Inga Magnusson

Jazz jagade väldigt bra idag söndag. Det var en jakt som påminde om gamle Hambo, vår favorithund som vi måste ta bort alldeles för tidigt. Roland säger att så här bra jagade inte ens Hambo när han var två år gammal. Jazz kan bli en riktigt bra jakt hund om han fortsätter så här. Framför allt är han väldigt ihärdig och ger sig inte och rutinen att  få tag på ett förlorat spår börjar komma.

Gubben har tindrat hela dagen. De började halv 9 i morse och kom hem halv 3.

Just nu påminde han mig om att jag stickade den där  mössan åt honom för något halvt århundrade sedan, nej inte riktigt men 30 år i alla fall. Jag stickade på den tiden och sydde barnkläder för det vilda. Tänk vad det kan ändra sig!  Vad människor kan ändra sig och det är alldeles tillåtet. Man måste inte fortsätta vara något eller fortsätta göra något som man inte vill. Det finns en frizon för eget bestämmande och den utnyttjar vi förstås alldeles för lite.

Helt överraskande dök min bror upp här idag med fru och önskade oss god jul. De hade hälsat på modren och hängt upp hennes julgardiner. Annars hade jag tänkt göra det i morgon. Men nu kan jag ägna mig åt att koka skinka istället. Och fixa rummen som gossarna ska sova i och förbereda huset som dotter och barnbarn ska bo i.  Trevliga plikter!