Lilla Leva dog.
Har skrivit om det i kommentarerna men skriver här också för Er som läst om valpningen.
Den lilla valpen som satt på tvären, som var dödfödd och som återuppstod fick heta Leva. Men hon var nog tagen av den besvärliga förlossningen och blev allt svagare. Mamma Valsa märkte att något var fel och pysslade om henne jättemycket, slickade henne, bar henne och grejade med henne. Men det hjälpte inte. Livsgnistan slocknade till slut och hon dog. Nu är hon nog i hundhimlen och skuttar omkring och leker sorglöst. De övriga 8 valparna mår bra, äter, växer och frodas.
En av våra hundar är på foder så även jag får följa en dräktig tik på nära håll. För mig har det varit ett sätt att se livet och döden som ett naturligt förhållande till livet. Jag måste säga, hur dumt det än låter, att jag genom mina hundar har större förståelse för livet, människor och framför allt mina tonåringar, då man även i hundarnas liv kan finna "besvärliga perioder", ....;-)).
Så tråkigt jag som blev så förtjust i hennes lilla öde. /pimpim