Inga Magnusson

... var alltså målet för lördagkvällen under stockholmsbesöket.
 Här kan man inte boka in sig utan får försöka komma i tid och hoppas att man har tur. Dagtid är det drop-in-jazz tror jag. Jag var här på 70-talet men inte sedan dess, minns speciellt en spelning med Red Mitchell. Stampen har funnits länge.



Entrén är lätt ruffig.




Som sagt, entrén lätt ruffig


Det utlovades gammaldags rockmusik och det blev det. Himla drag och hög stämning på två våningar. Massor av besökare, unga och gamla. Vi var inte äldst. På nedervåningen var det ett dansband med rockig musik. Vi fick till och med twista lite. Bra motion på maten.




Inredningen är ovanlig och jag skulle förstås vilja veta varför de här sakerna är med. Har de en del i klubbens historia eller vad? Hur som helst så skulle jag inte vilja vara ansvarig för dammtorkningen här i taket.


Den här dekorerade och allvarsamma älgen vakade över dansgolvet på nedre våningen.