Dagens och gårdagens outfit...
Det är inte så ofta jag finns med på bild men här kommer en. Tillräckligt långt ifrån för att de värsta skrynklorna ska vara osynliga. Glömde visst strykbrädan framför ser jag nu. Det är lite grejer här och där i huset nu när vi gör om i hallen. (När jag är ute så har jag förstås stövlar också).
Det är en tjock jacka av obestämbar skärning, suveränt varm, mjukt tyg som inte prasslar när man går, bra längd, får inte vara för lång när man kliver omkring i terräng. Ficka för komradion där uppe fram, extra varmfodrade fickor upptill fram på båda sidor att stoppa in händerna i om det blir kallt, rymlig innerficka för kamera, mobil o. dy. Byxorna är också varma och mjuka, smala nertill så de går in i stövlarna, benfickor som rymmer en hel del bl.a. sittunderlag. De där schatteringarna nere på byxbenen är värmländsk lort. Dvs jag stöp handlöst ner i ett gôrhôl nerom hägnet idag, liksom bara försvann.
Märket på dressen är Seeland Seetex, delvis inköpt i Holmedal Björkåsen, delvis i jaktshoppen i Grums. Priserna minns jag inte nu förstås eftersom jag haft den flera säsonger nu, men det var billigaste billiga i den här vägen.
Hatten är en gåva från trevliga tyska stuggäster. De skickade den till mig för de tyckte att de fått en bra semester och att vi hade haft kul ihop; Jan o Katrin Meissner. Tack för den! Superkvalitet och oslagbar som huvudbonad; lagom varm speciellt med pannband till, tål hur mycket regn som helst och man blir inte blöt i nacken, sitter kvar när det blåser också. Röd stor snusnäsdukshalsduk håller det varm om halsen.
Glömde skriva pannband för att hålla öronen varma! Alltså det vita som syns under hatten.
Till det kommer ett par handskar som alltid är rejält trasiga och varma jättetjocka gummistövlar.
Den här klädseln är ju samma varje helg på eftermiddagarna så nu blir det inte så mycket mer modebloggande här på ett tag.
å vilken härlig bild...har du fotat mot spegeln ?....härligt så vet jag vem du är till utseende också..../ kram
Britten: Mmmm det är mot spegeln. Man ska kunna göra det, fast hos mig blir det alltid suddigt. Jag gör nog något fel.
Kände knappt igen dej!!!Vad har hänt med håret???Men fin var du.
Ingrid: Ha ha, vad som hänt med håret? Jo det som brukar hända med mitt feschelhår, det syns inte!;-)
Himla orättvist det här med hår alltså, Du borde dela med Dig lite.
Rätt klädd för en heldag i skogarna!
Gubben: Med små justeringar funkar de här kläderna hela jaktsäsongen, både att gå i och sitta stilla i.
Har du blivit mods på gamla dar, eller vad är det som hänger fram under hatten? För övrigt önskar jag att jag hade samma outfit när jag är ute och kliver i skogen. Verkar jättevarmt och skönt och garanterat säkrad mot de otäcka flygarna som vi inte är eniga om namnet på. Älgflugor du vet!
Suss: Vadå hänger fram under hatten???
Det finns ett vitt pannband under hatten så att jag inte ska frysa om öronen om det till äventyrs är det Du menar. Det är ju det jag har gemensamt med en stor man, känslig för drag! Det där gulaktigt stripiga som hänger över pannbandet är mitt lilla hår. Vad som kvalificerar mig som mods ser jag inte riktigt, men jag väljer att ta det som en komplimang. :-))
Verkar vara helt rätt kläder för vårt väder. Varmt och skönt. Det där med hatt är lite underskattat, i alla fall när det är regn. Helt suveränt! Jag förstår varför tex. fiskare har sydväst.
Kul att få ett ansikte på dig!
Cissi: Snällt sagt! Tack! Den där hatten är en klenod, tjock filthatt exakt rätt storlek.
Du har blivit långhårig sen vi sågs.....! !(Ditt lilla förtäckta mods, det var definitivt inte något negativt med den kommentaren). Jag är också helt överkänslig för drag, det får inte finnas minsta lilla risk för luftinsläpp så här års.
Suss: Ja, det är långhårigt nog för en bekväm klimakterieklämma. Lättvindigt minsann!
Så snygg du är! Jag gillar ditt rara leende!
Bloggblad: Jag tror inte många skulle hålla med Dig om det där med snygg kanske. Men jag får tacka för vänliga ord, jag blir naturligtvis glad. Jag är nog liksom de flesta människor lite av "bekräftelsetorsk" eller vad det nu hette på stockholmska.
Men vad trevligt att se dig igen! Jag skulle nog behöva investera i lite vettiga utekläder jag också. Dessutom skulle jag nog behöva gå ut lite oftare i skogen som ett avbrott till vardagen, det är ju fantastiskt avstressande egentligen. Jag undrar varför jag envisas med att vara sådan statsråtta...jag som älskade att vara ute i skog och mark som barn...vart tog det vägen egentligen? Det finns nog kvar...jag har nog blivit lite bekväm bara skulle jag tro. På sommaren förtar faktiskt alla fästingar glädjen av en skogsvistelse...men så här på senhösten/vintern kan jag inte skylla på det...
Så TREVLIGT att få titta in till dig och din "outfit"! Alltid kul att få se dig, och du ser onekligen så sprudlande och glad ut =D
Trolda - kramar =D
Marie: Det lika bra att Du börjar investera nu. När Du är färdig lärare så blir det ut i skogen med eleverna och då gäller det att vara välklädd.
Och Du det här med fästingar behöver inte vara något stort problem om man klär sig rätt. Alla de som jobbar i skogen med plantsättning och så vet att om man bara håller tätt nertill runt fotlederna och har tätt runt handleder så är risken inte så stor. De dråsar inte ner från ovan utan sitter i högt gräs och kryper uppåt. Ljusa kläder är bra också för då syns fästingarna bättre. Jag har alltid stövlar i skogen, även på sommaren och jag får sällan fästingar. I sommar har jag bara fått ett par tre stycken och endast en hade hunnit fästa.
Trolda: Ja, jag hade fullt sjå att inte gapskratta när jag tog bilden, för detta att posera är liksom väldigt långt från mig egentligen. Jag är ju den som alltid är bakom kameran, inte framför.
Kul att få ett ansikte på dig, säger jag med! Ser ut som en bra utstyrsel till det som ska göras:)! Hoppas du har sköna eftermiddagar så där!
Vilken mysig bild! Kul att få se dig också, du ser lika trevlig ut som din blogg, dvs mycket trevlig! Det här "dagensoutfitinlägg" var bra mycket bättre än vissa andra!
N: Mmm så där ser jag ut, varken bättre eller sämre. Fast jag trivs bättre bakom kameran.
Lotten: Tack det var vänligt sagt. Jag har fullt sjå att hålla mig allvarlig på bilden.