Rundtur Värmland - Kolsnäs camping Sunne
Utifrån så här ser en campingplats lite gettoliknande ut. Husvagnar och husbilar står tätt intill varandra, alltsammans är inhägnat och kontrollerat. Människor går omkring med vattenbehållare, bajsbehållare, handdukar och annat livets nödtorft. Barnen leker i flockar och svischar förbi på cyklar. Olika språk hörs i luften, mycket norska, tyska, holländska. Grupper av människor sitter ute, äter och dricker och pratar och skrattar.
Den här campingen, Kolsnäs i Sunne är jättelik och var nu i juli fylld till bristningsgränsen, inte en kvadratmeter tom. Den ligger i utkanten av samhället, alltså promenadavstånd in till centrum, nära Fryken, nära Sunne vattenland, nära bowling o golfbana o minigolf o restaurang. Det finns mycket att sysselsätta sig med.
Standarden på vagnar och utrustning är hög numera. Det är långt från min första upplevelse av camping i Värmland på 50-talet när vi låg här en natt i värsta ovädret, fyra personer i ett grönt fyrmanstält och allt var genomblött på morgonen.
Nej nu är det jättehusvagn, som egentligen bara fungerar som kök, toa o sovplats. Maffiga förtält är vardagsrum, med flera sittgrupper av hög standard. Sen kommer utanför förtältet ofta en uppbyggd uteplats med plattor och som här dessutom i vinkel en sittplats till under tak. Alltsammans omgärdat av fina staket, kanske häckar och rabatter. En stor grill hör till förstås.
Vi har ibland funderat på att semestra med husvagn men alltid avstått till förmån för hotellboende. Jag tror inte skillnaden i kostnader utslagen över tid är stor. Det vi såg här är inte billigt.
Men vi har aldrig förstått vitsen med att klämma ihop sig så många människor på så liten yta och kalla det semester. Utifrån liknar det alltså mer ett slags getto, lyxigt som camping men ändå betydligt mer primitivt än i ett hem.
Vi vandrade runt här en god stund för att förstå det här, försöka begripa; vad är vitsen med camping? Det måste ju ändå vara något när så många håller på och satsar så mycket för att kunna utöva den här formen av semesterfirande.
Och vi kom fram till att det måste vara roligt för barnfamiljer. Barnen lekte tillsammans med varandra och hade jättekul. Det finns nog alltid kompisar på en stor campingplats. Det innebär att föräldrarna får lite ledigt också. De vuxna hittar också nya och gamla kompisar, det är helt enkelt socialt med camping, man umgås inom familjen men även med andra familjer, man sitter ute, grillar, äter dricker och gör utflykter tillsammans. Det går att ha hund eller andra husdjur med på camping. För fordonsföreningar, typ Opelklubben eller mc-klubbar så är det naturligtvis idealiskt med camping tillsammans, man umgås, pratar bilar, mc osv. Och sen om nu utrustningen är rätt dyrbar så lever man förstås billigt med mathållningen i en stor familj när man campar, jämfört med hotellboende.
Säkert har denna typ av semesterfirande sina fördelar, precis som du skriver, men jag tror alldeles bestämt att jag avstår. Om jag är glad att jag inte har grannar på höravstånd hemma så inte tusan vill jag sätta mig med en tygvägg emellan mig och främlingar på semestern.
Den där campingen ser klart inte lockande ut för min del! Men det finns säkert mycket social samvaro i sikte för dem som ändå väljer denna form av semester, precis som du skriver.
Jag har campat en del i min ungdom, mest i Italien. Det var iofs roligt DÅ, men idag... Nej, tack! Jag väljer hotell och vandrarhem.
När barnen var små bodde vi ofta i Bed & Breakfast och det var alltid intressant! Barnen trivdes också och ofta fanns det lekkamrater i familjerna eller hos någon granne. Mycket språkträning fick vi också.