Jerry Williams show Lorensbergsteatern!! BRA!!
Diether; du skulle ha gillat det här.............rakt av bara........!
Det var de blanka flintarnas konsert, de guppande gubbmagarnas konsert, ja till och med det vita tantkrullets konsert. Den äldsta jag såg var just en vithårig prydligt permanentad dam i 80-årsåldern i rullstol och hon diggade! Medelåldern måste ha legat runt 60. Och Jerry själv är 64 år sa någon. Bra årgång eller hur Diether??!!
Vi fick uppleva den svenske ur-rockaren Jerry Williams med massor av ösig 50-60-talsrock. Och han får verkligen med allt; saxofonblås, den råa rösten, Elvisdarret på låret, mikronfajtandet, tempot. Ja, han har hittat genrens hela kryptiska kroppsspråk på scen, med de lite tillgjorda positioner som hämtats från de stora föregångarna. Ibland gör Jerry rörelserna på blodigt allvar, men han kan lika gärna överdriva dem och skämta om dem, göra dem på skoj. Han är hängiven rockare men med en skön distans till rockens olika tillbehör från den tiden det begav sig. Allt var ju inte vackert och begåvat även om viljan var god. Det var ju nytt då och experimentlustan var stor. Men allt hör till i en nostalgitripp i rockens värld om den gör anspråk på att vara ärlig.
J W kan förmedla rocken och dess historia, inte bara musikaliskt ,utan också verbalt. Och det gör han på en oförliknelig stockholmsslang i lagoma portioner mellan sjok av låtar. Tack o lov så gör han inte som en del artister; pratar sönder showen mellan varje låt. (Mitt skräckexempel är Karin Glennmark med bror på jukonsert i Karlstad, de pratade mellan alla låtar, oj så tråkigt och tempofattigt det blir!!)
Höjdpunkter i konserten var förstås "Long tall Sally" och en av de få stillsammare, den om det stora vemodet som rullar in. Till slut var det stående ovationer från en entusiastisk fulltalig publik och det blev ett antal inklappningar, ja, ända tills de inrepade numren tog slut.
Åh du skulle nog uppskattat det där kalaset jag var på mer än vad jag gjorde... 60- och 70-talsrock hela kvällen.
Men det är ju en himla skillnad mot Jerry Williams förstås! Kanske har man helt enkelt hört för många glada coverband lite för många gånger - och så är jag ju för lite dansant, som sagt...
Ha ha ha!! Din kommentar skulle Rolands systerdotter Annelie läsa!! Hon vet precis hur dansant jag är. Med henne brukar jag prata om detta med dans. Det är alltså eg. noll!! Jo då rent tekniskt kan jag dansa och följa någon gubbe runt några varv på dansgolvet. Det känns inte som något bekymmer. Men min stora hemlighet är att jag egentligen hatar att dansa med någon annan än Roland och så har det alltid varit. Jag har problem med den rent fysiska närheten till främmande män. Jag har lagt mig till med tusen och en knep för att inte bli uppbjuden; tittar bort, reser mig hastigt och går till toaletten om någon närmar sig, står och hänger som Du på konstiga ställen, osv.
Det dröjde länge innan jag erkände detta ens för mig själv, men det gör jag numera, samt för några till. Så så var det med den dansen. Men om jag nu ska dansa så sak det vara till Creedence eller något liknande.
Förstår precis vad du menar! Vi satt och pratade om det dagen efter. En sa att hon dansar för att slippa föra ytliga samtal med män som inte har något att säga. En annan att hon gillar det där med att hålla i, småflirta lite. Och jag, ja jag avstår alltså hellre samtal på andra sätt. Och är totalt ointresserad av hållaibiten, känns mest pinsamt, som sagt!
Tack för hänvisning,att 64 är en jättebra ålder.Men.....på andra sidan är jag nu så förbannad nedslagen,att vi har dansad bara rent tekniskt sista gången på Sjolittafesten.Gammal gubben hälsa dig.
Asch, Du förstår inte språket, Diether!! Jag menade inte att Du och jag dansade tekniskt (när det nu kan ha varit, 10 år sedan eller så) Jag menade bara att förklara att jag rent tekniskt kan flytta omkring benen i danssteg och följa med en gubbe som för. F.ö. så känner jag Dig så väl så du får väl höra till undantagen; dem som det är lite roligt att dansa med. Men främmande män är problem alltså...........
Diether; glömde skriva att jag tycker det är roligt att Du läser min blogg. Hälsa Gisela, hoppas Ni har det bra. Det kan inte var så mycket snö i Frankfurt som hos oss. Här är alla gubbar ledbrutna och knäckta av snöskottning. Numera skottar vi inte bara vägen utan också hustaken.