Kerstin Segerbergs ...
Bilen hittades på östra sidan om det smala vattnet mellan Tvängen och Mjögtvängen, ganska precis på gränsen mellan Arvika och Årjängs kommuner. Hon måste alltså ha kört upp från Åsebyn och rakt upp. Där uppe skulle hon ha tagit mot Granemon (Älmheden) österut, men hon körde fel och fortsatte rakt norrut. Hon skulle ju egentligen till Älmheden där det gamla paret bor och det enklaste sättet att komma dit hade varit att köra E 18 upp före Svensbyn mot Tegen eller vägen vid Bysjön över Bartveten, avtag före Finntorp. Den väg Kerstin valde skulle ha kunnat funka men var väldigt mycket mindre och krångligare och av kartan att döma knappast närmre.
Uppdaterat: Anders Nilsson åkte vägen uppe i Glaskogen dagen före Kerstin och tog sig knappt fram då. Han antar att Kerstin åkte i hans hjulspår men att hon kan ha fastnat.
http://www.nwt.se/arjang/article835039.ece
Uppdaterat lördag: Här berättar Henrik o Andreas som hittade bilen. Kerstin hade satt ut en varningstriangel bakom bilen. Sökpatrullerna hade varit endast 500 meter från platsen.
http://www.vf.se/nyheter/arvika/%E2%80%9Ddet-maste-vara-prastens-bil%E2%80%9D
Jo, visst undrar man. Men det här med inga nycklar i bilen... låter konstigt. Hon kan ju varit ute o försökt ta sig till något hus o tappat nycklarna... men litet långsökt...
Fruktansvärt tråkig hístoria detta. Det svåraste tänker jag är att tänka på hon hon kanske dog själv under de omständigheter som var där på platsen.
Mia o Herta: Det är väldigt långt till närmaste bebyggelse så hon kan ha gett upp. Jag misstänker att hon i likhet med många damer i hennes ålder, inte har så tjocka kläder på sig på bilturer.
Så väldigt tråkigt det hela. Jag förstår att ni alla undrar vad som hände.
Sorgligt när en så god människa bara försvinner och sedan hittas död. Tror man att hon frusit ihjäl? Får ni några svar, kan man hitta några över huvudtaget?
Anne o Suss: Nja, vi får väl svar kanske så småningom, efter att man undersökt bilen och gjort obduktion. Detta ligger långt från bebyggelse, så teorin om ihjälfrysning är nog inte alltför vildsint. Men det märkliga är att fyndplatsen bara är några kilometer från den plats hon skulle besöka, visserligen åt fel håll, men ändå. Att hon inte blev hittad av alla som letade! Kan väl bero på den oplogade vägen kanske, ingen brydde sig om att ´kolla med skoter.
Ja, det är en tragisk historia och vi talade om den häromdan på jobbet.
Mobiltelefon, helst två - och en sovsäck i bagageutrymmet och lite mat med sig - alltid när man är ute och kör, kanske hade hjälpt. Men ibland hjälper ingenting. Mobilen kanske inte har täckning och tiden blir för lång.
Tråkigt öde och något man alltid är rädd för att råka ut för. Vad tänkte hon? Ja ... Som storstadsmänniska kör jag bara motorvägar och motorleder när jag skall någonstans. Vågar inte ge mig ut...