bekant upp; bloggvän Sofies lilla Nelly på bron! Se länken ovan!
http://www.varmland.se/arrangement/20297
Namnet Apertin kommer från staden Aberdeen. Det var tydligen därifrån munkar kom redan på 1100-talet och slog sig ner här för hjälpa till att kristna landet. De byggde en kyrka här vid en gammal asadyrkansofferplats. Sen har Apertin funnits med som förebild för Ekeby och kavaljerna i Selma Lagerlöfs skrivande. Fröding haur också diktat om Apertin. Runt Apertin finns en mytisk och mystisk natur som blev natureservat redan 1936, Värmlands första. Avgrunden som jag balanserade över på hängbron kallas tydligen på riktigt för björnravinen. Länken ovan går till en beskrivning av Apertins historia. Men nu är herrgården alltså, hotell, konferenscenter och restaurang, populärt som plats för bröllop, med vigsel antingen inomhus eller utomhus.
Här är min bild av hängbron över Björnravinen, ni anar inte hur smal och vinglig den var. Vad den där stora vita ploppen på bilden är vet jag inte, för den fanns inte på riktigt. Kanske är det det berömda Apertinspöket.
Vi pratade med Kristoffer från Årjäng. Duktigt jaktskytt, trea på SM.
Här gifter sig folk ofta och jag blev hastigt och lustigt fru Kylén, fast tyvärr bara vid bordsplaceringen. ;-) I praktiken tycks jag få fortsätta att leva i synd! Tacksam att få sitta i närheten av gubben och "känningar" den här gången. Känner mig lätt utslängd och övergiven om jag tvingas sitta tillsammans med okända människor de timmar en hel middag tar.
Håller helt med dig, jag har varit där en gång på julbord och aldrig mer, det är inte roligt att gå över den där bron.
Lena: Aha, det är fler än jag som reagerar på den? Trodde jag var ensam om att tycka att det var rejält obehagligt. Jag undrar varför man inte ordnat med parkeringsplatser vid husen så att man slipper den här överfarten? Men hängbron anses åtminstone inte vara ett försäljningsargument. Det finns inga beskrivande bilder på den på gårdens webb. Bilderna som finns är från privatpersoner, typ Nellie på Sofies blogg.
Men nu fattar jag inte riktigt. Det fanns ju vägar etc på bilderna. Kan man bara ta sig till hotellet via hängbro eler kanske båt?
Den väg som anvisas på skyltar till Apertin är den här. Det finns en oskyltad bilväg också och man kan antagligen åka den upp till herrgården för att släppa av såna som mig, varor eller andra mer påtagligt handikappade än jag men man får inte parkera där utan får åka tillbaka ut på landsvägen och göra en ordentlig omväg för att ta sig till den parkering som är för gäster.
Låter väldigt otäckt med den där hängbron. Det gäller att inte ha fått för mycket under västen då man ska hem.. Men det är ju tur att det ändå finns en väg för handikappade att ta sig dit. Kram på dig.
Annika: Det där om under västen sa vi också när vi vinglade oss fram på bron. Men det förutsätter att det finns någon som kan köra bilen tillbaka till parkeringen och sen darra sig över bron. För det verkar inte finnas någon nära väg att promenera annars.
Trist om ett trevligt ställe ratas p.g.a en hängbro! Kan de inte fixa en trevligare gångväg till restaurangen så får de skylla sig själva om inte gästerna kommer...