TAXEN ANTON=URHUNDEN!! Bild
Taxen Anton är min hund. Han är gammal nu och en stor personlighet. Han har alltid varit en väldigt "hanig" och dominant hund. Tveklöst har han varit chef över våra stora stövare, det är Anton som äter först om tillfälle ges. Det var nästan omöjligt att få ner honom i liggande ställning på dressyrkurs där det fanns andra hanar i närheten. Om han var ensam kunde det ibland förhandlas fram.
En del av det haniga beteendet innebär att han också vill markera revir hela tiden. Så fort han är lös i huset så smygskvätter han överallt på bordsben och soffor och fåtöljer. När tiken Leta har varit ute och kissat så måste han genast ut direkt efter henne och "kissa över" hennes urin för att markera hennes tillhörighet. Sen försöker han alltid att kissa så högt upp som möjligt. En instinkt som har till syfte att lura i andra hundar att han är en stor hund.
När Anton har varit ute och blivit det minsta blöt om nosen så putsar han den alldeles vildsint genom att dra den fram och tillbaka länge mot liggfilten (syns på bilden!). Roland påstår att hundar har några doftkörtlar på var sida om munnen och att han vill markera sin plats med dofter.
När han har gnott nosen färdigt, det tar en bra stund, så följer ett hysteriskt bäddande! Då ska bädden under småmorrningar bäddas upp genom att han river och biter och drar i underlaget. Då kan han märkligt nog för att vara tax stå på frambenen och lyfta bakbenen högt upp. Det ser helt osannolikt ut.
Nu på gamla dar har han blivit lite disträ och han hör inte så bra heller, men fortfarande har han god kondition och inga som helst problem än med rygg och njurar. Han småspringer utan vidare flera kilometer när vi tar honom med på en spark-tur eller så.
Ovanför har han en fin tavla som han fått i julklapp ett år av min mamma. Det står:
"Kommer kallad men ej strax
Född till slav är ingen tax"
Det ligger något i det. Taxar är lite mer självständiga än andra hundar, nästan lite som katter.
Ja, fast det är ju fredligt...
Måste säga att jag ser ingen likhet med Hilters dröm även om det ytlgt liknar hans:).
Europa har krigat så mycket och bästa sättet att hålla sams är att vara beroende av varamdra ekonomiskt. Och EU värnar ju även om de små staterna och regionerna så jag undrar om det inte på sikt så blir nationalstatens betydelse förminskad?
Den här tanken om nationalstat växte ju fram under 1800-talets romantik. Id+en om EU är inte ny. Folk reste och bodde och arbetade obehindrat före det. Annars skulle jag aldrig kunnat ha den så vanliga kontinentala bakgrunden dvs vara italiensk/fransk/tysk/ungersk om inte förfäderna haft denna möjlighet. Jag vet att detta låter exoitiskt här att vara så blandad - men där nere är det vardagsmat:).
Läser också faderjonatan och läste han tankeexperiment!
Vi ser nog detta väldigt olika i grunden Du o jag. Kort bara:
Jag tvivlar inte på att vi slipper ett krig inom Europa tack vare EU, men priset att släppa så mycket makt till en centralstat är för högt. Det blir ett demokratiskt underskott och det kommer att märkas mest i stater som Sverige, som ligger lite i kanten med andra problem än mitt-Europa. Och risken är verkliga storkonflikter med de övriga ekonomiska giganterna.
Nej jag anser inte att EU värnar om de mindre staterna på frivillig basis. Man är tvungen för att reglerna ger nationalstaterna veto i en många frågor. Men den stora kampen internt EU handlar om att försvaga nationalstaternas makt. Helst flytta så mycket som möjligt till central nivå eller till regionerna (som saknar veto och som därför är populära i EU-sammanhang).
Blandningen mellan olika nationaliteter och folkslag tror jag är viktig och den verkar ha fungerat hyfsat även utan EU. Jag skulle f.ö. gilla ett EU som vilade på frivillig grund och som verkade för kulturell och mänsklig gemenskap istället för uppbyggande av tullmurar, vapenmakt, byråkrati och underättelsetjänst. Sådana fenomen, i den mån de behövs, ville jag nog hellre ha inom räckhåll för "folket" så att det går att ha kontroll över.