Inga Magnusson

 

.. i Årjängs kommun. Idag fredag,  kan vi läsa i tidningarna att Socialnämndens ordförande Rolf Emanuelsson (FP) avgår från sin post som ordförande i Socialnämnden och dessutom  lämnar sitt parti. För att utrycka det enkelt så är han ett tungt namn i (fp), en som varit med länge och som till skillnad från många aktiva folkpartister i kommunen inte bor i Töcksfors.  Han är trött på bypolitiken.  Ja, ungefär så uttrycker han det i tidningarna. Och det är ju bypolitiken som har kommit att dominera i den s.k. Nya Alliansen, (M), (FP), (KD) och (SD), dvs Töcksforsalliansen som var med och drev igenom den senaste tidens beslut i skolfrågan. Den frågan splittrar Allianspartierna och vad man egentligen tyckte i sak vet jag inte, men den Nya Alliansen ställer sig gärna tvärs emot (C) oavsett vad det gäller. 

 

Vi har filosoferat över det en stund i kväll över en bit god mat. Varför tog bypolitiken över i just Töcksfors? Varför inte i Sillerud som befolkningsmässigt är nästan lika stort fast det  ligger på östkanten i kommunen?

 

Vi tänkte så här: I Sillerud är det mer "laid back", man berättar historier och umgås under avslappnade former. ;-)I Töcksfors så har man träffats mer i de frireligiösa kretsarna och utifrån det mer ordningssamt kommit överens om både det ena och det andra; typ Futab och Sutab och allt vad det heter. 

 

Jag säger inte att det ena är bättre än det andra men det är olika mellan västkanten och östkanten i kommunen.

 

Sammanhållningen i Töcksfors blev stenhård och dessutom sanktionerad uppifrån . Nu menar jag kanske inte direkt från Gud Fader, men åtminstone från den förra kommunledningen under K.E. från Västra Fågelvik.  Det var på nåt vis självklart för den och för oss alla att Töcksfors skulle ha en gräddfil till investeringar så som ett eget högstadium, ett eget badhus, ny skola i Västra Fågelvik med en lokalhyra dubbelt  så hög per kvadratmeter som det nya biblioteket i Årjäng, en dator till varje barn i skolan i Västra Fågelvik osv Här i Sillerud så protesterade vi inte och krävde samma saker fast vi befolkningsmässigt är nästan  lika stora. Inga  andra kommundelar ifrågasatte heller detta. Vi var väl bara  vana vid tingens ordning efter att Sigurd lämnat ifrån sig ledningen. "Sigge på Lönn" var kommunalråd från Sillerud o lyckades upprätthålla  balans mellan kommundelarna i klassisk centerpolitik. 

 

(C) och (S) har de senaste åren med Katarina i ledningen inte godtagit det självklara i den här ordningen med gräddfil åt västkanten, utan försökt fördela investeringar utifrån behov, inte utifrån geografi.  Man har försökt se till hela kommunen och centralorten.  (C) har blivit det borgliga alternativet för en helhetssyn på vår kommun. Men det väcker med jämna mellanrum stor ilska från västkanten antingen det handlar om att lägga ner fallfärdigt badhus eller skolor som är för små för att svara mot skollagens nya krav eller samla kommunens högstadieelever till ett nytt fint högstadium istället för att fördela dem på två dåliga. 

 

Sen har två andra tunga politiker i Årjäng också tagit ett steg tillbaka idag, vilket går att läsa  om i våra tidningar. Det är Maurice Leroy och Torgny Sjögren, båda på centrala poster inom (S). De har velat ha samförståndslösningar  över partigränserna hellre än att bygga en egen politisk karriär på konfrontation. Deras kliv tillbaka illustrerar splittringen inom (s) som har andra grunder än i de borgliga partierna som klyvs geografiskt. Fast splittringen inom (S) är ju också en klassiker; gamla hederliga gråsossar som står för pragmatiska lösningar för kommunens bästa tillsammans med andra partier och så på andra sidan sossar i politisk karriär som har allt att vinna på konfrontation i populistiska sakfrågor med svarta rubriker och tillfälligt upp-piskad opinion. 

 

För den som inte har följt den här processen inifrån så ter den sig nog obegriplig, varför avgår plötsligt ett antal välrenommerade och kloka politiker från helt olika partier inom loppet av en vecka? 

 

Om man återigen ska vara enkel så är  de politiker som avgått nu, de som tar avstånd från bytänk, de som vill ha en god ekonomisk hushållning för att kunna investera och de som velat  ha en samförståndslösning runt (c)  i den senaste tidens turbulens om skolchef och kommunchef. De hade hoppats att (S) skulle stå fast vid den ursprungliga överenskommelsen om ett försök till opolitisk lösning genom att anställa mer resurs till hjälp för skolchef i en pressad situation med högstadiebygge och annat. Därmed hade man fått majoritet för en tjänstemannalösning som man kunde ha byggt vidare på istället för att (S) och Töcksforsalliansen i ohelig allians skulle utlösa den politiska  härdsmälta som nu drog igång. 

 

Synen på hur skolchefen hanterar  problemen inom sitt ansvarsområde och huruvida förvaltningschefer ska anställas av politiker eller inte  var den utlösande faktorn, men som jag  har försökt berätta om här och i några andra blogginlägg den här veckan,  så finns det flera underliggande faktorer som samverkar till de låsningar som finns idag. En del finns måhända att söka i den kommunpolitiska  historien. Sanningar med stort S finns nog inte men det är intressant att vända på stenarna och se vad som finns under och försöka hitta de stora linjerna i ett sammelsurium av tyckanden från höger och vänster.

 

Jag har skrivit texter på detta tema i några inlägg nedan

 

Uppdaterat: Eftersom jag har fått en kommentar där tillväxten i Töcksfors anses motivera särbehandling så ska jag återkomma om det senare. Är Töcksfors den stora tillväxtmotorn i Årjängs kommun?

... trivs jag med. Det är minst lika roligt att ha den nu som det var när jag började i december 2005. Om ett år är det jubileum. Jag har lagom många blogg-kontakter som kommenterar här och som jag kommenterar hos. Trevligt folk är det och väldigt olika människor, vilket är spännande. Många fler än jag kunde drömma om läser bloggen. Jag har en rätt detaljerad statistik, över dygn, över dagar och geografiskt. Men jag vet inte vilka de är förstås, det går inte att identifiera så.

 

Några blogg-kontakter har hängt  med i flera år nu, vi känner varandra rätt väl, har också ibland mailkontakt och andra är mer nytillkomna. Jag inser att detta kan man fortsätta med in på ålderns höst - in på den sista liggande tiden i livet, så länge huvudet hänger med ;-)). Inte fel.

 

Funderar nu på om det är etiskt rätt att lägga upp släktregister och gamla släktbilder på en nätsida. Ser att någon har det. Vad skulle det kunna missbrukas till av någon annan? Och är det lagligt enligt PUL?

Här gäller det att pinna på! ;-)

 

.. var en av rubrikerna i media under den senaste tiden.

Jag tyckte kanske först att det var lite överdrivet, men kanhända  ligger det något i beteckningen. Det rör på sig i kommunledningen och i flera partier.  Centerpartisterna avsade sig sina ordförandeposter i måndags, sedan avgick nya  t.f, kommunalrådet Esbjörn Andersson (M) från kommunalrådsposten och, enligt uppgift, även från partiet. I går onsdag avsade sig två andra  moderater, Gruvborg och Kullander, sina uppdrag för (M).  Jag kan återkomma till "härdsmältan" vid ett senare tillfälle, lite mer frispråkigt nu när (C) inte längre leder kommunen utan är i opposition. En friare position för min del - bekännande centerpartist, men utan uppdrag och ansvar i partiet. Jag har varit och är en intresserad  betraktare av (C), de andra partierna och deras politiker.

 

Nu funderar jag mest på medias presentation av läget. Det är alltid intressant att ha med i bilden av turbulens.  (C) i Årjäng har inget flyt i media, den tredje statsmakten. Och det är ju synd förstås, men svårt att göra nåt åt. Kanske blir det då ännu viktigare att det finns andra som vågar yttra sig, förmedla fakta och säga sin mening, så att det blir lite balans.

  

Oflytet  i media består i att Nya Wermlandstidningens (M)   Barvå, som sedan länge sköter opinion och ledare i tidningen, har goda relationer med det f.d. ledarskapet i Årjäng, dvs stödjer Töcksforssidan = Nya Alliansen,  i den kommunpolitiska grundkonflikten i Årjängs kommun.  Han låter  rätt ofta spy galla över (C) i Årjäng numera, senast igår tisdag. Ledarsidan i NWT  har agerat så  i flera år med direkt   riktade angrepp mot (C) vilka  jag har tagit upp här på bloggen, bl.a i torgrabaldret.

 

Christer Wijk (stavningen?) har Töcksfors-ursprung och väljer oblygt att vinkla det redaktionella  i NWT till favör för de västliga delarna av kommunen, både när det gäller  innehåll och urval i nyhetsrapportering när han får chansen. Han hängdes bl.a. över lokalreportern Ingman i  (C):s  presskonferens i måndags. Det kan var klokt att vara medveten om riskerna med vänskapskorruption, både när det gäller media och kommunpolitik.

 

 

I det politiska läget i Årjäng just nu är det svårt att veta exakt var dilemmat ligger, det finns nog inga sanningar med stort S. Jag tror det handlar om flera grundläggande  faktorer som samspelar och inte  om enstaka personer hit eller dit.

 

Bytänket och det diktatoriska styrelseskicket tycks leva vidare som en relik från det förra styret i Årjäng. Vi hade en intressant diskussion på skolan om det idag, kollegor emellan. (Intressanta synpunkter från lärare boende i annan kommun!) Kanske kan man söka orsakerna där, arvet som man inte gjort upp med. Flera partier kämpar just med bytänket. Det splittrar partier och blir allt mer tydligt, tyvärr. Centern har redan gjort den resan och blivit av med sina mest fanatiska bytänke-anhängare. De har helt enkelt självmant lämnat engagemanget i (C)  som står stadigt för en helhetssyn på Årjängs kommun.  De andra borgliga partierna har det jobbet kvar. Antingen ockuperas man av bytänkare eller också lyckas man bli av med dem. Det tycks inte finnas någon medelväg där just nu.

 

(Uppdaterat: Med bytänk menar jag att man lägger allt krut på att få så mycket som möjligt till den egna "byn"/ kommundelen och struntar i hur det går för de andra "byarna"/ kommundelarna  och centralorten. I Årjäng har vi ju den klassiska konflikten mellan "byn" Töcksfors   och resten av kommunen, den konflikt som tyvärr ser ut att accelerera internt i partierna nu. Vi har partier i den Nya Alliansen som kommit att domineras av västkanten i vår kommun, (FP) genom en högljudd f.d. riksdagsman Runar Patriksson och (M), sägs det, genom en "kupp" på årsmötet. Risken är att engagerade politiker och anhängare från andra delar av kommunen skräms bort från de här partierna. För mig är motsatsen till bytänk en helhetssyn där man försöker  utveckla hela kommunen och alla verksamheter utifrån god ekonomisk hushållning; alla "byarna" och centralorten ska vara med, klassisk centerpolitik.)

 

Jag har skrivit om det senaste i kommunpolitiken i Årjäng den här veckan i inlägg här nere.

Bredvid vår store muskulöse Jazz  60 cm hög, så ser Hej ut som en miniatyrhund! Men han är väldigt söt. Medan Jazz fortfarande tar sig fram i snön för att jaga så börjar det bli lite för mycket för Hej. Snön når honom oftast till magen

 

... hela tiden sedan flera dagar. Fast inte så mycket. Vi har så där 20 - 25 cm nu, lös snö. Fint är det!

.... i Årjäng var Roland erbjuden att bli idag, t.f. visserligen, men ändå. ;-))  Katarina (c) lämnade jobbet igår och då inträdde vice ordf i KS  Esbjörn Andersson (m) som kommunalråd. Men han hoppar av idag och lämnar ( m) eftersom han tycker att partiet numera tagits över av en grupp politiker som står för en sorts bypolitik som går ut frän västkanten i kommunen. Han är också kritisk till hur majoriteten i BUN hanterat sitt uppdrag, ansvarslös ekonomi menar han, kritisk till det egna partiets stöd till detta och KS: beslut när det gäller skolfrågan. Detta kan man läsa i våra värmländska tidningar. Han stödjer i stort centerns agerande i kommunpolitiken den senaste tiden. Den som får erbjudande när vice också avgår är den som funnits med längst i Kommunstyrelsen. Och det var Roland. Fast han tackade artigt men bestämt  nej, vilket kanske inte var helt oväntat. 

 

Sen kom budet  till Tina Kristiansson (s) och hon kommer att ta uppgiften fram tills fullmäktige har hunnit bereda och besluta om en ny kommunstyrelseordförande. 

 

Jag har skrivit om det turbulenta politiska läget i Årjängs kommun i ett tidigare blogginlägg med rubriken MOD strax nedan här.

 

Hej har fått nya leksaker. Den där taggiga bollen behandlar han med respekt, den känns nog lite vass och så rullar den okontrollerat.

...kanske får bli rubriken på en kommentar till det kommunpolitiska läget i Årjäng. För visst handlar det om mod när man, som Centerpartiet, vågar kasta loss från en gammal destruktiv Allianspolitik med  bypolitiska förtecken, för att istället kunna genomföra beslut som är bra för hela Årjängs kommun.  Det krävs mod att gå från trygg, traditionell Allians till ett minoritetsstyre med tillfälligt stöd i det som kallas hoppande majoritet för att kunna ta tag i kontroversiella frågor som stått på dagordningen i flera år men som ingen vågat ta itu med av skräck för att förlora väljare och samarbetspartners. Men Katarina och (C) har gjort det. Visst har det orsakat vrede, påhopp,  tidningsrubriker och ibland öppna hot från dem som velat ha kvar den gamla ordningen, men besluten har genomförts med bestämdhet och hela kommunens bästa för ögonen.

 

Mod, integritet och ekonomisk skicklighet har präglat C-styret  de senaste åren. Synd att ingen i partiledningen har varit lagd åt skrävlande och skrytande,  mycket har bara passerat förbi, okänt för allmänheten. ;-) .

 

Katarina fick ordning på ekonomin, budgetprocesserna  började fungera med riktiga uppföljningar så som andra kommuner har (men Årjäng inte hade!). Man slutade upp med att belasta investeringskontot med drift och underhåll vilket gjorts regelmässigt  förut i det tidigare Alliansstyret. Med reda i de ekonomiska systemen  så har Katarina och ( C) kunnat investera långsiktigt istället för att lappa och laga och snegla på var väljarna bor. Investeringar har det blivit:

 

 

 

Det är ett gott facit över de senaste åren med C-politiker i ledande positioner. Mycket bra har blivit uträttat, beslut har genomförts. Sen är det svårt att regera från minoritetsställning till slut gick det inte längre. Synd, för en politik med samarbete C och S känns naturlig egentligen, borde kunna fungera som en stabil bas för framtidens politik i Årjäng om ingen av partierna får majoritet i nästa val.  Det fungerade förr på riksnivå och är bra i flera kommuner.

 

Så här utvecklades läget  den sista tiden fram till C:s avhopp igår från ordförandeposterna:

 

-Problem i skolans styrningen var det enligt kommunchefen. (C) och ( S) var överens om att anställa en person för att hjälpa skolchefen  i det ansträngda  läget med högstadiebygget och andra bekymmer, men i övrigt inte  låta frågan  bli politisk.

- På BUN-mötet i december hoppade ( S) överraskande av den överenskommelsen.

- Kommunchefen sade upp Skolchefen eftersom "stödlösningen" inte genomförts av politikerna

-Två S-ledamöter, Daniel S och Gunilla S tog i protest "politisk time-out"  under helgerna / semestern (!) men eftersom de knappast hade några uppdrag så blev det mest tidningsrubriker som praktisk effekt av det hela.

- De två petades av S valberedning från topp-platserna på partilistan och ett annat namn sattes först eftersom man tyckte att en time-out som inte meddelats partiet sänkte förtroendet. (står så i VF)

- På ett medlemsmöte i S så återinsattes Daniel och Gunilla.

- (S) lierade sig med Nya Alliansen (Töcksforsalliansen?)  mot (C )och tog på Kommunstyrelsen i förra veckan ifrån kommunchefen delegationen att anställa och säga upp förvaltningschefer, alltså bl.a. Skolchefen och återinsatte Skolchefen. Tillbaka alltså till ett otidsenligt system med politisk detaljstyrning.

- Efter det KS-mötet, samma dag,  meddelade BUN-ordförande Annika H sitt parti, (C), att hon avsade sig ordförandeskapet i BUN,  (dagen efter kom krav på hennes avgång från  FP, M och KD  men ett krav som alltså slog in redan öppna dörrar) . Hon kunde inte ta ansvar för en verksamhet som hon ansåg hade allvarliga problem, problem som kommunchefen först och (C) sen  inte fått mandat att ta itu med.

-( C )beslutade på möte i söndags att alla (C)-ordföranden  skulle avgå, men kvarstå på sina platser i nämnder i och styrelser. Det parlamentariska läget ändrar sig alltså inte i kommunen.  Detta meddelades på presskonferens igår måndag eftermiddag.

 

(C) i Årjäng beskrivs i dagens VF som ett tynande parti (allt annat vore väl tjänstefel av en S-tidning!) , men inget kunde vara mer fel. Några aktiva centerpartister i väster  har slutat -  i bypolitikens namn.  Men flera nya har kommit till och kommer till, för det finns ett utbrett missnöje med de beslut som majoritet i (S) och Nya Alliansen drivit fram när det gäller BUN och Kommunchefens roll.   Medlemsmötena i  (C) är mer välbesökta än någonsin och medlemmarna är aktiva. Stödet runt Katarina, Lisbeth och  C- styrelsen har varit massivt under hela den här tiden och partiet går stärkt ur detta. Det finns inga sprickor i partiet så som i (S), (M) och (FP).  Det är många som stödjer (C:s)  politik, en borglig profil där bytänkande ska bort och man utvecklar  kommunen som en helhet.

 

Oj, detta skulle blir några rader bara, men det drog iväg lite.

Med automatik så blir det en länk ¨på Facebook härifrån bloggen, men jag har tagit bort den för det här inlägget. Det passar inte riktigt på FB, lite för långt och komplext, ursäkta Anna som hann göra en kommentar där innan.

... till  det kommunpolitiska läget i Årjäng får det väl bli här så småningom när jag hinner tänka efter. Annars har jag ju avhållit mig från att prata och skriva om det.  

Det blev inte bara några enstaka flingor som föll under natten. Det är någon decimeter nysnö. Hoppas jag tar mig ut till landsvägen. Om inte så sliter jag väl med snöskyffeln i någon driva istället för att dyka upp på jobbet i tid. ;-).

Snödräkt en tjockare variant har vi sökt länge i butik men inte hittat. Till slut blev den beställd hos Bofab i Grums. Den funkar bra både i storlek och funktion.

... blir det imorgon, snöflingorna dalar sakta ner mot marken. Hej är utvilad inför morgondagen. Om jag säger att Roland är förväntansfull så är det bara förnamnet. ;-) Vädret har en längre tid varit lyckosamt för injagning av valp. Nysnö nästan varje dag, helt fantastiskt, och ganska gott om hare i markerna.

Jag gick dagens promenad med Hej istället. Han var jakt-ledig idag, Roland var ute med Jazz.

 

... är det med på bilden från skogspromenad. Gick upp till tjärnet igen och runt Hobrôten igår lördag.

Vretstorpströskan hamnade på Litorpet, gården  bredvid oss. Från början kom vi från nästan samma plats, Vretstorp är rätt nära den plats där jag växte upp. Redan namnet är en nostalgitripp!

 

Landsbygden är ibland som en kyrkogård full av gamla maskiner, såna som blev över, ingen behövde längre och i och för sig full av gamla uthus som ingen heller längre behöver. Att underhålla obehövda uthus handlar mest om att vårda minnen och en svunnen kultur - så länge någon vill och orkar. Sen blir de nog borta och landskapsbilden förändras - i takt med utvecklingen.

I kväll fredag har vi varit på Dalia i Bengtsfors och firat en god väns jämna år. Vi var sex stycken.

 De här glasen har vi använt till "lagom fint"  i många år. De är tunna och behagliga att dricka ur, funkar både till vin o öl. Sedan ett par år så har Ikea tyvärr slutat sälja dem. Av de ursprungliga 12 glasen så återstod  bara sex, så jag har en tid försökt hitta glas för att fylla på samlingen. Jag har letat på Blocket, jag har kollat på alla second hand som jag besökt, men inget napp.

 

Men så igår torsdag så hittade jag dem!!! Det bara står  sex stycken på en av glashyllorna, längst ner, längst in. Och alla var jättefina, inga repor, ingen mjölkfärgning, såg ut som nya. Fem kronor styck är nog en krona billigare än när jag köpte dem på Ikea en gång i tiden. Men jag hade varit beredd att betala mer.

 

Berättar mer imorgon!

Jättesnyggt fik i Årjäng och vilken entré! Äntligen kom jag mig dit idag på ett premiärbesök. Och det var så mycket folk där att till och med jag hittade goda vänner att språka bort en stund med.

... var jag på idag! En stor second hand öppen 3 dagar i veckan tror jag. Där finns massor och omsättningen är hög. Vilken butik som helst skulle vara nöjd med så många besökare och varje dag, alla tiden på dygnet.  Jag går ofta hit för att handla och för att bara kolla.

 

Dagens fynd blev en sopborste modell gammaldags bunden, Blir perfekt i lägenheten!

 

Jag hade ju kabel redan för att föra över bilder från telefonen till datorn. Upptäckte att man kan dra ur från den vanliga laddkabeln och då blir det som en USB. När man ansluter första gången som jag precis har gjort så installerar datorn ett program och sen kan man bara välja vilka bilder man vill hämta. Perfekt! Nu slipper jag hålla på och skicka bilder från mobilen till datorn.

... dominerar mitt förhållande till alla tekniska prylar i min omgivning, från tv-apparater till mobiler. Tror att det blir fel på allt om jag ska testa nåt nytt.  Men nu SKA  jag lära mig att via kabel transportera bilder från mobilen till datorn  istället för att skicka allt via sms. Skickandet är ju dyrt och opraktiskt. Suck!

 

Andra behöver en PT (personlig tränare). Jag behöver också en PT, en "personlig tekniker". Fast det finns noll annonser om såna tjänster. Undrar om bristen på marknad beror på att alla vi som är okunniga mörkar våra tillkortakommanden och låtsas som om det funkar bra ändå. Skämmigt är  det  att inte hänga med och kunna det som varenda unge kan. Eller också är det verkligen bara jag som inte begriper det här.

Nja, han var med mamma på jobbet, dagis var stängt för personalutbildning. Om Bill får bestämma så kommer tidningen framöver att ha ett helt annat innehåll ser det ut som. ;-)

... och upp till tjärnet gick jag igår.

På dagens promenad så tog jag bilder på en del spår som jag passerade. Det här är en vuxen älg som haft bråttom.  Spåret är från idag. Igår var det efterjakt här på Harnäs VVO o man sköt en kalv. Roland var inte med, han jagade hare förstås.

 

Hej fick besök av sin kullsyster Turi idag. Hon finns hos Kalle K. i Säffle, han var här och jagade med henne idag.

De är ungefär lika stora men olika i färgsättning.

De lekte vilt runt huset. Roland har jagat idag, halva dagen med Jazz som jagade bra på en hare och sedan med Hej en stund. Jag fick en promenad idag också, men har noll kondis märker jag. Har slarvat med motion och utevistelse nu, mycket annat har varit på gång, en långdragen förkylning har jag haft och så var vädret inte så inbjudande. Det finns hur mycket som helst att skylla på när latmasken angriper ;-)

Trevlig kväll hade vi igår med goda vänner i ett vackert hus med god mat. Tack för det!

Nästa helg ska vi fira en väns jämna födelsedag i en liten krets. Längre fram åker vi till ett jaktprov med Jazz på ett par dagar i Sverige och sedan i Norge. Daniel L. eventuellt med son, kommer hit och jagar ett par dagar. Ola Salo i Karlstad har vi bokat in med mat också. Besök hos dotter-familj i Umeå planerar vi för. Sen är allt  det här beroende av väder och vind bl.a.

Nu har jag i alla fall läst den, lyckades komma igenom hela boken vid andra läsförsöket, fast det var ju ingen bladvändare i mina händer precis. Läsningen är fördelad på 11 lästillfällen ser jag och det är ju ändå bara 400 sidor. Alla säger ju att Kallentoft skriver så bra så jag tänkte att jag får ge honom en chans fast jag egentligen inte gillade boken alls vid första läsförsöket.

 

Hur var den nu då?

 

Som deckarstory är den förstås bra. Det blir ju några mord som fördelas i bokens handling. Intrigerna är tätt vävda. De presumtiva gärningsmännen är lagom många och alla har lika goda motiv ända fram till slutet när allt avslöjas. Våldet i boken är dock för min del i överkant, bestialiskt med tortyrinslag. För mycket liksom. Och det gäller både det som utövas i berättelsens nutid och det som personerna minns från förr.

 

Boken är rent språkligt sett välskriven, han har orden, rytmen och berättandet i sin hand. Det får man uppskatta.

 

Jag skrev tidigare om Leif GW:s bok att han endast beskrev det faktiska skeendet, inte så mycket om vad som rörde sig i personernas huvuden och känslor. Kallentoft tillbringar lång tid inne i huvudet och känslolivet på  offer, möjliga gärningsmän och ett antal poliser, samt även andra inblandade. Det var en skarp kontrast att läsa de här böckerna efter varandra. Om jag skulle önska nåt så vore det lite lagom istället av den varan, inte helt utan, som hos Leif GW, men heller inte sida upp och sida ner som hos Kallentoft. Det blir lite enformigt med alla  ormungar (hans beskrivning av ångest) som de olika personerna tampas med. 

 

Men det som gör det svårt för mig att ta mig igenom den här boken är först och främst den otroligt depressiva stämingen som vilar över allt och alla - hela tiden!. Det regnar, luktar unket, är dammigt, mögligt och smutsigt överallt! Det finns ingen konstrast som gör de här beskrivningarna trovärdiga, de blir nästan parodiska. Varje dag, varje plats, varje person är dränkt i enformig leda - i stort sett alla släpar sig fram i mentala träsk!.

 

Nej, det kommer nog att dröja innan bokbordet blir så tomt att jag tar mig an en ny Kallentoft. Sen kanske inte deckare är min grej (ursäkta Gunnar ;-) ), jag läser nog  hellre biografier eller lättsammare  "feel-good-böcker"

... har vi sett på tv! Det var bara för att Roland ville ha en nostalgitripp. De var en viktig ingrediens i hans uppväxt tillsammans med lekkamraten Roy!

Det här är en kul kommentar från en bloggkontakt som jag har haft över lång tid, Josephine i Bryssel. Jag kunde inte låta bli att publicera den här. Meriter som ger karriär är inte alltid de man tror. Fotbollsspel kan leda till lite av varje kan man se. Kanske får vi se Zlatan som statsminister eller landshövding? Eller också gäller detta bara i USA?

 

"Någon hade postat en karta över USA som visade vilken sorts examina guvernörerna för de olika delstaterna hade... nästan hälften hade en sorts examen eller bakgrund som amerikansk fotbolls-spelare!! De andra hade examina som läkare,advokater osv. - men att det var så många som egentligen inte hade "riktiga" examina som satt på de positionerna sa en hel del... "Bröd och skådespel för folket" har jag sagt i minst 20 år nu, det är lätt att se med det mediatiserade landskapet och (nästan) allas önskan att hamna i TV-rutan."

Tja, det är en del på gång. Vi ska besöka goda vänner på lördag kväll, det ska bli roligt. Så småningom ska vi besöka dotter i Umeå och hennes familj. Det kan hända att Roland jagar lite där också, vi vill ta med hundarna. Men allt beror på.

 

Vi får sms om lille Bill som precis som sin far, fick hög feber i samband med vaccination mot mässling. Man kan tänka att både han och fadren skulle ha blivit mycket sjukare om de fått mässlingen på riktigt och inte bara avdödade virus eller baciller eller vad det nu är.  Visst heter det Morbilli på latin? Himla trist att  lagra värdelöst vetande av den typen! Man skulle vilja deleta!

 

Och sen är goda vänner ute och flackar o reser just nu; Florida, Grand Canaria, hem från Thailand, hit till Sverige och inte att förglömma Cuba med alla femtiotalsbilar. Vi får hälsningar och rapporter här och där, direkt eller indirekt.

 

Jag var inte nöjd med sängöverkastet igår. Köpte ett nytt idag på second hand för 12 kronor, med svampar på. Det blev bättre. Suveränt med andra-handsbutiker! Fyndade en taklampa hit också för 25 kronor. I sänglamporna har vi inte fått i glödlampor

Imorgon blir det nog lite harjakt med honom o gubben i spårsnö. Jag får åka till jobbet - inte heller fel. Lyxigt att ha en så trevlig arbetsplats! (Lokalerna är i och för sig skröpliga, men kollegor och elever är kanon!)

 

Mmmm ... det har vi hållit på med idag. Så här blev det ungefär. Men det ändrar sig säkert innan vi är färdiga. (Nästa sov blir nog med berg-tema. Har det bara i huvudet än.) Duk på bordet har varit diskuterat men nej. Annat bord har också varit förslaget, men nej. Jag gillar den här perstorpen och den ljusa ytan, samma som bänkskivan och samma som lampan över bordet. Jo, det är lite nostalgi mot 60-tal eller så.

 

 

... är det just nu! Spårsnö - lagom många minusgrader - och stövarvalpen Hej har ätit nåt olämpligt så han är hängig just nu. Inget att släppa ut i harspår. Det är bara att bita i det sura äpplet och vänta in bättre tider. Tålamod, tålamod!

 

Alla som har en stövarvalp på så där 7 - 8 månader vet hur efterlängtat det är! Idag söndag kom så äntligen den första riktiga spårsnön. Det har fallit några futtiga cm snö igår kväll o i natt. Det räcker för en mycket spännande dag för Hej och husse. Gissar på att de tillbringar större delen av dagen i skogen.

... ska komma till oss idag enligt SMHI. Vi väntar otåligt men ännu så länge är det bara + 1,5! Gubben jagar förstås och jag kan vara bara lat en stund. Strävar på med Kallentoft, tänkte ge honom en ärlig chans och inte lägga ifrån mig boken i förtid. Han ska ju vara så bra. Och säkert är han det fast jag inte upptäckt hans geni än.

Så här glad blir lille Bill när han får gå ut och fika och äta bulle! Han är kräsen när det gäller ätande. Möjligen kan han ha någon liten gen som ligger och skramlar där, om nu någon minns hans anfäders barndom i rakt uppstigande led ;-).

 

Det är absolut inte fel att komma tillbaka till jobbet nu, ska bli kul att träffa alla och höra hur lovet har varit. Det är skönt att falla in i kända rutiner och nu blir det nog 5:2 ett tag känns det som ;-)

... ska egentligen rullas upp så där präktigt och prydligt ser jag på alla bilder. Men se det har jag inte tänkt göra alls, mina får hänga lite busigt och oordnat, jag tycker det är snyggare!

Nu går vi in på sista dagarnas ledighet. Det känns som om det varit riktigt långledigt och det har det nog varit för de flesta. Jag tror att med 5 dagars  semester så har det gått att få ut 16 dagars sammanhängande ledigt eftersom det varit många röda dagar mitt i veckorna. Skönt att var ledig länge men det ska bli roligt att komma tillbaka till jobbet också.

Stannat till o funderat har jag gjort ibland när jag har haft anledning att passera det här stenmonumentet. Mitt i skogen har alltså någon bemödat sig att stapla stora stenar på varandra till en slags skulptur. Varför i all världen? Det är dessutom stora stenar så själva byggprojektet måste ha krävt någon form av maskinell hjälp. Handlar det om ren skär skaparlust eller fyller detta någon funktion?

... har jag fyllt på med i inlägget nedan med hans bild på väggen. Ville bara tala om för dem som eventuellt är intresserade av bygdens / släktens historia.

... det blev med goda vänner! Vi, sex stycken, har stimmat till en bit efter midnatt vilket är ovanligt för vår del, vi kvällströtta. Rester från julen blev det; skinka och rökta delikatesser med potatisgratäng och sallad till. Sen olika ostar med fikonmarmelad, vindruvor, päronklyftor, kex och pepparkakor. Avslut bara kaffe och slisk (praliner förstås helt andefattigt!). Skönt att vi kan bli sociala igen och träffa vänner som försummats en period när vi varit ockuperade av annat. .

Det är en fin bild vi har fått på Olle Nilsson Boberg,  "oäktingen" från Åskogfjället (tror det stavas så, låter Åskåfjället),   som charmade Maria Byttner, dotter till kapten Byttner / Pyttner på Nordmarks kompani i Långserud. Byttner /Pyttner räknar släktskap rakt bakåt i tiden med de Besche, den första vallonfamiljen som kom till Sverige. Släkten de Besche var adel både i hemlandet och senare i Sverige, byggde kyrkor och slott, så det var nog ett kliv uppåt på samhällsstegen för Olle som var "oäkta" son till Stina Jonsdotter. Pappan till Olle  hette Nils det är allt vi vet.

 

Olles svärfar, kaptenen, ordnade (min gissning) ett soldattorp åt de unga tu, Västra Boda i Sillerud. Olle blev indelt soldat och då fick efternamnet ändras från Nilsson till ett soldatnamn; Boberg. De fick ett antal barn, så som det var på den tiden, ( Karl , Olav Fredrik, Gustaf, Anna Charlotta kallad Lotta och som  bodde i Sockenstugan i Mineträdgården på Prästgården,  Anders August, Khristina Maria, Vilhelmina som också bodde i Mineträdgården på Prästgården,  Edvard Emanuel).

 

Karl Gustav Boberg gifte sig med Hedward Svensson. De fick barn (Esther, Emma som hade barnen Hagar i Svensbyn och Uno =Anders Hellbergs pappa,  Oskar, Mari på Blåsåsen mamma till Anna på Döverud och Ragnar på Blåsåsen,  Valfrid ogift barnlös och en till som flyttade till Sanda och blev anmoder till Thore Danielsson i Svensbyn).

 

 Esther / Estrid Boberg  gifte sig med  Gustav Kylin / Kylén  och de bosatte sig på Liane i början av 1900-talet (1909 tror jag). I samma hus bodde också Esters bror Oskar Boberg som förblev ogift och barnlös så vitt vi vet. Tillsammans brukade svågrarna gården. Ester o Gustav fick också ett antal barn (Astrid som fick Göran som dog ung i en trafikolycka, Helge som fick Ragnar u.ä., Emma som blev anmoder till alla Sellin-barn i Årjäng, Lisa anmoder till Åsa och Ulrika, Svea som dog ung i brusten blindtarm som ung, Evert anfader till Lindbladsbarnen från Bäcken, Nils anfader till  Anna-Lena o Granlundsbarn i Årjäng o Thyko anfader till  Annelie Svensson, Ann-charlotte Kylén, Jonas Kylén, Roland med barn som inte bor här).

 

Thyko Kylén  gifte sig med Maj Nilsson från Önnebyn. De fick tre barn varav ett heter Roland. Tja så där fortsatte det med våra barn och barnbarn. Släktforskning griper tag när man stannar till vid enstaka individer och lever sig in i deras liv, ett i taget, inte bara låter dem bli namn och datum på ett papper.

 

 

Det här är  Maria Byttner - Boberg, kaptensdottern från Långserud, Rolands farmors farmor om jag fått till det rätt. Hon var alltså gift med Olle från porträttet ovan. Allvarsamma ser de ut båda två på gamla dar. Säkert var livet hårt med så många barn att dra försorg om på ett så litet ställe.

 

 

Son Mattias bakade lussekatter till jul där borta. (Ursäkta perspektivet)  De var populära, men mest uppskattat var nog svensk glögg som kan köpas på Ikea och spetsas till lagom.

 

 

... vill jag vara och gå i ide! Just nu finns ingen anledning att vara vaken; späcklagret är påfyllt under julhelgen så det skulle klara en period av vintersömn, vädret är helt oförsonligt med blåst, regn och kyla alltså inget att  vara ute i och Bill + Bobofamiljerna har åkt härifrån vi lever på minnen nu, pratar bara om vad Bill o Bobo gjorde under nyårshelgen här hos oss. Vintersömn nästa!

När Bill- och Bobofamiljerna väl lyckats borda tåget från Karlstad mot Stockholm så blev det kabelbrott och en halvtimmes tvärstopp utanför Karlstad. Man tar sig för pannan! Nu är de i alla fall nästan framme i Stockholm!

... när våra besökande familjer skulle åka hem. Det gick inte att få sms-biljetterna. Det tog en timmes i telefonkö för att muntligen få platser och bokningsnummer. Suck! Hoppas det går bra nu, men SJ är ingen lysande institution. Att inget politiskt parti försöker värva röster inför nästa val genom att lova en röjning i järnvägskommunikationerna i vårt land?? Det måste vara en garanterad succé!