"Naturen är inte god" ...

.. . och människan är inte ond!
T.f. ledar- och debattredaktör på Nya Wermlandstidningen,Anders Edwardsson, kritiserar den moderna synen på natur  kontra människa ur ett historiskt perspektiv. Han gör det väldigt klokt. Jag är imponerad!

Och jag kan tänka mig att en och annan av NWT;s läsare satte morgonkaffet i vrångstrupen när innehållet i artikeln landat. Häpenheten är stor över att något sådant som detta har fått tryckas på "åsiktsplats" i en av Sveriges mesta "Naturen är god - människan är ond"-tidning. En av tidningsägarna har ett förflutet som aktiv i den stora "gröna organisationen", den som brukar hävda just människans stora ondska i natursammanhang, inte minst i fråga om vargpolitik.Och det mesta av tidningens åsikter det senaste decenniet har gått på den vägen.
Sambandet kan ju förstås vara en slump?
 
Kanske har skribenter önskat att få printa andra åsikter i NWT och övriga   svenska dagstidningar men det har varit  för långt från media-mainstream för att få komma till tryck, åtminstone före Kolmården. Kanske upplever vi nu ett paradigmskifte när det gäller medias hållning i vargfrågan? Kolmården blir ett Watergate för den romantiserade synen på farliga rovdjur? En händelse som banar väg för en mer realistisk syn på varg och björn exempelvis? Och på naturen i allmänhet. Det kan bli en "korken - ur" - effekt. Många har varit skeptiska till vargkramandet,  skogskramandet, jakthatet och klimatalarmismen men inte vågat framträda offentligt. Under kategorin "rovdjur och naturdiktatur" på min blogg har jag skrivit ett antal inlägg på det tema som Edwardsson tar upp.
 
Edwardsson skräder inte orden och avslutar sin artikel så här:
Sedan 1970-talet har det därför formats en ny syn på människan som en ond fiende till jorden och dess ”naturliga tillstånd”. Varenda biolog vet förvisso att något sådant aldrig funnits och aldrig kommer att existera då floror, faunor och klimat alltid har präglats av stora och ofta snabba förändringar. Detta har dock röstfiskande politiker, antikapitalistiska aktivister, sensationslystna journalister och andra struntat i och fortsatt propagera om naturen och djuren som genuint goda ting vars väl alltid måste överordnas våra mänskliga behov.

Den på bittra, mångtusenåriga erfarenheter byggda insikten om att naturen är potentiellt farlig och delvis måste utnyttjas om människan skall kunna leva bra liv har med andra ord förtvinat. Och farorna med den enfaldiga syn som tagit dess plats är enorma. Överdrivna miljökrav kostar oss exempelvis redan både jobb och välstånd. Och många har alltså med åren blivit så avtrubbade att när en medmänniska dödas en flock halvtama vargar så rusar vissa åstad och garanterar att detta aldrig skulle ha skett om de små liven varit vilda...

Önsketänkande är ett ord för sådant prat. Nonsens ett annat. Politiker, filosofer, religiösa ledare och andra borde därför nu ta sitt ansvar och försöka få lite sanns på samtalet genom att klargöra att naturen är vare sig god eller ond, men ofta förbaskat farlig. Men, något säger mig att de flesta kommer att passa.

Anders Edwardssons artikel är välskriven och mycket intressant, läs den!

http://www.nwt.se/asikter/signerat/article1127201.ece

 

 

Kommentarer
Postat av: Lennart Carlstedt

Intressant artikel, dock har jag några invändningar. Rachel Carsons bok får nog ses i sitt tidsbundna sammanhang - dock var det hennes förtjänst att vi här i Sverige slutade med kvicksilverbetat utsäde vilket höll på att radera ut bl a gulsparv och tornfalk. Äras den som äras bör.

Naturen är varken ond eller god - självklart. Och människan är inte ond. Läs gärna Lasse Bergs bok Gryning i Kalahari - en positiv bok om människan. Tyvärr är vi ju ändå den art som tagit död på flest levande varelser på den här planeten. Men antalet krig har aldrig varit så få som nu - men krig har ekonomiska och politiska orsaker.

"Naturen" förresten - vi är väl natur själva? 99% av våra gener har vi ju gemensamt med schimpansen.

Och vad menas med "överdrivna miljökrav"? Den omställning som pågår i Tyskland där man nu byter ut ett energisystem baserat på en stor andel kärnkraft har genererat 280 000 nya jobb. Något för Sverige att tänka på. Nu har vi ju fått svart på vitt på att det är hur lätt som helst att smuggla in sprängämnen till våra kärnkraftverk. Vad hade hänt om det varit en större mängd och det hade varit apterat?

Till sist ett gammalt indiabnskt uttryck:

Människan vävde inte livets väv - hon är blott en tråd i den.

Svar: Mmm vi är natur själva, men för mig har människan en särställning i naturen, med rätt att använda den klokt för egna syften, utan att förstöra och förgöra i onödan.
Vad som menas som överdrivna miljökrav just i artikeln vet jag inte, men jag själv vet inget bättre exempel än de miljonbelopp som används till att "rädda" vitryggen som egentligen inte fixar vårt klimat/ vårt jordbruk särskilt bra någonsin men som är väldigt vanlig i Baltikum. Jag minns inte om det är en en miljon per fågel som används till detta eller om det är två miljoner. Många nollor är det i alla fall. Ja, och så har vi då hela den vansinniga penningscirkusen kring att "rädda" vargen, som är ett mycket vanligt däggdjur på vår jord. Kanske hade de pengarna varit nyttigare i att "rädda" oss från kärnkraft och oljeberoende, eller att "rädda" Östersjön. Eller att rädda en ovanlig ripart (tror jag det var) i Norrland, som verkligen är globalt utrotningshotad.

Sen finns ett antal andra exempel på romantisk överdrivenhet; exempelvis att vi måste dras med en oändlig mängd skarvar i våra insjöar, skarvar som föröder allt i sin närhet av fisk och natur.
Inga Magnusson

2012-06-23 @ 23:09:12
Postat av: Inga Magnusson

Lennart: Du har skickat en lång kommentar som jag inte kommer att publicera. Den innehåller argument som jag har sett många gånger förut i de här sammanhangen. De är redan väl kända och har stor spridning i svenska media (tack vare 52 % MP-journalister kanske, bosatta i storstädernas medelklassområden, vilka inte behöver drabbas av skarvar och vargar i vardagen?). Så jag känner ingen skyldighet att publicera dem en gång till på min blogg. Min blogg är ingen tidning, utan just min blogg, där jag väljer att offentliggöra de åsikter jag väljer.

Postat av: Inga M

Lennart: Jag tar mig friheten att återigen inte publicera en kommentar. Jag tycker precis som jag skrivit ovan att bevarandearbetet för vitryggen är trams men jag vet att det är som att svära i kyrkan för många hängivna entusiaster. Och resonemanget om de sk nyckebiotoperna ska jag köpa när jag studerat hela listan och sett om resten är mer bevaransvärda här i vårt land än vitryggen, men jag tvivlar. Och vill inte bidra till att sprida det heller, det gör så många andra.
Jag har inget emot miljöpartister i princip, skulle gissa att en stor del av mina trevliga kollegor på skolan är det och det är helt ok.
Vildsvin är absolut inte trevliga (MEN GODA) och det jobbas hårt för att öka jakten på dem. De är åtminstone jaktbara till skillnad från en del annat otyg i skogen och vid vatten.

2012-06-25 @ 22:06:39
URL: http://inga.blogg.se
Postat av: Inga Magnusson

Lennart: I kölvattnet på vargeländet och skarveleändet har det blivit tydligt för mig, och för en hel del andra människor också, att olika projekt för att rädda utrotningshotade djur ibland blir märkliga. Man lägger ner otroligt mycket samhälleliga resurser på att hålla arter under armarna som ändå till syvende och sist inte har förutsättningar att klara sig själva eller klara sig bra eller passa in i vårt land så som det fungerar idag. Och då menar jag att pengarna kunde ha använts bättre till andra behjärtansvärda miljöprojekt som jag gav exempel på i inlägget. Men om frivilliga krafter vill arbeta för någon arts fortlevnad så är det självklart helt ok.

Örnarna och pilgrimsfalkarna kan jag inte så mycket om men de passar kanske in hos oss och fortlever väl på egen hand, i så fall är räddningsarbetet behjärtansvärt förstås. Vi har en plats i vår sjö Östra Silen som är skyddad för landstigning just för att där häckar en pilgrimsfalk uppe på en klipphylla. Det är vi glada för och ställer upp på.
Vi ser örnarna segla över Vänern när vi passerar Grums numera och det glädjer oss också.

Men hur man än vrider och vänder problemet med hotade djurarter så är det numera ett faktum att bedrövelserna i spåren av exempelvis varg och skarv svänger opinionen i landet och allt fler blir i likhet med mig tveksamma till att samhället ska stödja detta urskiljningslöst. Vi får allt större motsättningar mellan brukare och betraktare av naturen.

2012-06-27 @ 05:08:17
URL: http://inga.blogg.se
Postat av: Lennart Carlstedt

Tack för att du tar dig tid att svara! Roligt att du i varje fall uppskattar örn och falk. Men poängen med att bevara sällsynta arter är ju att vi har förstört deras livsmiljö! Det finns ju mycket annat som vi lägger pengar på helt i onödan - t ex kostade det 70 miljarder att utveckla Jas Gripen som ändå ingen vill köpa..Och somsagt - vi vet inte idag vilken nytta vi kan ha av de utrotningshotade arterna i morgon.

Svar: Jag envisas med att hävda att vi inte ska lägga jättepengar på att bevara arter som det finns rikligt av i andra länder i vår närhet. Och vi får nog acceptera att de genomgripande förändringar som vårt samhälle har genomgått påverkar människor, djur och natur på avgörande sätt. Och förändrar förutsättningarna för olika arter i grunden. Det vi kan rädda till rimlig kostnad är ok, men att stoppa upp viktiga stora byggen som planerats i åratal för fyndet av någon lite skalbagge är orimligt. Byggprocesser i Sverige idag är oerhört dyrbara pga långtgående krav på undersökningar av natur - och djurliv i förväg.
Visst finns det andra investeringar som varit fel och meningslösa, exempelvis Gripen som du nämner, men det blir inte bättre för att man adderar även meningslösa natur- och djurskyddsprojekt.
Inga Magnusson

2012-06-27 @ 22:05:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback