Tips om Kerstin Segerbergs ...

... försvinnande lämnades av flera personer, men registrerades tydligen  inte hos polisen och följdes inte upp. Nu har framkommit att både det par som Kerstin skulle lämna blommor till ( Nils o Ellen) och boende i området ( Mikael och Sofie) lämnade upplysningar till polisen om den väg, som var den väg Kerstin  och hennes bil stod på i fem dygn i väntan på hjälp. Man tipsade om att det är en väg där folk ofta kör fel och att man borde söka där.

Samtidigt funderar allt fler över varför polisen inte kunde organisera hjälpinsatser från exempelvis ortsbefolkning med skotrar och traktorer med plogar, eller hemvärn eller jaktlag, eller andra som hade varit tillgängliga i spaningsarbetet istället för att lämna oplogade vägar ogenomsökta. 

För ett par år sedan fick just jaktvårdskretsen förfrågan om man kunde tänka sig att hjälpa till vid sökandet efter försvunna personer och kretsen  ställde sig positiv. Men ingen hörde av sig när Kerstin var saknad. Och i flera dygn kontaktades inte kommunens  räddningstjänst för att hjälpa till, endast för att låna ut bandvagn.  Det är lite svårt att förstå utan förklaringar.  Men de kanske finns fast de inte kommit fram i media.

Kommentarer
Postat av: TT

Var det inte många frivilliga som ställde upp och letade... jag fick den känslan i kvällspressen eller har jag inbillat mej kanske.

Hur som haver... det är så tragiskt att man blir rent ut förbannad över hennes öde.

Om det är som du skriver... så lite som hade behövts...

Postat av: Lena

Jag hoppas verkligen att polisen gör en grundlig utredning om varför man totalt nedprioriterade vad som hänt en gammal kvinna dagarna före julafton i en glesbygd. Tre skäl att inte bry sig?

Antagligen räknade dom med att hon var död. Men det var hon inte! Hon hade säkert hushållat med energin från sin fulla bensintank. Stackars, stackars lilla övergivna människa!

2011-02-01 @ 23:09:46
Postat av: Inga Magnusson

TT: Jo, många var ute o kollade själva men det var ingen som organiserade det hela.



Lena: Jo, hon var tragiskt nog redan avliden när larmet gick på söndagen, eller det var den dagen / natten hon gick bort. Hon bodde ensam och rapporterades inte som saknad förrän efter 4 - 5 dagar. Letandet började på måndagen. Men det hade ändå känts anständigt om hon hade hittats direkt, inte någon månad senare. Det är outsägligt sorgligt att föreställa sig upplevelsen av 5 dagar ensam i kylan i en bil så, inväntandes slutet.

2011-02-02 @ 05:46:03
URL: http://inga.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback