Inga Magnusson

Jag skrev ett litet blänk om den i ett tidigare inlägg, medias hantering av det nya partiet Naturdemokraternas tillblivelse - partiet som inte vill ha varg i Sverige, eller åtminstone inte varg där det finns folk. Hur skulle rapporteringen komma att se ut?

 Det finns ett antal journalister - redaktörer som är ivriga vargkramare, hur väl organiserade de är ska jag inte uttala mig om, det finns uppgifter på ett nätverk som åtminstone är emot vargjakt.

Intressant är att se rapporteringen nu efter en dag. DN slog upp nyheten bland de stora nyheter och där ligger den kvar idag lördag på morgonen också, som nr 2 bland de mest lästa, mest kommenterade och delade på FB / twitter. Man gjorde två korta texter  som fick mellan 400 och 800 rekommendationer till FB. Det blev rätt många blogglänkar och kommentarer.

 Den lilla sympatiomröstningen som anordnades har efter en dag lockat bortåt 15.000 människor att trycka på ja eller nej-knapp. Kort sagt kan man utan överdrift påstå att frågan verkar ha haft ett stort allmänt intresse bland läsarna. Det var en bra nyhet.

Men som om en osynlig hand har verkat, så tycks nyheten om Naturdemokraterna vara näst intill bannlyst i de andra stora drakarna. Detta är rätt märkligt. Det som visar sig bli en uppmärksammad nyhet i en av de stora rikstidningarna brukar snabbt bli det även i de andra, vilket också är logiskt. Tidningarna lever ju på att servera nyheter som intresserar läsarna, det ger klirr i kassan.  Men inte i det här fallet alltså. Frågan är varför?

 SvD (som har sin  vargkramar- Baltesjevsky, tror hon stavar så) skrev pliktskyldigast en liten notis utifrån ett tt-meddelande. Men den fick snabbt sjunka undan från de sidor i nättidningen som man kunde bläddra sig fram på, både igår och idag. För att hitta dit måste man nu söka internt på ordet Naturdemokraterna.  Expressen och Aftonbladet har hanterat nyheten om det nya partiet lika diskret, eventuellt något litet noterat, men snabbt undanstoppat i nyhetsflödet. Värmländska NWT (med vargkramar - Sidenvall), som ges ut  i ett varglän har inte ens en notis på nätet,  som jag kan hitta åtminstone. Här borde nyheten om ett anti-vargparti verkligen vara glödhet och dra läsare.

Om man vore det minsta konspiratoriskt lagd så skulle man kunna misstänka att det finns ett nätverk av vargkramande journalister - redaktörer som kommer överens om hur vargnyheter ska hanteras och framför allt när de ska hanteras. Man skulle till och med kunna misstänka att de i så fall  fick skrämselhicka när de insåg att det här partiet och dess åsikter numera har en hel del sympatisörer i landet; 15% av nästan 15.000 röstande! Det indikerar att Naturdemokraterna har en realistisk  chans att bli ett riksdagsparti. 

Och om man återigen vore konspiratoriskt lagd skulle man misstänka att det just nu sitter ett antal reportar som ivriga bävrar och letar skandaler hos Naturdemokraternas företrädare, sånt som omöjliggör förtroende hos folket, typ skattefusk, klumpiga uttalanden, rattfylleri osv. Först när sånt är upphittat så låter man de  stora och varaktiga rubrikerna  få infinna sig. Fast så tänker man förstås bara om man är konspiratoriskt lagd. ;-)

Intressant att följa utvecklingen av hur Naturdemokraterna hanteras i media!  Den hanteringen kan säga mer om media självt än om Naturdemokraterna som parti.