Fina tagetes!

Gunnar o Lillemor har en sån fin blomhållare med vackra tagetes! Förr hade jag alltid tagetes i krukor ute under sommaren men sen har det blivit annat. Borde nog investera i såna igen, de lyser upp med skarp orange och blommar länge. Blomhållaren tror jag är hemgjord, lite avundsjuk är jag på den.
 
Nu åker vi ut på sjön, rycker med oss lite käk och grillar på stenen. Välförtjänt efter en dag fylld av plikter!
 

Finaste humlorna - och fjärilarna!

Nu är det ännu fler humlor i fetbladen.De springer på varandra och om varandra.  De är så fina! Jag kollar varje dag flera gånger. Mest ivriga är de när solen lyser på dem. Nu har  det kommit någon sorts fjäril också. Den har inte varit här förut. De är inte lika många som humlorna som räknar hundratal, de är kanske 10 - 15 stycken. Men något här gillar de också och det verkar vara samma sort, nya för mig, inte en art jag känner igen.
 
 
 

Första dockan!

Alltså jag städar ur källarens förråd med de sista barnkläderna och det är nostalgi. Hittade den här dockan! Vilka minnen!
När jag var ungdom hade jag svårt att bestämma mig för yrkesval. Velade ordentligt. Då sa min kloka mamma att jag borde gå husmorsskola medan jag funderade, för det hade hon gjort (Benninge lanthushållsskola!). De kunskaperna skulle jag alltid ha nytta av sen som husmor i ett eget hem med ansvar för barn och mat och städ och tvätt menade hon. Ha ha... rysansvärda tider! Men det var så på fullt allvar, hon var inte det minsta ironisk. 
 
Så jag gick ett år husmodersskola, fast det hette hemteknisk yrkesskola på den tiden. Vi var ett gäng tjejer som hade väldigt roligt, nästan allla de andra bodde på elevhem vid skolan så det var livat, även om en husmor höll ordning, för killar bodde ju också där, på andra våningen och vi fick endast ses under ordnade och vuxenbevakade former.  Sånt finns förstås inte numera. 
 
Vi lärde oss om matlagning, tvätt, ekonomi och annat praktiskt. Jag minns fortfarande innehållet i tvättmedel, vad jag nu ska med den kunskapen till. Vi lagade mat och tvättade. Glömmer aldrig fasan när vi skulle tvätta rektorns kalsonger i undervisningen i handtvätt en gång i veckan. Han hade inte sin fru på orten och behövde alltså självklart hjälp med tvätten. Ha ha...!  Men jag ska inte beskriva hur kallingarna var när vi fick dem.
 
Sen fortsatte jag att vela med yrkesval. Eftersom alla andra i klassen skulle söka barnskötarutbildning så gjorde jag det också. Hemtekniska var obligatorisk före bsk-utb. Ett år barnskötarutbildning  var en helt suverän utbildning. På den tiden skulle barnskötare jobba på bb och på barnhem. Det fanns alltså fortfarande barnhem då, hem där barn vistades när föräldrar inte kunde ta hand om dem. Några år senare blev det ju fosterhem istället för institution är inte bra för barn, numera familjehem. Jag bodde på elevhem i Örebro under utbildningstiden och det var också himla kul. Vi skulle alltså kunna ta hand om små barn, bäbisar, laga mat åt dem, koka bra välling, sköta sjuka barn, sy kläder, göra leksaker osv. En sån här docka sydde vi varsin. Den var garanterat hygiensk, avtagbart, tvättbart tyg, glad min som skulle göra bäbisen glad, mjuk och kramgo. 
 
Jag jobbade inte så mycket som barnskötare, lite extra på BB Örebro  under min första  lärarutbildningen och på spädbarnsavdelning på dagis på sommarloven. Det låter absurt idag men vi tog emot bäbisar på under 6 månader på dagis (Sidensvansen i Örebro med Brita, Märta och Kajsa) , för mammor fick bara ledigt ett halvår. Och om någon tog ut tid före förlossningen så räknades den bort. På späd gjordes alla leksaker rena i hett vatten en gång i veckan och elementen torkades noga så det inte skulle finnas rester av koppar på dem
 
Allt var inte bättre förr

Fullmånen gick upp över Liane i natt!

Det är fullmåne nu och lika vackert varje gång. (Fast stackars dem som får svårt att sova.) Det är som ett skådespel när månen går upp, man kan verkligen se hur den vandrar uppåt. Just i natt så var det ett kort ögonblick sen lade sig molnen för och värsta blåsvädret drog igång.  Det sägs ju ibland att det väder som råder när månen är full ska hålla på tills den vänder. Hoppas det inte blir så för det här var inte trevligt, vinden slet verkligen i allting. 
 
Uppdatering om ensamma älgkalven. Han sågs av Lennart igår i Hol, mellan det gula tegelhuset  och Irmas. Det stämmer i så fall med den riktning han rörde sig när vi såg honom dagen innan.

Soda Stream - Äntligen!

Vi borde förstås ha investerat i en egen bubbelvattenmaskin för länge sedan istället för att dra hem tonvis med Ramlösa från butiken! Vi har eget gott dricksvatten. Nu fick vi i alla fall till det och investerade i en Soda Stream som gör kolsyrat vatten åt oss. Vi fick trixa en del innan vi fick ordning på hur vi skulle göra och jag är fortfarande osäker. Beskrivning på maskinen stämmer i alla fall inte. Men vi var inne hos Maria och frågade och då stämde det. Gott blir det i alla fall och man kan välja bubbelnivå. På sommaren dricker vi mycket ekologisk flädersaft med bubbelvatten, det smakar bra. Nu kan vi göra tre flaskor åt gången och ställa in i kylen. 
 
För att få plats med ytterligare en köksmaskin så fick vi ta bort kaffebryggaren och ställa som reserv i källaren. Den använder vi sällan. Mest blir det espresso och näskaffe. Dessutom tog vi bort den gigantiska brödrosten och skaffade ny, minsta modellen.  Sammantaget blev det rymligare på bänken än förut. Ändå har vi en gigantisk espressomaskin, men den gör så gott kaffe så den byter vi aldrig bort.  Men visst är det ett bekymmer att få plats med allt man vill ha. Önskar att köksinredningstillverkarna kunde hitta på bra lösningar, typ kunna hissa maskiner opp och ner ur skåpen lättvindigt, eller skjuta in dem i väggen bakom eller nåt.

Ensam röd älgkalv nedanför Liane ...

 ... såg vi igår kväll onsdag vid 10-tiden.  Det såg ut som om den kommit ut från skogsområdet nedanför hägnet. Den betade av ärtorna på Gropejâle. Vi stannade med bilen och väntade att få se kon komma fram någonstans, men det kom ingen ko. 
 
 Den gick runt en god stund och åt av ärtor vid Gropekuel
 
 Den var inte rädd för bilen och oss som stod på vägen och kollade. 
 
 Till slut gick den mot vägen
 
 ... över vägen och bort till saltstenen på andra sidan, noppade och åt lite från buskarna där och gick så in i skogsområdet.
 Vi kollade på den säkert minst 20 minuter men ingen ko syntes till eller hördes locka. Det betyder att hon är död eller hjälplös. Levande och frisk hade hon inte släppt kalven ifrån sig så här, utan lockat på den. Kalven måste också ha gett upp sin mamma, troligen har hon legat någon dag och inte kunnat ta hand om den, och då har han till slut lämnat henne. Kalven kan ha varit högst ett par veckor gammal. 
 
Tyvärr har den inte stora möjligheter att överleva på egen hand, det är så ledsamt. Vi får försöka se om vi kan få hjälp att  finna kon, död eller levande. Kon kan ju har förolyckats på något sätt, vi hoppas att det inte är sjukdom som drabbat henne. Det är illavarslande i så fall.
 
När vi fick syn på kalven hade vi åkt på viltsafari Lisslerud, Mölntegen, Bryngelsbyn och Liane runt. Vi såg 16 rådjur men ingen älg mer än den här stackars kalven. 
 
 

Ensam älgkalv nerom Liane i kväll onsdag

Han kom ut ur skogsområdet nedanför hägnet, åt av ärterna och gick så småningom över vägen till saltstenen och försvann in i skogen. Vi iakttog den gott och väl 20 minuter och ingen ko syntes till eller hördes locka. Något måste ha hänt henne. Mer om detta imorgon bitti.

Barnbarn Isak fiskar i Kassjö

 
Barnbarn-familjen i Kassjö bor vackert, nära sjö. 
 
Det finns älv och fors också rätt nära.  Det hela blir i trakten av Umeå.

Esping och älg på gårdagskvällens hundpromenad!

 
 Nej, inte i trädgården i trots mot mitt snusförsvar! Den låg på vägen mellan Litorpet och Blåsåsen, var rejält brun, mer än som framgår av bilden. Inte alls stor ca 20 - 30 cm gissar jag om man sträckt ut den ( gjorde jag inte!!!!) , tunn som en blyertspenna, huvudet bara som min ringfingernagel i bredd. Tax Seffrin hann fram först i långkopplet och nosade på den. Jag såg inte vad han gjorde eftersom ormen var så liten och Seffrin var flera meter bort. Men ormen reagerade inte tack och lov,  förmodligen var den död, överkörd. Ser ut att ha ett hål på mitten ser jag nu när jag förstorar bilden. Det bör ha varit en unge eftersom den var så liten. Men det stämmer ändå inte, huggormar ska inte få ungar förrän slutet av juli  till fram i september. Esping är en brun huggormshona om jag fattat rätt och den ska inte vara giftigare än ormar med annan färg, fast det fick jag lära mig som barn att den var.
 
Tveklöst är det ett ormår i år. Jag har redan sett sex stycken, levande och döda. Och normalt ser jag kanske någon enstaka på hela sommaren, ibland ingen alls.
 
 Sällsynta är däremot älgar numera, det är absolut inget älgår. Vi omges av många hektar ärtor, bästa viltfodret, men ser ändå inte älg ofta. Det är veckor emellan och då går vi ändå med hundarna ett par, tre kilometer i stort sett varje kväll och tar, inte sällan,  turer med bilen för att kolla efter vilt. När vi ser älg nu för tiden så hajar vi till och stannar upp, så ovanligt har det blivit.  Den här såg vi på Elgtån igår kväll, det var en fjolåring, liten men annars välväxt och rund. Han åt ärtor förstås. Inventeringar av olika slag som gjorts visar att vi har så lite  älg i området att älgjakten förmodligen blir inställd i  flera viltvårdsområden, bara 7 - 8 älgar per 1000 ha i vinterstam  Ledsamt!  Orsakerna till att älgen minskar kan man fundera på. Just här har vi inget vargrevir men runt oss och de tar mycket älg. Sen har ju storskogsbruket länge jagat mycket älg, kanske mer än stammen tål. Sjukdomar kanske finns också, en älg hittades död i Signebyn förra året och en nu på Spelemansåsen tror jag och en låg död vid vattnet nära Önnebyn på andra sidan sjön. Så vitt jag vet är inget inskickat för provtagning. 
 
 
 
 Vi gick runt Liane igår kväll. Roland med Jazz, Hej och Hambo, borta till höger syns älgen. Jag kommer efter med tax Seffrin.

Käraste humlor!

Hundratals i fetbladen, så roligt! Vi är verkligen beroende av humlor och bin för att överleva på jorden och få mat. De minskar tyvärr i snabb takt så det känns bra att hitta växter som gynnar dem. Vi har en  vän som har doktorerat på humlor, vore roligt att ta hit honom så han kunde berätta vilka sorter vi har och egenskaper hos dem. Jag önskar förstås att de s.k. naturorganisationerna skulle ägna möda åt att försöka rädda hotade  humlor och bin och strunta i vargen som finns i överflöd över hela jorden och som vi inte alls är beroende av för mänsklighetens överlevnad.  Men det kan förstås vara så att söta vargvalpar drar in mer pengar än humlor och stickiga bin. 
 
 

Kusinerna Bonnie och barnbarn Lou ...

... har setts efter midsommarhelgen! Fina tjejer!

Ormbekämpning del 3 och det ultimata knepet

Jag har ju bara sett en orm vid tomtgränsen, men jag vill göra det jag kan för att den inte ska komma tillbaka.  Våra gamla vänner, som inte lever längre, Ernst o Artur, rekommenderad snus som avskräckning för orm. Och det nämns också som effektivt på Naturhistoriskas hemsida. Jag använde massor av snus runt tomten när vi byggde huset för 31 år sedan, fast det är väl borta nu. Så nu köpte jag några dosor lössnus och spred ut vid platsen där jag såg ormen, alltså vid Rolands potatisplantor och komposten. Det borde kunna lukta några dagar för det dröjer innan vi får regn.
 
Men det ultimata knepet för ormbekämpning fick jag  när vi kämpade med det flygande partytältet. När L-Å hade byggt sitt hus så fick de problem med orm. Eftersom barnen var små så ville han få bort så många som möjligt. Rådet han fick var att kolla vilken tidpunkt som orm kom fram och solade,slå ihjäl den, gå till samma plats samma tid igen vid nästa solsken och slå ihjäl den orm så då låg där. På så sätt tog han bort 19 ormar sammanlagt! Det var på den tiden man fortfarande fick döda ormar på tomten.  Det måste vara det ultimata knepet för att få bort orm, har jag aldrig hört förut. ;- ) 

Kärrhöken spejade efter mat...

 
 I vida flaxiga svängar seglade kärrhöken över Elgtån igår kväll. Vi var ute för att speja efter älg, men såg ingen. Bara den här och två rådjur.
 
 

Roy, Rolands barndomsvän ...

 ... var här hos oss på besök i dag på eftermiddagen, tillsammans med fru Greta och dvärgcollien Jax. 
Vi åt en lätt lunch här och tillbringade sedan eftermiddagen på sjön. Det var perfekt väder för en båttur och där gick också att prata när vi körde sakta och det gjorde vi hela tiden utom här på slutet. Tur för det fanns mycket att prata om sedan vi sågs sist. Det här paret har gått i pension och reser mycket med sin husbil i Europa. Så himla roligt att vi kunde få den här dagen tillsammans!
 Greta har jobbat inom barnomsorg och Roy har varit polis i Stockholm samt på senare år varit säkerhetsansvarig på Sveriges kasinon. 
 En sån lugn och fin hund, absolut lydig. 
Inte orolig ens i båten, letade upp en skugga och lade sig.
 
 
 

Inmutad blir jag nu!

 
 Det kom ett högtidligt brev från Bergsstaten häromdagen där jag informerades om att huset och trädgården skulle mutas in för letning av dyrbarheter i marken av  Rolling Road Resources Ltd med säte i GB. Företagsnamnet var inte direkt förtroendeingivande. ;- )  Nu var det minsann inte bara Lihaget  som var intressant utan området nedan på kartan. Jag gissar att det kan vara guld o silver som är lockar. Några kilometer härifrån så öppnade en guldgruva och man bröt några år, men stängde ner när guldpriset sjönk. För århundraden sedan  låg en silvergruva här också.  Vi lär alltså likt trollen ruva på både guld och silver här i Sillerud. ;- ))
 
 Det följde en mastig info om vad inmutning innebar. Jag läste lite men orkade inte hela. Tolkade det som att de får  knalla och gå här med diverse instrument, men när det eventuellt är brytningsdags så blir det någon slags förhandling med markägare.  Hoppas de inte finner guld i min trädgård!  ;- ))
 
Fast jag kan reta mig på att Sverige tar löjligt dåligt betalt av företag som letar och bryter här, det kostar mycket  mer i andra länder. Jag minns förresten inte hur djupt ner i marken man äger sin jord, något drygt spadtag kanske. Sen är staten ägare neröver, kanske ner till mitten av klotet. Vet inte om det är utrett. Det inmutade  område som är föreslaget för inmutning ska heta Harnäs 9. 
 
Idag får vi för övrigt celebert besök!! En barndomsvän till Roland, R,  och hans fru, G, kommer hit och startar med lunch hos oss. Sen får vi se vad det kan bli mer under dagen. De är nog hos hans syster i Årjäng och jag gissar att de kommer med husbil. Inte så ofta vi ses, men kanske blir det något prat om barndomsminnen när Roland och han lekte indianer och cowboys eller  Bröderna Cartwright. Eller också något om R och Gs resor det senaste året  med husbilen. Vi ser i alla fall fram emot mötet med spänning. Vi har hållit tummarna länge för att det skulle bli av.

Fotboll!

Inte så ofta här i huset men kvällens match är ju speciell, Tyskland - Sverige. Så spännande och blev 2-1 till slut!

Midsommarafton i goda och glada vänners lag

 Eftermiddagen tillbringades på hembygdsgården i Svensbyn med dans kring stången och musik. Kvällen fick vi  fira med goda vänner som vi trivs med, vi blev 10 stycken sammanlagt. Mycket skratt och stoj ;- )) Roland gjorde en tipspromenad också.  Egentligen blåste det  rejält men på altanen i vinkeln mellan väggen och glasväggen så var det kav lugnt. Så bra  att vi fick Irene och Gert att sätta upp den mot väster! Det har räddat många fina kvällar här. Till slut gav sig blåsandet och då kom  knotten förstås. Vi fixade det med att ställa en fläkt bredvid bordet. Det funkar, knotten blåser bort.
 Sill förstås och så Jansson, färsk potatis, köttbullar och prinskorv. Gästerna bidrog med en del också. Nöjd med mina förvaringsburkar i glas, de som ersätter plastburkarna. De går att använda för uppläggning och efteråt bara på med locket och in i kylen.  
Snaps ska det vara förstås. Roland hade beställt en speciell snapsvariant från Systembolaget. Det var Marskens och den kom i vackert fodral till höger. Glaset har Roland fått av en god vän Mikael Z, och det ligger i trälådan till vänster.  Det hela har anknytning till fältmarskalk Mannerheim och snapsen finns beskriven i boken om honom som Herman Lindkvist har skrivit. Den har Roland lyssnat på med stort intresse.
 
Två fina tjejer på hembygdsgården på eftermiddagen
 
Idag på midsommardagens morgon är det ingen tryckande värme precis, men det blir nog fint under dagen!
 

Barnbarn i Umeå

Lilla Lovis har gjort ett blomsterarrangemang. Det finns en skogsstjärna med, den ligger i mitten. Den blomman är Värmlands landskapsblomma så den plockar Lovis ofta och ger till sin mamma som hon vet är från Värmland
 
 Lovis äter på fina tallrikarna från Bäck, de var min mammas. 
 
Idag firar vi midsommar på hembygdsgården och sedan har vi några goda vänner här på sill och sånt. Hoppas vi inte blåser bort!
 

Hagel-storm-regn blev det idag torsdag!

Fast det varade inte så länge. Vi är glada att det inte kommer imorgon!  Mycket regn har vi fått under dagen, säkert 10 - 15 millimeter och det fortsätter.  Det blev 15 millimeter till slut. Fast om man gräver ett spadtag ner i marken så är det kruttorrt.

Blommorna runt huset just nu

 
Blågull hänger i än, men snart slut. Den bryter fint av allt det gula som blommar just nu
 
Praktlysingen är verkligen en praktfull blomma. Den är nu som finast, blomstänglarna blir högre och högre.  En tålig och snäll växt som inte behöver så mycket ompyssling för att komma tillbaka år efter år allt frodigare.
 
 Schersminerna vid verandan har varit med här förut men det blir allt mer blommor på dem. Det är en kameliaschersmin och en doftschersmin och det är verkligen ett moln av doft när man går förbi den.
 
 Plymspireorna breder också ut sig och börjar blomma nu. Måste nog kapa bort en del av dem
 
 
 Också plymspirea fast vid en annan husknut,
Piprankorna var jag lite trött på och trodde jag hade utrotat men de är seglivade. De klättrar själva direkt på väggen, vet inte om det är så nyttigt för fasaden. Sen kan man undra hur de kan växa så exakt åt samma håll, med rättning åt höger.
 
Tacksammast just nu är förstås kamtjatkafetblad. Tror den heter så i alla fall. Den blir en gul lysande matta i blomningen och flera gånger om året.
 

Här är min nya lövkorg!

Typ en sån här köpte min mamma på femtiotalet någon gång och hon använde den jättemycket. Trädgården var hennes stora intresse. Sen fick jag ärva den, men i våras gick den sönder. Roland lagade den provisoriskt åt mig. Sen letade jag efter en ny att inhandla. Men det var inte så lätt. Till slut lyckades svägerskan köpa en åt mig, tror det var i Åsbro.  På hemvägen från Stockholm i söndags så träffades vi och jag kunde få min korg. Funkar perfekt för mitt lilla trädgårdsarbete. Tack för hjälpen Sylvia!

Vildsvinsstek igår kväll

 
Vildsvinsstek fick vi igår kväll på firarfesten för en god väns födelsedag. Den var gjord i ugn tre timmar på 150 grader med kryddor och två liter vin. Fast lägre temp först.Till den god sås eller rättare sky med svamp i, spetskål i strimlor  som var stekt och så broccoli, kokt potatis och mandelpotatisbullar.
 
 Vi var 10 stycken som firade och glammade, ett himla trevligt gäng!
 
Och med oss hem hade vi en gåva som vi uppskattar mycket!
 

Avskräcka huggorm, del 2.

Del 1 var ju att köpa snus efter råd från tvillingarna Ernst o Artur på Kasenberg för många år sedan. Tyvärr finns de inte med oss längre. Del 2 här är alltså att lyda råd från Naturhistoriskas hemsida och röja bort högt gräs. Så idag gav sig Roland i kast med att ta bort buskar och ris och gräs vid potatisen och komposten, lite avsides i trädgården. Det gick ju snabbt. Jag kollade under tiden om jag skulle se  något som slingrade sig ur röjandet,  men ingen orm visade sig.. Snuset ska jag lägga ut efter midsommarhelgen då det ska bli en period av uppehållsväder enligt yr. Jag tänker att den vidriga och dyra  snusdoften kan regna bort om jag slänger ut det nu, så jag väntar några dagar! 
 
 
 
 Och i kväll ska vi till goda vänner och fira en födelsedag! Ska bli trevligt att få tänka på något annat. 

Det kom ett partytält flygande genom luften!

Ha ha...! Det kom ett partytält flygande genom luften mot vår altan i den kraftiga vinden!  Har jag aldrig varit med om förut! ;- )) Det härstammade från kusinträff på Ligärdet häromdagen!  Vi lyckades fånga det i flykten, Roland, jag, Monika och Lars-Åke! Nu flyger det inget mer, ligger ihoppackat i lekstugan. 
 
 

Nu ska huggormen skrämmas bort!

Jag vill inte ha orm i trädgården så nu ska jag försöka lägga ut snus på strategiska platser. Minns att jag fick det  rådet för länge sedan av äldre herrar som visste av erfarenhet att ormar skyr snus. Nu läste jag dessutom på Naturhistoriskas hemsida att det är så.  Jag gissade att lössnus var bättre än portion och att det skulle vara svenskt ( finns kanske bara svenskt!?) Det är i alla fall inte billigt att skrämma ormar. Jag tror varje ask kostade nåt på 40 kr!! Tur att jag inte snusar nu när jag ska leva på pensionen!
 
Roligt förresten med den avskräckande texten. Vi har utländska vänner som tycker att den är höjden av hyckleri, staten tjänar massor av pengar på detta samtidigt som alla vet att det kan vara skadligt, lite sinnebilden av dubbelmoral

Huggorm bevakar Rolands midsommarpotatis!

 
Jag skulle kolla på Rolands sex potatisplantor, dem han tänkt sig att skörda till midsommaraftonen, och kanske ta någon bild. Så jag drog iväg mot kanten på trädgården medan jag fepplade lite med kameran. Såg inte ormen direkt förstås, men lyckades hejda högerfoten precis innan jag skulle ha trampat på den. Den låg stilla och lojt slingrad i en osorterad hög och såg ut som en typisk huggorm med zick-zackmönstret, den smala halsen och svanstipp. Det kantiga huvuvdet var väldigt skarpt tecknat och syns på bilden längst upp till vänster. Den gjorde sig ingen brådska men ringlade artigt iväg i alla fall.
 
Ser nu med fasa på bilden att den är väldigt tjock på mitten. Den har väl inte tänkt sig att föda barn här i vår trädgård??? Dom föder ju levande ungar. 
 
Jag ska i alla fall köpa snus och lägga ut. Minns att jag gjorde det när vårt hus var nybyggt på inrådan av några äldre herrar, bl.a. Ernst och Artur tror jag. Vår tomt låg ju på en bit f.d. skog så det tog ett tag innan vi blev av med slingrande ur-invånare. Jag köpte en stor förpackning snus  och strödde runt hela tomtgränsen. Om snusen hjälpte mot ormarna kommer jag inte ihåg, men den hjälpte mig genom   att  jag trodde på effekten och det räckte. ;- )). 
 
Nu har jag googlat på huggorm och hamnade på Naturhistoriskas sida. Det är troligtvis en hane, de är mer skarptecknade och mindre än honor. F.ö. så föds  inte ungarna förrän i augusti - september! Tack för det!  Då slipper vi i alla fall få en ormbarnkammare i trädgården om det nu skulle vara en hona och den har bosatt sig här. . För många kan det bli om man har otur, 4 - 20 ungar kan en huggormshona föda!! 
 
SNUS HJÄLPER SKRIVER NATURHISTORISKA, ORMARNA SKYR DET!  Jag ska genast investera i snus! 
 
Potatisen är ju uppfödd i pallkrage med plastlock så den är rätt stor. Men jag tror att det är nåt knas med blommorna. Det blir bara knoppar som inte slår ut och några ramlar av. Vi får hålla tummarna till på fredag. Har inte kollat under än. Spännande i alla fall!
 

Till Stockholm åkte vi över dagen...

... igår söndag! Vi hade goda skäl att besöka sonfamiljen lite snabbt så där. Träffade förstås barnbarnen också, lilla Lou i sandlådan och Bill på nya cykeln. Vi var med dem hos deras morfar o mormor i Norrviken.
 
 På hemvägen stannade vi vid Eurostop i Örebro för en date med svägerskan Sylvia. Hon var ju snäll och köpte mig en trädgårdskorg i Åsbro och den fick vi med oss. Kul också med en pratstund över en kopp kaffe.
 
Här hemma har vi nu äntligen fått till en regnmätare och den visade att medan vi var i huvudstaden så kom 25 mm regn!! Inte dåligt!
 

Säsongens sista sparris!

Vi fick sparris igen direkt från en trädgård i norra Tyskland! Det är så otroligt gott. Provkokade först förstås och koktiden för de här rätt bastanta bitarna var 8 minuter. Då blev det precist tuggmotstånd. Sen hollandaise och skinka och egen sallad till.  Bättre blir det inte! 
 
Vi har varit en snabbvända till Stockholm idag! Ser att det kommit 25 millimeter regn här hemma under tiden!  Bra! Mer om stockholmsbesöket imorgon!
 

Potatisen i det kollektiva pot-landet har hämtat sig!

Detta är det kollektiva potatislandet, det som bygdens gubbar har ihop, några rader var. Det såg lite ledset ut ett tag i värsta torkan men har hämtat sig nu efter ett par regnskurar! Rolands rader är ett par mörkgröna i mitten. Vi inspekterade idag på dagens hundpromenad. Hoppas det blir bra! Fint med egen potatis.
 
 Hundarna uppskattar verkligen våra långpromenader på kvällarna. Så länge vi går och rör oss så funkar det med knott o mygg, de biter inte. Men stanna går inte, då är det en svärm runt oss.  Taxen ville verkligen inte vända här och gå hem igen. Han lade sig ner på vägen i protest., vägrade vända.  Jag trodde han brutit benet eller nåt men det var bara protest! ;- )) Taxar är speciella. 
 
 
 

Vildsvinshamburgare ...

... grillade fick vi igår hos goda vänner! Det var otroligt gott. Hamburgerbröd hörde till, olika goda såser, potatis,  coleslaw och stekt rödlök. Bästa ätförpackningen var melittafilter! Hamburgare kan rekommenderas att göra av vildsvin, allt blir ju inte kött att steka!  

Blommorna på Liane

En digitalis har lyckats spira mellan trappan och stenläggningen. Den är vacker, minns att mamma hade dem i sina rabatter, men den är väldigt giftig och kommer att tas bort innan barnbarnen kommer. Digitalis användes som hjärtmedicin förr.
 
Fänrikshjärta blommar på sista versen, snart slut nu.
 
Vanlig prästkrage är väl egentligen ett ogräs, men fin, så den får stå kvar. De lila små blommorna framför heter Cosmea tror jag. Nej Cosmea är det inte, googlade. Vet inte vad de heter.
 
Och riktiga liljor finns på Liane, år efter år: Men jag misslyckas hela tiden med dem här hemma. Den här heter brandgul lilja tror jag. När jag var barn så användes förresten brandgul om färgen i största allmänhet, vi sa inte orange så ofta, det kom senare.
 
Gammaldags väldoftande rosor finns förstås också.
 
Igår kväll åt vi något alldeles nytt för oss; hamburgare på vildsvin! Himla gott med stekt lök och olika såser till. Mer om det på blogg och facebook senare idag.
 

Tornfalken är kvar på Liane!

 Vi var ju bekymrade ett tag att han skulle ha flyttat när taket under honom lagades. Men han kom tillbaka. De är två och vi ser dem i bland samtidigt, eller har sett rättare sagt. Nu tror vi att det ruvas på ägg.  Ska bli roligt att få se ungarna igen.
 
Idag blev först Karlstadbesök för att inhandla en fåtölj på Ikea för att ersätta en trasig. Sen hem till andra plikter och nu ska vi åka till goda vänner för att tillbringa kvällen tillsammans. 

Barnbarn Lovis i Umeå leker!

Det är ofta mycket drama när Lovis leker; scener med spännande innehåll som hon arrangerar med människor eller dockor och djur. 
Här är enhörningen sjuk och får besök av vänner.
 
 
 
 
Kul lek på fiket
 
 

Vårdträd ...

... har vi planterat  på föräldragården Liane. Det finns ett för varje barnbarn och andra barn som har anknytnng till gården, kastanjeträd. Det är namnskylt bredvid.  Vi har fått vattna dem de senaste veckorna men nu hoppas vi att regnet ska försörja dem. Resten av träden  finns på bloggen under kategorin Vårdträd på Liane

Rävungar på vift!

 
 De fanns plösligt bredvid vägen igår kväll när vi åkte ut  till Harnäs,  två rävungar. Vi stannade bilen för att kolla. De var kvar fortsatte leka och tittade på oss. De var  inte särskilt rädda, men sprang efter ett tag  in i skogen. De var sååå fina!!!
 
 

Svalan sjunger vackert ...

... för oss från samma plats varje dag. Den sitter uppe på tv-antennen. Undrar om det är en förmådd friare? Eller också kopplar han av från matningsbestyr av ungar. 

Schersmin och praktlysing!

Allt har blommat över snabbt runt huset i år. Värmen har drivit på. Just nu är schersminerna igång. Här är en doftschersmin och en kameliaschersmin. Dom är inte fel och det får vara ok att de vill bli stora vid trappen och ta över. Jag klipper ner dem under sommaren och håller dem i schack.
 
Lådorna under fönstren få vara ok. Det var dags för nya vita lådor och de är lite mindre, men min standardplantering gick bra
 
 
Praktlysing kommer nu snabbt och den har spridit ut sig både här och där. Rakt fram nere i bild är den som tar vid efter praktlysing, det är kamtjatkafetblad. Det är nog den tacksammaste växt som jag köpt och planerat.  Den blommar i en gul matta flera gånger under säsongen. Osäker om det är 2 eller 3 gånger, men fin i alla fall och tacksam, ger mycket blomning mot lite arbete från min sida. 

Döstädning på Liane del 7

Inte mindre än tre genomrostade gamla badkar har åkt i containern. De fanns bl.a. bakom ladugården. Att det funnits ett antal badkar på gården betyder inte att man har bedrivit spa-verksamhet här. Badkar ställdes upp i betesfållorna under sommaren för att korna skulle ha vatten att dricka under dagen och natten när de var ute. En ko som mjölkar dricker mycket vatten och måste ha tillgång till det hela tiden.
 
Men som sagt, nu var det ett tag sedan vi hade kor på bete på Liane. Badkaren var ordentligt sönderrostade och blev lyfta ner i containern som skrot. 
 
En hydrofor från pumphuset i Brygghusbacken  på Prästgården funnen i  Bastehaget och ett lastbilsdäck  också från Bastehaget, gick också till containern.
 
En separator hittade vi i källaren, men visa av erfarenheten med tvättmaskinen så ringde vi nu hembygdsföreningen först. De ville gärna ha,  kommer och hämtar den på torsdag. Vi hittade också en gammal symaskin, men den får stå kvar, liksom Annas gamla golvlampa med svarvade foten.

Är det getinglarver?

 Nu har det hänt för andra gången! Den där vita ploppen som är i mitten på bilden är alltså i båten, vid det som håller ratten. Det ska inte alls vara något gråvitt utan ett hål för en skruv som sitter där inne. 
 Men om man är lite energisk och krafsar bort det här som är som lös cement som kan man fiska ut den ena larven efter den andra. De lever. Jag gissar på getinglarver men har egentligen noll koll.
 

Son Markus i Rio!

Son Markus är i Rio några dagar! Här i början på Copacabana som sedan sträcker sig några kilometr bort. Ett speciellt land med många intryck av människor, mat och samhälle. Det är Markus andra besök här. Förra gången kanske var i samband med någon fotbollsmatch tillsammans med kompis Martin Roos. Roland fick i alla fall en fotbollströja då och den har han nu. 
 
 
Lång resa och med mycket krångel, men nu är de framme i alla fall, även om bagagen inte anlänt än. 
 
 
 

Ut med båten igår söndag!

 OBS nya frissen! ;- )) Skönt i värmen tydligen!
 Söndag förmiddag var vi på hundutställning i norska Mysen och det blev en "poseresa" som Roland uttryckte det,  mer om det senare
Sen  blev det alltså ut med båten en sväng.
 Ärendet var egentligen att bogsera en kanot från en brygga till en annan. Det gick fint i sakta mak och det var rätt vindstilla.
 Vi kunde njuta av vackert väder och fika på vägen. Många båtar körde in till småbåthamnen  från helgfirande på Restön.
 
 Mörka vägar gick på sjön och det är ett säkert tecken på kommande regn. Vi gladdes förstås åt det, vi behöver regn. Det kom ju också till slut på kvällen, fast vi fick vänta länge.
 Sista biten fick bli manuell transport. Ny erfarenhet! ;- )

REGN!

Hur lycklig kan man bli för regn!!!???? Det var lovat regn kl 18.00 igår kväll på yr.no. Det var mörka vägar på sjön under dag så det borde bli regn.  Vi bänkade oss i utemöblerna med mat och färska jordgubbar och kaffe för att njuta av regnet- Det kom inte, jo lite droppar. Så här såg altangolvet ut (inspirerad av Pernilla!), det blev inte mer på flera timmar. Till slut fick vi gå in för knotten men det blev inte mer regn. Till slut så kom det regn på riktigt, inget slagregn men i alla fall rejält med regn någon halvtimma.  Det var lyriskt att höra ljudet och känna doften av regn. Allt svalkade av också, så skönt. Vi har inte haft regn på flera veckor, bara värmebölja och strålande sol. Vi är ärligt talat rädd för skogsbrand, det är så lätt hänt. Men nu har risken minimerats rejält. Hoppas de får med av regnet i Kristinehamn där skogsbrand har härjat idag.

Svartbjörn besöker son Mattias trädgård!

Han har återkommit gång på gång de senaste dagarna. Först så bet han i fågelmataren och mumsade i sig nåt halvkilo av innehållet. Sen kom han tillbaka och tog med sig fågelmataren. Nu har son beställt en ny !  Svartbjörnar är inte riktigt så stora som brunbjörnar men kanske inget man vill ha i sin trädgård och uppe på altanen. Bobcat har de haft ibland, ungefär som ett lodjur tror jag. Den brukar kolla på innekatterna genom glasrutan. Svårt att veta om den är hungrig eller bara sällskapssjuk. 
 
Mattias och fru Risako bor i Seattle i kanten av en stor park som heter Bridle Trails. Huset ligger vid en återvändsgata så de har bara stora träd och skog runt huset. Det finns mycket hästar i närheten, både stallar och ridvägar, så det kanske inte funkar med en stationär  svartbjörn, vi får följa dramat.
 
Uppdaterat: Han är tydligen känd och följd av viltmyndigheten i området så de kan ingripa om det behövs. Låter bra - om de inte fungerar som Naturvårdsverket i Sverige förstås

Bytt ut alla plastburkar mot glasburkar ...

... har jag gjort. Det beror inte på att jag vill rädda världshaven för den plasten kommer i stort sett från 10 stora floder i världen och ingen av dem finns i Europa, så den kan jag inte göra så mycket åt. Men jag gillar inte att förvara i plast. Jag slutade att värma i plast för länge sedan vill inte använda vattenkokare i plast till exempel, inte värma mat i plastburk i micron. De första glasburkarna hittade jag på Ikea, nu finns de på flera ställen och jag har köpt ett par varje gång. Nu har jag nog dem jag behöver.  De funkar att frysa in i, tina upp i, servera mat i på matbordet, äta matsäck ur, förvara som rester med plastlocket på. Jag diskar burkarna i maskin men inte locken, dem sköljer jag bara av.  De har en gummilist som jag tror inte tål många maskindiskar, men jag vet inte.
 
Agenda för dagen idag, söndag, innehåller en tur till hundutställning i norska Mysen. 
 

"Lerins lärlingar" fick pris på Riagalan...

 
 
... som årets bästa programidé. Roligt för son Markus i mitten ovan och Lars Lerin som tillsammans utvecklade programserien hos Nexico Media. Riagalan är Film- och tv-producenternas prisutdelning till tv-program som man anser ha speciella kvaliteter värda att hylla.  Bilden är från lärlingarnas vernissage på Sandgrund i Karlstad. Vi andra som är med är Rolands syster, Roland och så jag då. Roland berättade någon rolig historia förstås, jag minns inte vad :- ))

Varmt i Stockholm också!

Idag besökte Carin o barnen Uggleparken. Det är parker och vatten som gäller för Bill o Lou! Och glass är perfekt! Pappa är upptagen på jobb några dagar
 

Ut på sjön i båten, iväg från knotten!

Det blev båtfärd på kvällen igår fredag, iväg från knotten som vi har i svärmar nu på kvällarna när det är vindstilla.
 
 
 En del av oss badade och simmade över till andra sidan. Och tillbaka.
 
Lite rabarberpaj på stenen blev det delad på fyra. Och kaffe till den. Trevligt småprat och många roliga minnen med goda vänner.
 
 Lilla Busterbåten är lätt att gå iland med. Det är en aluminiumbåt som alltså inte är så känslig för skador och rätt flatbottnad så det är bara att, som här, köra rätt upp på sandstrand och binda fast.
 
 Tidigare på dagen var vi en snabbvända till Edselskog i Dalsland. På vägen dit passerade vi Krokfors, slussen mellan vår sjö Östra Silen och sjön som går upp till Årjäng, Västra Silen. Där är det vackert.
 De här husen har en helt suverän sjöutsikt fast jag är alldeles för höjdrädd för att våga bo där.
 

Vacker vinterbild från Kassjö!

Så här såg  det se ut när det var snö och vinter! Lätt att glömma bort nu i sommarvärmen när det är + 26 grader ute och klockan är 19.00.  Fin bild kom från barnbarn Isak i Kassjö utanför Umeå
 

Råget på foderplatsen igår kväll torsdag!

Hon kom sent, klockan var nog bortåt halv 11, rätt dunkelt. Hon är dräktig,  smälltjock och kommer att föda sina killingar snart. Hoppas det går bra och hon får behålla dem så inte räven kommer och tar dem. Hon åt lite av rester på foderplatsen men knallade sen vidare med försiktiga steg.
 
 
 
 
 
 
Och idag fredag har vi ett ärende till en ort som vi inte besöker så ofta; Edselskog. Men det blir bara fram och tillbaka.

5 kilometer rask hundpromenad ...

.... blev det för mig idag torsdag! Jag gick runt först med min lille Seffrin-tax och sen fram och tillbaka till Sand med de andra. Skönt att det blåste lite så vi slapp knotten. Det är inga mygg och inte mycket getingar men massor av knott. Fast de blåser bort i vind så det var skönt att gå med hundarna.   
 
 
Gamle Jazz blev 12 år nu 21:a maj i år. Han är inte så ivrig längre på promenaderna, går tajt bredvid utom när det finns några goda dofter efter vägen.  

Barnbarn som sover är så söta!

Lilla Lou gillar att ta en tupplur. 

Ja ha, så var det färdigätet igår!

Vi firade nationaldagen genom att äta tillsammans med ett par goda vänner. Det blev förstås sill och färsk potatis, Jansson, gräslök,  gräddfil osv. Desserten blev första försöket med Tinas rabarberpaj, den som vi fick vid besöket i Långserud. Jag lyckades bränna den i kanterna för antagligen hade jag för varmt i ugnen men den blev ok.  Men efter avslutande dubbla espresson fick vi flytta inomhus, det kom en flock med knott. Mysig kväll hade vi i alla fall och vi sjöng nationalsången ;- )). Den är inte så lättsjungen, tur att ingen hörde. 

Tisdag kväll Sandgrundsudden Karlstad, Sven Ingvars

Tisdag 
 
Det blev improviserat i sista stund att åka till Sandgrund Karlstad för att kolla på Sven Ingvars. Först var det belöning av mästarnas mästare i olika grenar, bl.a. blogg - och facbookvän Lettenströms son Karls som tagit pris i dans bugg..  Sen blev det Sven Ingvars konsert. Helt fantastisk. Underbara gitarrsolon som vi gamlingar gillar, lagom blandning Fröding och klassiska Sven Ingvarslåtar och nytt. Publiken var helt med. Vet inte hur många vi var. Man sa när vi kommit in att det var 6000 och att man inte skulle starta förrän alla var inne. Kanske blev det  8000 eller 10.000 . Jag vet inte. Men fantastisk konsert i alla fall, vi är jätteglada att vi åkte.  Under tiden följde vi facebookvän Aila Toivainens son gård i hotet från skogsbränder i Sala. Hoppas det går bra. 

Perennerna drar igång - och blommar över!

Allt i en svineblink känns det som. Tacksamt några dagar som belöning  för ogräsrensningen. Men med värmen som är nu och noll regn så är blomningen strax över. Här är det dagliljor, iris och akleja mest. 
 
 
Och på baksidan av huset tronar en rikblommande rododendron. Den blommar ovanligt mycket i år, kanske ett rododendronår? Men kan gräma mig lite över att jag planterade den här en gång i tiden för några decennier sedan. Den skulle i o för sig placeras i skuggan men nu ser vi den ju aldrig utom när vi hämtar redskap i skåpet bredvid.
 
Nu drar vi till Sandgrundsudden i Karlstad för att se Nya Sven- Ingvars.

Döstädning på Liane del 6. Vedkapan

 
 
Långst in i magasinet stod den gamla vedkapan. Med den har mycket ved kapats på gården genom åren. 
Den drevs av en elmotor via en grov rem. Också ett arbete som var farligt och som det hände olyckor kring.
 
Nu åker den i containern, den fyller ingen funktion längre.

Starunge eller gökunge?

I trädården finns den här starholken. Den har en unge som skriker och gapar efter mat hela dagarna. De stackars föräldrarna, ett star-par flyger febrilt fram och tillbaka med insekter att stoppa i munnen på honom.  Jag har fått en känsla av han är ensam i holken men så kanske det inte är. Syskonen kan ju turas om att sitta i hålet och gapa. Sen tycker jag att han har fel färg för att vara en star-unge, den borde vara svart inte gulgrön. Tänker ibland att det nog är en gökunge ;- )) Men nu vet jag inte så mycket om starungar. Han borde i alla fall snart vara flygfärdig. 
 
 
 
 

Lunnekälkar, Döstädning på Liane del 5

 
 
De stod bakom ladugården, lunnekälkarna. Det var visst två stycken. Kan också kallas timmerkälkar. Det är ett redskap för att dra hem ved ur skogen. Tror att de här var anpassade för att ta hem ved med traktorn, annars var det ju mest med hästar förr.  Två stycken åkte i containern i alla falll.  Nu börjar containern bli full! Det värsta och det mesta är slängt.
 
 

Arvika Barbord och Rackstadmuseet idag söndag

 Det blev en tur till Arvika idag söndag. Roland behövde få lite fläktande vindar runt sig.  Vi startade med lunch på Barbord. Det ligger bredvid det mer berömda Olssons brygga, men där var vi besvikna ett par gånger med mat och service så numera väljer vi Barbord som också ligger precis över vattnet. Det är väl Kyrkviken antar jag och man håller på oh bygger nåt slags stopp därborta så att man kan hejda framtida översvämningar.
 Man kan alltså sitta över vattnet och idag var det otroligt läckert med lite vinddrag och samtidigt sitta i skuggan.
 
 Jag tog förstås ångkokt torskrygg med diverse tillbehör. Den där fläsksidabiten var jätteläcker, rökt mör och smakrik. Allt var jättegott.
 Roland ägnade sig förstås åt oxfilétournedeau.
 
 God dessert, choklamousse med en del annat och presskaffe
 
 Det blev en vända till Rackstadmuseet också. Man öppnar sommarutställningarna på onsdag så det var lite magert. Men vi gick runt ett varv ändå.
 
 En fin dag var det och nu ska vi ägna oss åt sparrisfrossa här på Lihaget med goda vänner D och G. 

Döstädning på Liane del 4. Hej då hökanonen!

Den var en revolution när den kom, hökanonen med fördelare. Den sprutade opp hö på höskullen (höränne) och fördelade det över ytan. Innan dess här på Liane så var det höhissen som gällde. Den drog opp 800 kilo i nätet i varje lass som kom med självlastarvagn och så kunde man köra lasset med hissen bortöver höskullen och släppa ner det på lämpligt ställe. Men sen måste man gå upp och dra ut höet mot sidorna så det inte blev liggande för mycket på mitten och för tätt ihop för då blev det snabbt värme och det hela kunde självantända. Det var slititigt arbete i slutet på dagar med höskörd och ofta varmt. När sen hötorken knäpptes på så kom en dust av värme opp genom höet. Jag minns för jag var också med och stretade även om jag inte orkade så mycket.  När den här hökanonen kom så var den kopplad till ett rörsystem som fördelade höet över hela höskullen. Man slapp det här momentet av att dra hö ut mot sidorna på ränne!!! En revolution i skördearbetet. Roland har skottat in många ton i den här genom åren. Det gick 800 kilo hö i varje vagn och det skördades så där 110 - 140 vagnar per säsong på Liane - Prästgården medan vi hade hand om jordbruket själva.
 
Nu går hökanonen i containern för vidare färd till tippen (nja kanske metallåtervinning då) och visst är det med en lättnadens suck. Glada att vi inte fortsatte med jordbruket i motiga tider utan avvecklade det medan vi kunde utan att ha försatt oss i en omöjlig situation rent ekonomiskt. Jordbruk och djur var roliga arbetsuppgifter och vi hade verkligen velat fortsätta men det  passade oss nog inte på  den stordriftsnivå som är nödvändig idag för att det ska fungera praktiskt och ekonomiskt. .

Som lärare....

 ... så kan man råka ut för speciella saker! Så är det säkert i de flesta yrken.
 
Jag har varit lärare i många år och gillat mitt jobb. Jag har tyckt om  att hålla på med undervisning och jag  har haft roligt med mina klasser / med mina elever, en ganska  gemytlig  och lugn stämning har rått. Men det hjälper liksom inte när jag träffar  en del vuxna människor som farit illa i eller inte gillat skolan på ett eller annat sätt, fast inte med mig som lärare.
 
När de vet att jag har varit lärare så ska jag liksom straffas på något vis för de försyndelser som skolan har begått mot just den här människan under många år. Och jag drabbas av elakheter och översitteri som jag tycker att jag inte riktigt förtjänat. Vet aldrig riktigt hur jag ska försvara mig eller förhålla mig eftersom jag så sällan är utsatt för ondska. Ett tacksamt offer alltså. 
 
Det händer inte ofta tack och lov, det är år emellan tillfällena. Jag har numera lärt mig att det kan hända men visst blir jag ledsen när det sker. Fast  jag kan väl finna en slags tröst i att jag aldrig drabbas av detta från mina egna f.d. elever utan av människor som haft andra lärare. 
 
Fast återigen, det kanske händer i alla yrken att man får ut för  någon individs gamla bitterhet.. 
 
 

Döstädning 3. Nils verktyg för att sko hästar!

Den här lådan träffade vi på när vi döstädade i uthusen på Liane. Det är den låda med verktyg som Nils hade när han skodde hästar. 
Längst till vänster är städ som användes att hålla under sömmen på utsidan hoven (nea sömme) så att den böjde sig och höll fast skon på hoven.
 
Nästa bredvid den är kniven (klinga) som användes till att skära bort delar av hoven så den skulle passa till skon, verkklinga heter den kanske
 
Nästa är rasp, hovrasp. Den användes till att finjustera hoven innan skon lades på. Den putsade också till kanterna på hoven när skon lagts på. Kunde användas tlll att raspa lite under varje söm innan den neades
 
Längst till höger är klubban. Den slog man på klingan med när man verkade hoven.
 
 Den här lådan gjorde Roland åt Nils någon gång början på 70-talet när han började som snickare. Den här lådan finns kvar, den slänger vi inte.

Födelsedagsfirande på stenen!

 Vi var nog så där 10 - 12 personer som firade någons  födelsedag  på stenen. Så trevlig kväll med grillknyte!
 Många gamla minnen dök upp, många skratt blev det  och hyllningssånger.
 Vid ett tillfällen måste vi bogsera lilla Linderbåten  445 Sportsman till en ny plats, fast det berodde inte på nåt haveri eller så, bara på att den måste byta hamnplats. Mycket båtliv nu i sommarvärmen.
 
Mer om döstädningen på Liane senare idag!

Ja ha... och vad är nu detta?

Dom är pyttesmå, skalbaggarna och jättegröna. Hittade dem  i mina basilikor och i citronmelissen. Tror att de har ätit lite på dem.
 
Nu åker vi ut på sjön till en god vän som fyller år just idag! Det blir grillknyte med oss och ett antal andra. 
 
Imorgon blir det mer om döstädningen på Liane.

Man blir varm i hjärtat av att se de här djuren!

De går fritt ute hela sommaren, kor med sina kalvar. De svalkar sig och dricker av vatten i sjön. Tacksam är jag så länge vi har svenskt jordbruk och svensk djurhållning. Bäst i världen!
 
 
 

Döstädning i uthusen på Liane 2

Ett par jättegamla skidor fanns uppe i taket. Kan ha varit använda i skogsarbete eller bara till nöje. Dem slängde vi.
 
Till vänster en solsäng som Roland köpte till sig för ett antal år sedan. Den har han aldrig använt. Kan inte föreställa mig honom i en solsäng !   Ha ha...! Jag köpte också en men den har inte heller blivit använd. Ingen av oss trivs med att ligga still och pressa i solvärme.  Till höger om den är son Mattias hallskåp från den tiden han bodde i Stockholm på Wolmar Yxkull. Det är egentligen ett bra skåp men vi har inte hittat någon användning för det än och nu har det väl gått 6 år sedan han flyttade till Seattle. Både solsängen och skåpet fick bli kvar. 
 
Något slags skaklar till släpräfsa. Slängda!
 
Drickaflaska i trä. När vi var barn, både jag o Roland, så var det vanligt att man varje vecka kunde köpa en sån här dunk svagdricka av kringresande drickabil. Man lämnade in den tomma flaskan och fick tillbaka en fylld. De första dagarna smakade det riktigt bra med kolsyra i. Sen blev det allt mer avslaget och den bruna drycken fick ett vitt jästlager på botten.
Där jag växte upp var det Mörtsjöns bryggeri men här var det alltså Björke Bryggeri i Dals långed. Två av flaskorna gick till containern n är kvar
 
En kappsläde och en åksläde / korgsläde. De fick efter lite funderingar bli kvar.  Vi trodde åksläden var trasig men det var inte så farligt. 
- Bra å ha!
Fast till vad vet vi inte riktigt.
 
En bit räls från järnvägen som gick genom Sillerud på sin väg mellan Åmål och Årjäng. Rälsen revs upp för länge sedan och varför den här biten hamnat på Liane har vi ingen aning om. Den blev nog kvar, men jag är inte säker.
 
Det här är så roligt och vi såg framför oss hur hela familjen på Liane stod och smörjde in sig med Spenol hudsalva. Ha ha...! Annars var det vanligt att spensalvan som man köpte på mejeriet till korna användes till hand- och hudvård. Den är står kvar !
 
Hästar fanns det alltid på Liane. Det här måste vara en krans som någon häst har erövrat i någon travtävling, men vi vet inte vilken förstås. Den hänger kvar. Nu tror Roland att det var en seger med hästen Blidmin på istrav i Blomskog
 
 
 Tvättmaskin var det här. Man lade kläderna i den här, hällde på hett vatten och tvättmedel, vaggade fram och tillbaka. Roland hjälpte sin mamma med det när han var liten. Då nådde han inte upp till handtaget där han håller nu utan fick stå på sidan och hålla nertill. 
Här går tvättmaskinen ut genom fönstret  och ner i containern. Den slängde vi.