Rabbalshede vindkraftverk - studiebesök
Det är onekligen tjusiga och mäktiga byggnadsverk. När man står under här och tittar upp så svindlar det.
Gubben har varit på studiebesök här och tagit bilderna och berättar ur minnet, för han glömde alla papper på bussen förstås. Så det blir lite reservation för minnesfel
100 meter högt upp till navet. Generatorrummet högst upp väger 23 ton. Totalt väger hela tornet c:a 240 ton inklusive rotorblad och allt. Diametern på vingarna är 90 meter. I Sverige måste det vara minst 450 meter mellan tornen. Den ideala hastigheten är 210 km / h. och det uppnås vid ungefär 14 sekundmeters vind. Vid 23 sekundmeter så stoppas rotationen. Vid ett elpris på 50 öre per kilowatt så är det break even ekonomiskt. Avskrivningstiden är 20 år och kostnaden är 35 - 40 miljoner. Här har man byggt 4 verk och de håller på att trimmas in nu. Eventuellt finns fler som inte besöktes.
Ljudet av vingarna hördes nästan inte alls den här dagen åtminstone och det blåste en del. Det hade inte varit några problem än så länge för omgivningen och inte med något annat heller. De flesta var nöjda. Vad man kunde se så påverkades inte viltets rörelser i markerna, men det skulle göras en ordentlig studie på det. Djuren verkade inte sky platsen, en älg var skjuten precis bredvid på älgjakt. Och de fina hällristningarna i Tanum blir en bit härifrån.
Så här stort är det när man kommer nära. Här står busschauffören.
Under de rostfria hattarna finns stora muttrar som fäster i stållinor. De har en diameter på c:a 10 cm. De går 8 meter ner i berget. Där är de injekterade med betong i hålen. Betongplattan är 3 meter djup.
De svarta bultarna håller själva ståltornet förankrat i betongfundamentet. Det finns dessutom lika många på insidan av tornet.
Här är datorn som styr de hela. Det är en blandning mellan växelström och likström som man får ut och den måste justeras. En del av processen styrs från Tyskland av kraftverkets tillverkare.
Det orange är hissen upp. Den tar två personer. Men sällskapet från Årjäng fick inte åka upp till gubbens stora besvikelse. Där uppe ser man över hela Bohuslän och känslan lär vara den samma som från ett flygplan. Det finns en stege också förstås. Någon av montörerna har klättrat hela vägen upp på 22 minuter. Det är alltså hundra meter.
Godset är 55 mm tjockt massivt stål. Något tunnare är det längre upp.
Så här ser det ut rakt väster ut från det besökta kraftverket, havet syns där borta i fjärran. Vindkraftverk bör ligga högt upp. Här vid kusten kanske det inte krävs så höga höjder men i inlandet här i Årjäng så behöver man upp på 250 meter ö h.
Sen måste man ha bra vägar också för att kunna transportera de stora monteringsmaskinerna. Kranen som monterar var 118 meter. Sen måste två kranar vara med och resa alltsammans. Tornet här tog 5 dagar sammanlagt att resa och det var upprätt redan efter två dagar.
Det var nog 4 vindkraftverk här i Rabbalshede. Tornet här har nummer 751- Det betyder att företaget i Tyskland har tillverkat lika många vindkraftverk. Det är det företaget som under längst tid har tillverkat så höga torn.
Hemfärden gick över nya Svinesundsbron. Där borta finns den gamla. För ett antal år sedan så lär Tore H i Årjäng ha jobbat med målningsarbeten här och fick då hänga i en repstol utanpå bropelarna. Vid gränsen finns ett stort köpcentrum med samma ägare som till det i Årjäng, (Töcksfors); norrmannen O. Thon. Han fyllde f.ö. 85 år förra veckan och är fortfarande fullt verksam med nya byggnationer och planer på den svenska sidan efter gränsen, det blir köpcentra, hotell och bostäder. Gränshandeln blomstrar eftersom prisläget i Norge är mycket högre. Man köper matvaror, alkohol, tobak, bilar och inte minst godis i Sverige.
Fast det här plikttrogna gänget valde bort shopping och nöjde sig med att äta lunch.
Rabbalshede vindkraftverk
Detta kom idag på mailen från gubben. Rabbalshede vindkraftverk.
Flygplan på Liane!
Uppdaterat: Han (med fru) landade planet idag söndag, men tyvärr så hände något i landningen med bromsarna. En bromsledning gick av så han måste i landningen vända planet upp mot Brygghusbacken för att hejda farten. Nu måste han reparera. Roland är lite besviken. Han hade hoppats på en flygtur tror jag. Flygning har alltid fascinerat honom. Nu får han nöja sig med att i gott sällskap i morgon måndag göra ett studiebesök på vindkraftverkparken i Rabbalshede nere på västkusten. Det ska ju byggas här i Årjäng och man måste försöka sätta sig in i vad det innebär och hur det fungerar.
Cykelbana i Sillerud invigd!
Så här var perspektivet en god stund på förmiddagen idag. Jag cyklade den nya cykelbanan på invigningsturen tillsammans med så där 60 stycken andra. Visst är korgen snygg. Men idag blev det ingen sallad och vin och bröd i den.
Jag håller på att lära mig detta att cykla med 7 växlar. Använder mest 2:an och 3:an på vanlig väg och 1:an i uppförsbackarna. Inbillar mig att den rullar fortare nerför på 1:an också men det är väl inte möjligt. Jag är van att cykla med främre delen av foten på trampan men undrar om det inte är mindre jobbigt att ha hålfoten där istället. Sen tvistar vi om hur hög sadeln ska vara. Jag vill inte att sadeln ska vara högre än att jag kan sitta på den och nå ner till marken med tåspetsarna. Gubben säger att de ska vara lite högre så jag har raka ben när trampan är längst ner. Jag får väl testa vilket som känns bäst.
Färden startade i Sanda och gick mot Svensbyn. Cykelbanan går parallellt med E18 Stockholm - Oslo. Roland hade som synes Jazz med sig, alltså en slags fyrbent påhängsmotor. Fusk! Jag vågar inte ha med Oskar än, måste bli säkrare på att hantera cyklandet först.
Vi trodde att cykelbanan skulle vara mjuk att cykla på, men det var den inte. Den var hård och bra, med grus på. Det funkade helt perfekt. Så här är det att cykla på landet. Egentligen är detta från början inte en cykelväg utan vatten- och avloppsledning mellan Svensbyn och Sandaholm. Cykelväg blev det nästan på köpet när man ändå skulle gräva.
Vi passerade golfbanan och där var massor av folk idag. En superfin golfbana bredvid Svensbysjön. Den är alltid grön och fin på greenerna även om det är torrt annars. Och den ligger väldigt fint bredvid Svensbysjön med fin utsikt. Här finns bra käk också i restaurangen, vi var där idag lördag och åt stekt potattis med bräckt skinka och ägg. Än så länge är restaurangen lite primitiv men det ska enligt planerna byggas en ny med god standard.
Här uppe ligger en fin gård som vi passerade.
Till slut kom vi till Svensbysjö och den lilla tätorten i Sillerud, Svensbyn efter E18.
Här i Svensbyn var lanthandelns dag med en massa aktiviteter på gång och många besökare.
Cykelbanan invigdes av kommunalrådet Kjell Ericsson. Han berättade om man tjatat om cykelbana i Sillerud länge och han pratade också om att man i Sillerud håller ihop och hjälps åt för att få något uträttat, inte bara förlitar sig på att andra ska ordna allt. Kjell har nu sagt upp sig från jobbet som kommunalråd. Han ska sluta den 1: oktober efter att den nya E18-sträckningen invigts. Den person som ser ut att bli hans efterträdare fanns också på plats.
Här fanns en cyklande korvgubbe också.
Den här dagen var arrangerad av Silleruds Framtidsgrupp och av lanthandlare Richard med personal. Det var trevligt att vara här en stund, bli bjuden på kaffe och korv och pratstunder. Det var loppis, hoppborg, kaffebjudning, lotterier, korvbjudning och en öppen lanthandel förstås som vanligt till 16.00 på lördag. Det var verkligen massor av Sillerudsbor (och andra) här. Vi pratade bl.a. med en ung dam S. S. bördig från Svensbyn, duktig skidskytte som är på väg att flytta tillbaka till bygden igen. Här fanns också Snarkilsbor som ordnar bussresa till Dragspelsstämman i Ransäter på fredag. Intressenter kan anmäla sig dit.
Tyvärr måste vi bryta upp vid 12-tiden för att åka och ta emot nya fiskegäster i stugorna. Det tog eftermiddagen. Det var ett äldre par från Wittenberg, och ett grabbgäng från Dresden.
Konfiskera kalasinbjudningar på skolan? Igen då!
Det finns egentligen två olika diskussioner här, dels en om juridiken, dels en om etiken, och det är inte nödvändigtvis så att de sammanfaller. Det som känns rätt behöver alltså inte ha lagstöd, eller omvänt, det som har lagstöd behöver inte vara det rätta.
Rent juridiskt så tror jag man får bakslag på att ta in korten från barnens väskor, samla in dem och skicka dem tillbaka. När något väl har kommit ner i barnens väskor så är vi inne på ett väldigt privat område både etiskt och juridiskt. Det krävdes ju en särskild lag för att skolan skulle få beslagta mobiltelefoner och det kan endast göras frivilligt.
Men det är inte omöjligt att man med mobbningsförbudslagen i ryggen kan hindra ett barn från att utesluta någon eller några på det här sättet som skett i Lund. Alltså som lärare kan man säga att det här är inte ok för det är mobbning och därmed förbjuda själva utdelandet på skolan. Men detta gäller ju bara om det är någon eller några få som inte är bjudna. Det funkar ju inte om man exempelvis bjuder enbart alla tjejer eller enbart alla killar eller halva gruppen. Här hamnar man i en gränsdragningsproblematik, men det dilemmat hänger alltid med i mobbningslagens tolkning: När blir en uteslutning mobbning? Detta gäller skoltid men vad som sedan händer på fritiden har vi som skolpersonal ingen makt över och ska inte ha heller.
Små barn går säkert med på att bjuda alla i klassen på födelsedagskalas om föräldrar och lärare önskar det. Barnen har ännu inte hunnit få så tydligt etablerade relationer till någon eller några i klassen. Men vartefter de sociala strukturerna blir allt mer fasta så blir de säkert avgörande för hur man hanterar sitt födelsedagsfirande. Från min utgångspunkt som lärare så kan jag bara säga att det är positivt för det sociala klimatet i klassen så länge alla blir bjudna på kalas. Men jag inser också att det kan finnas goda skäl för familjer att göra på annat sätt. Och föräldrar kan bidra till att klassen fungerar bra ändå.
Självklart så är det bra att skolan diskutera detta med föräldrarna och barnen i förebyggande syfte så att alla är klara över vad som gäller och varför. En lösning kan vara att man kommer överens om att alla inbjudningar sker på fritid, alternativt att på skolan får endast utdelas inbjudningar som gäller alla barn. Det kan vara en point i att informera tydligt om att vi som jobbar i skolan är inte skyldiga att stå och se på när barn (eventuellt med hjälp av förälder) är utstuderat elaka mot varandra på det sätt som jag tycker Lundafallet är exempel på. Uteslutning eller mobbning är inte tillåten, ens som vapen mot en mobbare, vilket sägs vara fallet här, dvs en av de som inte blev bjudna var en mobbare. Det finns inget undantag i lagstiftningen för det. Mobbning måste lösas på annat sätt än genom att ge igen med samma mynt. Det blir dessutom ohanterligt och ineffektivt att försöka tillämpa principen öga för öga, tand för tand när det gäller mobbning.
Men detta är en gråzon, etiskt och juridiskt, och jag förstår att JO tacksamt tar sig an uppgiften att undersöka vad som är förenligt med lagtext som reglerar skolan och med andra dokument om skolans uppdrag.
Ämnet diskuteras också på bl.a. Noemis bokblogg.
Svt
GP
Svd
Får skolan konfiskera barnens kalasinbjudningar?
Jag väntar med spänning på JOs beslut!
Vad tycker Ni? Ska barn få dela ut kalasinbjudningar på skolan om inte alla blir bjudna?
(Kolla bara att jag kunde göra en länk i texten!! Stolt så! Tack Marie för mycket utförlig beskrivning! Den var på min nivå. Nu ska jag försöka träna så jag inte glömmer bort, vilket har hänt förut när snälla människor försökt lära mig. )
Svd
EU vill registrera bloggar!
Som om det inte är nog med FRA! Nu ska tumskruvarna vridas ett varv till när det gäller att kontrollera medborgarna i EU. Jag vill inte vara med i EU längre! Notera det nu FRA! Jag vill gå ur EU och jag står för den åsikten ända in i FRA-registret! Det går bra att hädanefter lägga mig i högen med EU-motståndare. För jag vill inte vara kartlagd och misstänkt och kontrollerad 24 timmar om dygnet!
Den 22:a september väntas EU-parlamentet rösta igenom ett önskemål om registrering av bloggar. Initiativtagare är Marianne Mikko (s) och förslaget har redan till en del antagits på utskottsnivå. Avsikten är att bloggar bör registreras och kontrolleras. Man vill veta vem som skriver en blogg och varför, gärna med namn och bild på bloggaren. Bloggar ska alltså kvalitetsstämplas (?). Vem bestämmer om en blogg håller eventuella kvalitetskriterier? Och är min blogg kvalitet? Är Blondinbellas blogg kvalitet? Är snuskbloggar kvalitet?
Man menar att bloggar nu blivit så "triviala" att det finns risk att "folk med mindre principer" (?) använder dem och missbrukar dem. Om man inte får till stånd den här registreringen och kontrollen av bloggvärlden så finns det en risk att bloggarna kommer att "förorena cyberrymden" och att det kan förekomma felaktigheter i bloggar. Herregud, det kryllar av felaktigheter i våra papperstidningar varje dag!! Ska de också förbjudas??
Analogt med principen om icke-anonymitet får man väl anta att även anonyma insändare i papperstidningar i fortsättningen ska förbjudas eller registreras. Likaså borde det i så fall vara förbjudet med källskydd. En anonym källa kan ju också "sprida felaktigheter" och "förorena" i papperstidningar under anonymitetens täckmantel. Allt skrivande under pseudonym måste rimligen också förbjudas om man ska anta den här principen och i fortsättningen hantera infospridning efter icke-anoymt rättesnöre.
Det här låter som science fiction eller en unken fläkt från helt andra styrelseskick än den demokrati vi officiellt bekänner oss till i v'ästvärlden. Har vi verkligen lärt så lite av vår historia att detta kan bli verklighet? Är demokratins grundprincip om yttrandefrihet så lite värd?
Särskilt tack till tidningen Nya Wermlandstidningen, mörkblåaste moderat, som ändå skriver bra om detta på ledarplats.
http://www.expressen.se/nyheter/1.1211452/ny-eu-lag-ska-kontrollera-bloggare
http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=7961
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1405241.svd#tw_link_widget
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=798004&rss=1399
http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=7969
http://stekaremotfra.blogspot.com/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1405241.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=798088
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=798166
Cykelväginvigning o Lanthandelns dag lördag 28:e juni i Svensbyn!
Nu är den färdig cykelbanan bredvid E18 mellan Sanda och Svensbyn! Vi glädjer oss åt den. Egentligen är den alltså inte en cykelbana utan en ny vattenledning. Vattnet i Svensbyn var av så dålig kvalitet att man måste göra något åt det. Lösningen blev att gräva en ledning till det till nya vattenverket i Sanda. Nästan på köpet fick man då möjlighet att ovanpå göra en cykelväg bredvid E18. Det betyder att barnen (och vuxna!) nu kan cykla från Svensbyns lilla tätort till den fina badplatsen i Sanda. Det innebär också att det finns fina cykelmöjligheter ända från Årjäng och till Svensbyn, sammanlagt 15 kilometer.
Här fick jag se den första cyklisten på cykelvägen. Vi tjuvtränar lite. Men den officiella invigningen blir nu på lördag den 28:e juni. Då startar cyklingen från Sanda klockan 10.00. Målgång och högtidlig invigning av kommunalrådet blir det 10.30 i Svensbyn. Fina priser lottas ut bland de cyklande. Arrangör Silleruds Framtidsgrupp.
I Svensbyn är det Lanthandelns dag den här dagen med hoppborg, lotterier, loppmarknadstält Snarkils byalag, kaffebjudning på affären, rockringstävling med priser, korvgubben, tipspromenader, gratis surfing i affären. Vår lanthandel ICA Sillerud är inte bara en bra affär med trevlig personal. Den är lite av varje; ombud för apotek, systembolag, svenska spel och nu senast Sidewalk Express Internet- surfning. Öppet 9.00 - 16.00 lördagar. Om vi har en chans med tanke på våra fiskegästers avresor och ankomster så ska vi vara med förstås. Undrar om det är lag på cykelhjälm förresten? Ser att damen här har det.
Ensilageskörd igår tisdag!
De har väntat ett tag nu våra arrendatorer från Långserud på att kunna ta ensilage här hos oss. Nu äntligen hade det slutat regna och de invaderade med sina traktorer igår tisdag kväll. Först kom den här maskinen. Den slår ner gräset och knäcker lite i stråna så att de ska torka fortare. Det finns ett aggregat fram och sedan ett på var sida så sammanlagt slår den 9 meter. Den här åkern, Nolare Brojâle, är 4,5 hektar och det tog en halvtimme tror jag. Det är en av sönerna E som kör här tror jag och en kompis med sig har han.
Roland minns ju när han var barn att man brukade här med häst. Då körde Gustav och Johannes här på nolare Brojâle med parhästar och ett slåtteraggregat som var en och halv meter brett. Då tog det flera dagar att få ner gräset. Oftast var det Johannes som skötte detta med att slå. Han smackade alltid ljudligt på hästarna. Han hade bl.a. en häst som hette Parvel när och den hade lång pannlugg. För att inte tala om att höet när det väl var slaget sedan skulle hässjas eller såtas och torkas och köras in som hö Många människors arbete under flera dagar.
Medan det pågick kom fader O med den här maskinen som ska hacka sönder gräset och spruta upp det i en vagn för vidare transport hem till Långserud och ensilering.
Det ska fixas och donas innan det bär iväg runt. Roland, som röjer gräs vid en av uthyrningsstugorna kikar.
När det blir riktigt tjockt med gräs så kan det köra ihop sig och då är det handkraft som gäller, ibland till och med spett.
Annars rullar det på så här fint.
Vagnen blev väldigt full av ett enda varv runt.
När vagnen var full så kopplades den ifrån och byttes mot en tom vagn som son R kommit hit med, den och en till. Det här blir lite av en begivenhet i bygden. Någon kommer för att bara titta på och prata bort en stund. Någon kommer för att be att arrendatorerna kommer och tar deras vall också. Det finns inte så många kvar som håller på och brukar jord själva men alla vill ha det öppet runt sina hus och gårdar.
Vi är tacksamma att vår mark sköts om så väl och av trevliga människor. Jag blev bjuden att åka med ett varv runt och visst var det en nostalgitripp.
Det återupplivade det minnen från när vi brukade själva och körde hö här. Ett år slog vi ner allt på en gång och slet som djur för att hinna få in det före regnet. Något år hade vi allt inne före midsommar.
Det är mycket att minnas. Att just åka med en sån här maskin påminner mig också om att jag tog traktorkörkort 1966 (16 år gammal) på Kvinnersta som Blå Stjärna. Då körde jag också en sån här. Vi kallade det slaghack på den tiden och den drogs med en John Deere, senaste modell då, med en sorts automatisk växel. Man använde kopplingen bara när man skulle använda backväxlarna, annars var det en liten spak vid ratten bara som man förde fram och tillbaka i olika lägen.
Nu, precis nu, flyger de till LA!
Meningslösaarbetsuppgiftsepidemin även hos polisen?
Jag kan ju inte låta bli att fundera på om meningslösaarbetsuppgiftersjukan har spridit sig även till polisen. Jag brukar ju fundera över varför lärare tvingas sitta av så mycket dyrbar arbetstid på meningslösheter. Sedan läser jag någonstans att läkare också är drabbade av samma sjuka, dvs ägnar endast 30 % av sin arbetstid åt patienter, mot tidigare 80 %. Resten av tiden går åt till administrativa / organisatoriska uppgifter. Sedan får jag reda på att även tandläkare är drabbade av detta. En tandläkare kan alltså tvingas sitta och kolla personalens flextidsuttag en gång i veckan som exempel. Den arbetsuppgiften kräver knappast flera års högskoleutbildning och tas ju från tiden med patienter.
Kan det vara så att även polisen tvingas syssla med arbetsuppgifter som man upplever som meningslösa och som man egentligen inte utbildat sig för? Och det är därför tiden inte räcker till för att göra riktigt polisjobb?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1398489.svd
Cykelturpremiär med mygg och knott!
Det gjorde de inte!!. Istället så smäckade de alla fast på mina händer i min panna och bet för det vilda. Det var ingen lek kan jag säga!!
Men annars så funkar det bra med cykeln. Den går väldigt lätt och blir ännu bättre när jag ställt in sadeln ordentligt och höjt den lite. Det blev ingen sallad, vin och bröd med idag i korgen. Vi gjorde bara en avstickare ner till bryggan och kollade på den nya småbåtshamnsavdelningen. Det har blivit väldigt fint med bänkar att sitta på till och med.
Byggboom i Årjäng!
1,2 kilo väger handlingarna till nästa möte i miljö- och byggnämnden. Det är ungefär 10 ansökningar om nybyggnation av bostadshus, 20 om fritidshus, 3 vindkraftprojekt, 1 översiktsplan och ett par detaljplaner och en del annat. Det planeras alltså en hel del byggnation för både bostäder och handel. Ett stort köpcenter till nära gränsen mot Norge byggs nu, större än det förra och mer ser det ut att bli. Det är inte dåligt för en liten kommun med så där 10.000 invånare.
Postlådehållarbestyr
Så här blev postlådehållaren till slut. Han där till vänster, L, har inte varit med och gjort den. Han var bara med som en av förbipasserande pratare när vi planterade. När man jobbar med något ute vid vägen så blir det mycket prat med dem som har vägarna förbi. Det är taget dagen före midsommarafton. Vi höll på med detta innan vi åkte på födelsedagskalas i Hol. Vi märkte när vi såg det färdigt att det nog ska vara en blomkruka hängande på andra sidan också. Postlådorna tillhör alltså de boende på Lihaget (vi) och på Ligärdet (nybyggargrannarna). Postköraren hade varit ordentlig just den här dagen och satt dit namnskyltar på oss på lådorna. Det var helt ok förutom att han placerat fel M-Karlssonbror hos grannfrun. Hon har inte bytt gubbe alltså. :-)
Bakom postlådorna planterade gubben en del buskar. De har mirakulöst överlevt. Vi fick dem i november (!) men då gick alltså inte att plantera. De lades i jordkällaren över vintern. De togs fram för några veckor sedan och jordslogs i en bäck. Det började spira av blad i dem och nu har vi alltså planterat dem. En hel del hamnade på Brogärdet men en del här. Det var vildrosor, bok, lind, och någon okänd busksort.
Så här ser den okända busksorten ut. (Ölsorten däremot är inte okänd, det är Warsteiner här och Staropramen på bilden ovan!)
I morgon blank dag! Cykel kanske?
I kväll, lördag, så åt vi rester i knyte med A o U i Hol. Under dagen var vi på Årjängs travet.
Med skammens rodnad... apropå fotboll!
- Sverige kanske inte var så dåliga i alla fall och inte den holländske domaren heller. Han borde nog få en chans till i alla fall han Lagerbäck
Vi har sett matchen Holland - Ryssland! Och Ryssland var bara oemotståndliga, eller hur man nu säger i fotboll! Inte ett dugg konstigt att de kunde slå Sverige! De vinner ju EM! Alla gånger!
Får vargdödade på västkusten.
Problemen med de stora rovdjuren sprider sig över landet. Nu har ett antal får rivits i Ucklum, Stenungssund på västkusten. Det är inte bara skogslänen i Sverige som är drabbade.
Agenda
I torsdags var det först avslut på postlådeupphängningsgrejen och plantering + vi var på fint födelsedagskalas i Hol. Måste lägga ut bilder och recept! Igår midsommarafton var det först mödrarna här på sill-lunch. På kvällen evenmanget som beskrivs här nedan.
Idag midsommardagen ska vi på travet en sväng. Det är ju dubbla travdagar i Årjäng midsommarhelgen och M startar i ponnyloppet idag mellan lopp två och tre. Vi har bokat på restaurangen. Antingen i kväll eller i morgon så blir det grillning med goda vänner. Dessemellan så slappar vi mest och pysslar med våra fiskegästers ankomst / avfärd.
Till slut Elin D: Roligt att Du läser och kommenterar i bloggen. Jag kan inte hitta Din kommentar på ett äldre inlägg så därför skriver jag det här istället. Hoppas Du får ett trevligt sommarlov.
Midsommarfirande i Snarkil!
Midsommarafton firade vi traditionsenligt i Snarkil med goda vänner. Det är knyte, alla tar med sig nåt och så dukas det upp. Himla god mat med ett antal specialiteter.
I år blev det i byalagets partytält. Vi startade redan kl 17.00 pga knottskräck. Men vi hade tur, det blåste en del så vi hade inga problem med mygg och knott förrän rätt sent på kvällen. Vi var uppskattningsvis mellan 25 och 30 personer, inräknat de som kom och gick.
Det brukar vara någon sorts lekar / tävlingar. I år var det tipspromenad avslutad med pilkastning och dubbelskidåkning i omaka par. De som åkte förbi på vägen fick sig också ett gott skratt och de deltagande norska medborgarna undrar varför vi inte gjorde midsommarafton till nationaldag. Det är ju den här dagen vi uppför oss som de gör på sin nationaldag 17:e maj.
Vinnare blev det här glada paret, belönade med guldmedalj och sprattelvatten.
I år var även en del av barnen i husen med. Himla roligt att få träffa dem, de är så mysiga! Det är rätt fantastiskt att tänka sig att vi firat midsommar och nyår (och en hel del annat också förstås!) med de här trevliga människorna sedan barnen var små, i drygt 30 år. Det finns en bild på alla våra barn uppradade i soffan när de var små. Det vore festligt att samla dem alla och ta en likadan bild nu på dem.
En del lyckades med konststycket att haffa 3 damer för promenaden hem!!
Vi hade en suveränt rolig kväll i alla fall med god mat och många glada skratt! Det är rätt fantastiskt att ha goda vänner som finns kvar i drygt 3 decennier.
FRA-lagen är förfärlig!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=795546
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\06\18\289305§ionid=undefined
Man nyper sig i armen och tror inte att det är sant!! Lagen gick igenom i alla fall!!
FRA-lagen ger möjlighet för staten att kontrollera e-mail och annan digital kommunikation UTAN MISSTANKE OM BROTT! Det är en katastrof, varken mer eller mindre och blir förmodligen den här regeringens Waterloo. Och det borde bli oppositionens Waterloo också eftersom man från det hållet initierade det här eländet redan före maktskiftet.
Det här är en förfärlig lag som ger staten möjlighet att kontrollera den enskilde indvidens liv in i minsta detalj. I och med att man har rätt att kolla det digitala kommunikationsflödet så ligger nu allt vidöppet för insyn från staten
- vars och ens ekonomi (vi gör ju bankärenden via email),
- vars och ens medicinering (nu ligger alla recept på nätet)
- vars och ens småprat med vänner (via blogg och email), osv.
Det är helt ofattbart egentligen. Vad var STASIS övervakningsapparat , med inbyggda mikrofoner i bostäder och ständiga spionerande med hjälp av grannar och släktingar, mot detta? STASIs verksamhet framstår plötsligt som väldigt tafatt och försynt.
Blir nästa steg i västvärlden att staten har rätt att utan misstanke kliva in i människors hem och kolla? Det framstår för mig som mindre kränkande att militären klampar in mot min vilja och går igenom mina byrålådor, än att man tar sig rätten att tränga in i mina mail, mina vänskaper, min hälsa, min ekonomi och mina innersta tankar. Om staten kliver in i mitt hem rent fysiskt och börjar rota så så skulle det bjuda på betydligt mindre information än FRA-lagen ger rätt till. OCH jag skulle åtminstone vet om kränkningen! Det som sker via signalspaningen vet jag inte ens om. Det är ju på nivån ånga upp mina brev och sedan klistra igen dem och skicka vidare (vilket jag förmodar fortfarande är förbjudet utan misstanke om brott).
Enligt Svds ledarblogg med länk ovan så tar nu en juridisk kamp vid för att bekämpa lagen.
FRA-lagen ÄR ETT URDÅLIGT BESLUT!! Det finns ingen ursäkt för den hur mycket man än trixar och halkar på formuleringarna!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=795281
Trädgårdsvandring
Det här är en buske med gammaldags rosor, små rosa. De doftar fantastiskt och har de grymmaste taggar. Busken har jag inte planterat. Den smet med när jag tog med syréner från mitt barndomshem. Båda överlever här i den torra slänten mot vägen.
Det fanns ett hus här en gång i tiden! :-).
Asch jag skojar! Jag har så svårt att gallra bland buskarna nära huset fast jag vet att man borde. Jag gillar att det är lite igenväxt, fast det borde nog inte vara riktigt så mycket., jag ska ta itu med det. Längst bort vid verandan är en Schersmin som doftar väldigt gott just nu, en Kameliaschersmin tror jag, närmast här är en slags gammaldags Spirea, kanske heter den Plymspirea eller nåt. På väggen bakom syns Piprankorna, en klätterväxt med hjärtformade blad. Tunnan har gubben satt upp för att ha vatten i till att vattna. Den ska inte stå där, den ska vara bakom huset.
Fattar inte varför jag planterade Rhododendron här bakom huset. Vi ser den ju nästan aldrig. Fast det ska vara en skuggväxt förstås med lågt PH-värde i jorden. Minns att jag lade i bark i botten på planteringsgropen. Blommar gör den i alla fall. Tänker ibland när jag ser dem på de vackra buskarna i Göteborg ovanför Olivedalsgatan. De är så enorma jämfört med den här lilla plutten, nästan som träd. Långt där borta ligger en Pipranka som det borde ha varit ordning på även om det är baksidan av huset, men det är det inte. Eftersom jag inte har stöttat upp den så slingrar den sig efter marken istället lite här och där.Måste ta itu med det också.
Här är mina älsklingar just nu: Trädgårdsnattviol. Den doftar alldeles bedövande på kvällar och nätter, men nästan inget på morgonen och blommar jättemycket just nu. Den har också bara följt med när jag flyttade andra växter från mitt barndomshem och kommer tillbaka varje år igen. 
Här är altanen som den ser ut nu. Den stora Thujan till vänster kommer jag ihåg skulle bli drygt en meter enligt katalogen. Det är en Occidentalis. Men nu sträcker den sig upp över taket och jag vill ha den kvar där på kanten av sittplatsen. Den är ett bra skydd mot insyn och blåst. Rakt fram ska det vara en fin syrenhäck med vita syréner. Men de bara tynar bort. Vet inte vad jag ska göra åt den. kanske tar vi bort den helt i år. Bakom har vi nu idag satt gula gammaldags rosor som vi fått. Sen borde jag behandla altangolvet med något. Har någon bloggläsare som fick det ljust. Men minns inte vem. Amplarna är som vanligt Pelargon och Penséer. 
Här är en bättre bild på Schersminbusken.
Runt parkeringen framför huset finns perenner av olika slag. Lysingen är tacksam och har precis börjat blomma. Kärleksörten kommer senare och de där stora bladväxterna har blommat med stora lila blommor på höga stjälkar. 
Dagliljan och Iris ska blomma frodigt nu och ge fina färger i gult och blått. Men det gör de inte. Det har varit alldeles för torrt så de är piriga och små. Framför dem är det nog Kejsarkronor tror jag. 
Här är han rymlingen som slagit sig ner i min perennarabatt! En gran! Den borde ha tagits bort för länge sedan men jag har inte haft hjärta. Är svag för såna där rymlingar som tar sig plats och frodas mot alla odds. Nu börjar till och med gubben att klaga lite och undra om vi inte ska ta bort den. Annars lämnar han beslut om trädgården åt mig. För det är jag som rensar och vid behov planterar. Han gillar inte det jobbet, men hjälper till vid behov, om jag pekar. :-)
Här står tre stora tallar. De har blivit väldigt stora nu och tar bort nästan all sol på altanen från söder. Så antagligen fäller vi två av dem nu i sommar. Det är efter långt och moget övervägande och inte någon lätt procedur ´heller. Vi vill ju inte ha dem över taket på huset. Det är ju en hel del skog i alla fall runt huset, så det blir inte ödsligt.
Här syns att gräsmattorna är bruna redan nu. Det är nog första gången det händer före midsommar. Men idag och igår kom lite regn, det kanske räcker till att locka fram lite grönska igen.
Slut på trädgårdsvandring för den här gången!
Äntligen cykel!!
Välkommen hem då cykel! Min första sedan jag var barn. Jag har som vuxen inte ägt någon cykel. Men nu var det dags. Först köpte jag en treväxlad, men den orkade inte upp för backarna här. Så nu bytte jag till en 7-växlad. Den ska orka. Men jag orkar inte riktigt testa än. En envis sommarförkylning hänger i. Men snart ska det bli trampa av. Himla spännande ska det bli. Och gubben tror att jag ska ha taxen där i korgen. Men det tror inte jag. Stackarn han är så höjdrädd, vågar inte gå i trappor ens. Det får nog bli utflyktsmatsäck istället. Vad har man? Vin och sallad och bröd? Kan det va nåt?
Sadeln sitter lite för högt men den ska gubben få hjälpa mig att få ner en bit. Jag bad alltså att få en stadig kärringcykel och jag tycker att den här ser ut att passa på beskrivningen. Don efter person!
GRATTIS DOTTER SOM FYLLER ÅR IDAG!
Tänker att Ni alla har det bra där ute i huset vid sjön utanför Umeå! Antar att Du har blommor runt omkring Dig i parti och minut och att Ni firar för det vilda! Vi ringer och sjunger sen! Hoppas presenten kommit fram som den skulle! Hälsa gossarna från oss!
Lodjur
Här är en historisk bild sägs det. Det är den första plåtade flocken lodjursungar i Götaland, söder om de stora slätterna. Mamman heter Emma och ungarna är tre små pojkar. Familjen befinner sig i alltså 50 km nordväst om Kalmar. Djuren ligger här i trygga händer, åtminstone en av dem som håller är forskare.
Det är söta djur att se på. Synd att den dåliga rovdjurspolitiken i Sverige ställer till det för dem så att en del hungrar i brist på föda och en del faller offer för illegal skyddsjakt eftersom det har blivit alldeles för många på en del platser.
Så här ser en vuxen lo ut. Den här är förstås uppstoppad och finns i Karlstad hos lilla Elin, skjuten av pappa L. Ett väldigt fint montage tycker jag. Det är ståtliga djur, kolla de stora tassarna. Avtrycket är verkligen som en knuten hand.
Sjönära tomter till salu i Värmland!
Här är tomter till salu nu. De ligger nära vattnet, Svensbysjön. Man kan ha sin egen brygga här om man vill antar jag. De är billiga också. Det är kommunen som säljer och man har samma pris på all tomtmark tror jag. Om jag inte minns fel så får man tomt och väg och vatten och avlopp och ström fram till tomtgräns för strax över 100.000 kr.
En bit upp till höger finns en liten by som heter Svensbyn, med en fin skola, lanthandel och bussförbindelse på E18. I Svensbyn finns också ett företagshus där egna företagare kan hyra in sig vid behov.
Snyggare skola upptill!
Vår skola ser i alla fall snyggare ut nu än den gjorde förut. Det har blivit ett riktigt tak över det hela och med den där lilla avskärningen på mitten så blev det prydligt. Nu ska det luta utåt och vattnet ska inte längre rinna inåt mot byggnadens mitt och rinna ner i ett rör där (Vilket aldrig har fungerat utan en del har läckt in i huset i drygt 30 år!). Det extra taket ovanpå det gamla platta har också medfört att det inte är så hett inne i klassrummen längre. Förr om åren så har hettan såna varma dagar som vi haft nu varit olidlig. Det har knappt gått att vistas inomhus och fönstren går inte att öppna. Men nu är det riktigt normalt inne även om det är hett ute och vi hoppas slippa frysa också till vintern så som vi har gjort tidigare.
Rinner utåt gör det med besked. Det saknas ju avlopp för det här vattnet eftersom det inte gjordes något när huset byggdes. Allt skulle ju rinna inåt istället. Men det här kommer barnen att gilla, tänk såna här vattenfall vid varje entré runt hela byggnaden!
Fasaden här nertill är gammal och väldigt sliten. Skulle väl ha sett ännu prydligare ut om den också blivit utbytt. Den ramlar av här och där och är väldigt murken.
Det som gjorts med nytt tak ovanpå det gamla och lite målning här och där invändigt och att man sätter skivor på de gamla kissiga träväggarna på toaletterna kommer säkert att kallas "en stor investering" på Silbodalsskolans låg- och mellanstadium. Jag kallar det att man i elfte timmen genomfört en liten del av 30 års eftersatt underhåll. Golvbeläggning och sanitetsporslin och övrigt är kvar sedan huset byggdes på 70-talet och är väldigt slitet. Hur många av oss har kvar den utrustningen hemma? Med golv som ska bonas varje år?
Lokalerna är heller inte ändamålsenliga utan vi arbetar i provisorier bla.a en stor modul på skolgården med ett fritis och ett klassrum. (Om jag inte är felunderrättad så kostar den modulen c:a 30.000 kr per månad i hyra.) Det är för lite utrymmen och fel utrymmen så varje år har vi en omflyttningscirkus när det gäller lokaler och arbetslag. Det tär på trivseln och arbetsron både hos personal och hos barnen. Och, antar jag, tär också på driftbudgeten eftersom det brukar kosta pengar att ha det oroligt på en skola.
Nu ska det tas mögelprover i väggarna för att se hur stora skadorna är efter så många års vattenläckage. Tänk om man finner att det är så illa att huset borde ha rivits? Det ter sig märkligt att först kosta på nytt tak, sedan ta proverna.
Vi glädjer oss självklart åt att andra skolor i kommunen får permanenta lösningar med tillbyggt och ombyggt när man tillför nya verksamheter eller barnantalet ökar. Men vi som jobbar här på Silbodal undrar förstås hur länge kommunens största skola ska tvingas leva med trängsel och provisorier. Det har pågått i många år nu.
Säg upp bekantskapen med Holland!
Jag fattar inget om fotboll och ska inte försöka analysera gårdagens match Sverige - Spanien eftersom jag inte såg den. Jag bara hörde spridda rop och vrål när jag snällt passade upp med kaffe och nya ölburkar och andra matchtillbehör. Men så mycket har jag förstått på gubbarna som såg det hela här hemma, att de kommer att jobba för att Sverige ska säga upp de diplomatiska förbindelserna med Holland (domarens hemland!) :-))
Om utanförskap!
Detta med barns utanförskap i klassgemenskap är känsligt. Varken lärare eller föräldrar kan beordra fram en bästa kompis till alla. Och ibland slår man knut på sig själv för att få till det. Jag är glad för att jag under det gångna läsåret har sluppit stora bekymmer med detta. Det har inte synts något sådant och inget som kom fram i anonyma enkäter heller.
Men det jag kan göra som lärare är sånt som finns med i den här frågespalten! Klokt uttryckt! Läsning rekommenderas!
http://www.alltombarn.se/du_och_barnet/maste-barnen-ha-en-massa-kompisar-1.12275
Nya postlådor
Igår avslutade gubben postlådehållarbygget. Det har tagit sammanlagt tre arbetsdagar påstår han. Och ändå har han verktyg till detta. Men nu är det klart och fint till midsommar, liksom gräsröjningen och betesputs. Postlådorna tillhör oss och nybyggargrannen. Det ska väl bli några blommor här också och någon text.
Svärmors blommor
De här fina blommorna fick min svärmor från sönerna när hon fyllde åt under veckan som gick. Ville bara lägga ut dem här eftersom gossarna inte fick se dem själva.
Allers förlag firar 135 årsjubileum!
Allers är ju ett danskägt förlag som expanderar och köper upp tidningar, både pappers och web. Förlaget är familjeägt och jättestort med Bettina Aller i spetsen. Man äger ett stort antal svenska tidningar.
Vi försökte tala med Stockholmssonen igår kväll men det gick inte att höra någonting i stort sett. Det låter en hel del när så många festar samtidigt. Men hela redaktionen var där och går och slappar i Köpenhamn idag. De har en övernattning till.
Några bilder från festen har jag inte men väl en på sonen. Han jobbar ju på en herrmodetidning så de hade kollat runt lite på utbudet. En del finns beskrivet på Cafés modeblogg
http://www.cafe.se/?id=775&cid=626778
Bilden är tagen av Daniel.
Så här prydlig kan Stockholmssonen vara. Väl påbyltad ser jag, konstant frusen, precis som modren. Att små barn kan bli så stora är märkligt, nästan två meter är han faktiskt. Det är det sura nedfallet brukar fadren säga när han får påpekanden om att sonen växt om honom med några centimeter både på längden och på axelbredden.
Stoppa FRA-lagen!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1361165.svd#tw_link_widget
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=778996
Examensdagen 2008
Jag lägger ut den här bilden från dagens examensfirande. Jag räknar med att barnen inte är identifierbara när de kommer så långt bort i bilden och den har få pixlar. Det är högtidligt när vi tågar in i Silbodals kyrka med fanan först och till Äppelbo gånglåt på fiol. Så har gjorts i många år nu och vi vårdar den traditionen. Numera delar vi upp så att f-2 har avslutning först och sedan 3-4 och 5-6. Då kan alla föräldrar och anhöriga få plats. Det är fullt i alla fall. För min del var det premiär med Värendsdräkten som jag köpte förra sommaren när vi var i Småland. Därifrån är min pappas släkt.
Efter högtidligheten i kyrkan samlade jag klassen för att dela ut min examenspresent till dem: En cd med några hundra bilder från deras andra år i skolan. Sedan hade vi drop in i klassrummet för barn och föräldrar med lite juice och frukt. Alla kunde hämta kläder som fanns kvar och lite teckningar och annat. Jag fick möjlighet att tacka barn och föräldrar för två jättefina år tillsammans och önska trevlig sommar. Vi blev många och alla kom, fast inte på en gång. Några var kvar i kyrkan för att se äldre syskon och kom senare. Numera kommer gärna far- och morföräldrar också med och det är roligt.
Jag fick gåvor av barn + föräldrar och de är väldigt uppskattade. (Allt är inte med här!) Kul med en basilika istället för blomma! Den går åt i kväll till salladen när vi grillar. Jag vet att det är modernt att säga att man som lärare inte vill ha något på examensdagen. Men jag erkänner gärna att jag uppskattar gåvorna och jag tycker om att få ge bort något till barnen också. Det behöver inte vara kostsamma saker. Det handlar inte om girighet. Men vi har ju ändå umgåtts 5 timmar varje dag i två års tid och det känns naturligt att ta ett riktigt avsked med lite ceremonier. Vi vuxna brukar ju göra så också när vi skiljs från arbetskamrater som slutar. Det skulle kännas lite knepigt att göra skolan till ett socialt reservat med helt andra umgängesformer än de gängse i samhället. (Sen kan man väl tycka att det är inte säkert att alla barn uppskattat sin lärare, precis som vi vuxna inte alltid uppskattar alla arbetskamrater, men då får man väl ta det som " Tack för att Du äntligen försvinner"! :-)) )
Fast jag tycker verkligen väldigt mycket om alla "mina" barn och det här avskedet har föregåtts av mental samling under flera veckor. Själva examen är en fantastiskt fin högtid med mycket glädje, men jag ska inte ens försöka beskriva examensdagens eftermiddag det året när man lämnar ifrån sig en klass :- (
Förr har vi alltid haft möjlighet att ägna hela examensdagen åt just examen, småprata med föräldrar, plocka ihop i lugn och ro i klassrummet , träffa kollegor en stund och få tid till att känslomässigt bearbeta avskedet från barnen under resten av dagen. Men i år förväntas vi ta itu med en departementspromemoria under eftermiddagen. Så får det väl bli då. Jag vet inte om det kan vara ett led i arbetet med att minska den höga sjukfrånvaron, linjen att avskaffa sånt här känslomässigt pjoller bland personalen. Vi talar inte om det heller; att man fäster sig vid barnen och att det är en process att lämna dem ifrån sig. Lika lite som vi pratar om hur vi bär oss åt för att få struktur och arbetsro i en klass. Vi har våra hemlisar eller hur man ska uttrycka det.
I kväll ska gubben och jag i alla fall grilla något, eventuellt tillsammans med vännerna i Hol.
Björn och älg
Ett intressant filmklipp ur verkliga livet. Inte så ofta någon får se något sånt här och nästan aldrig någon som filmat det tror jag. Jag har i alla fall aldrig sett autentiska bilder förut i en sån här situation. Det som kommer först är reklam. Det kan man bara vänta ut.
Skyltdocka med gubbmage!!
Jag var en sväng till köpcenter i Töcksfors häromdagen och fick plötsligt se den här skyltdockan i ett fönster. Kolla på magen!! Man har, tror jag, knocklat in papper eller nåt under tröjan för att få till en ordentlig gubbmage på figuren! Det ser så ut eftersom magen är lite knölig. Jag kom att fundera över hur skyltdockor och modeller brukar se ut. Ja, inte brukar de se ut som vanlligt folk, dvs ha lite mage och valkar och skavanker här och där. Eller har jag missat något? Det kanske är en ny trend på gång? Spanade efter kvinnofigurer med motsvarande men fann ingen.
Heder åt Zavanna i Töcksfors i alla fall!
Student- o sommarfest på torget!
Det ordnades en sommarfest för dem som tar studenten i Årjäng. Det var firande av ungdomarna, tipspromenad, modevisning, uppvisning av motorcyklar och veteranbilar, ungdomlig musik, ja och så den obligatoriska balen då förstås med vackra klassiska balklänningar. Balen gick av stapeln här bakom på hotellet. Ett annat inslag var stadsorientering som stafett i lag. De tävlande lagen var eleverna, lärarna, kommunens tjänstemän och kommunens politiker. Här ovan ses kommunens politikers lag. Längst till höger står Katarina Johannesson som tippas bli nästa kommunalråd i Årjäng. Hon är dessutom chef på Sparbanken i Årjäng, den som rånarna missade idag.
En del var trötta när de kom fram till slutkontrollen. Här fick man en gåta att svara på och missade man den så måste man åka i trollsvansen till sist och tappa tid. Gåtan var : Vad har rygg och fyra ben men ingen kropp? Och svaret var stol. Men det kom de inte på så det fick bli trollsvansen.
Barnen ser lite häpna ut över att få så stabila lekkamrater i trollsvansen. :-))
Vann gjorde kommunens tjänstemän och politikerna kom på en andraplats i år. Det var ett snäpp högre än förra året.
Bankrån i Årjäng idag! Igen!
Ja, jag skriver i Årjäng "igen" för det var inte så många år sedan sist och för några veckor sedan i Charlottenberg. Om det inte vore så hemskt för bankpersonalen så vore det komiskt denhär gången.
Bankrånarna, 4 st maskerade män, bröt sig först in i fel lokal! (Han som går in här är inte bankrånare utan glasmästaren) De sågade med motorsåg och högg sig in med yxa i den banklokal som Sparbanken lämnat för flera dagar sedan, alltså den ovan här. Man hade till och med hunnit mura igen bankomaten efter flytten men rånarna märkte inget förrän de tagit sig in. Tänk så förvånade de mäste ha blivit!! Det var alltså tomt och en granne intill hörde dem diskutera detta på ren svenska (utan brytning) att det inte fanns något så de fortsatte vidare till nästa bank, Nordea.
Och det lustiga är att de då passerade Sparbankens nya lokal utan att märka det, trots fina skyltar. Den ligger vägg i vägg med Nordea. På Sparbanken höll personalen på med att blåsa upp ballonger och planera för kvällens invigningsfest när rånet skedde. Banken var ju ännu inte öppnad för dagen. Man blev förvarnade på både Sparbanken och Nordea så all personal hann springa bakvägen ut ur lokalen. Det fanns ingen inne när rånarna kom in. Men det är inte känt än om de två smällar som hördes inne ifrån Nordea var skott eller sprängning. Så de kan ju ha fått med sig något ändå. Polisen är förtegen om eventuellt byte. Bilden här nere är på de gamla lokalerna, de som blev "rånade", inte de nya.
Här är Nordeas rånade banklokal. Glasmästare Friberg var i Norge så den hemvändande sonen R. F. fick ta sig en första titt på eländet. Festen på Sparbanken blev inställd och tårtan bjöds på på kvällens studentfest på Claras torg istället.
Jag hade en himla tur som inte hamnade mitt uppe i detta rånet med min skolklass. Vi gick till simhallen i morse och jag var tänkt att ta en väg som går nära banken men ändrade planerna i sista minuten. Men vi passerade alltså en liten bit härifrån kl 8.15. Kl 8.44 gick larmet till polisen då var rånet i full gång. Medan jag var på simhallen kom en dam in när klockan var fem i 9 och berättade att rånet pågick ett stenkast från oss.
Jag sa inget till barnen som var i vattnet. Ville slippa skrämma dem i onödan. Men vi vuxna stod och kikade ut genom fönstret och såg så småningom svarta rökmoln bolma upp en bit bort. Vi sa genast med värsta deckarinstinkterna att det måste vara flyktbilen som brinner. Och det var det. Den stod i Vännacka mot Arvika. 9.30 gick vi tillbaka till skolan och då var det över så vi slapp se eländet.
En civil polisbil följde efter rånarbilen och den polisen var mina barns lekkamrat J I. Jag ska ta honom i örat nästa gång jag råkar honom. Inga pengar i världen kan vara värt att han riskerar livet!! Rånarna sköt mot bilen. Jag tänker på ett annat rån när ett sådant handlande slutade med tragedi.
Lilla E söt tjej!
Alltså hon är så söt Elin! Vi var inne hos Elin och träffade hennes pappa L också. Roland skulle lämna av lite grejer här i går kväll söndag i Karlstad i samband med att vi skjutsade son och flickvän till tåget.
Kommunal park för bostadslösa
I Norrköping har man gjort i ordning en liten park för de som är bostadslösa och utslagna av missbruk. Där ska finnas en toalett och ett skärmtak som regnsskydd. En gång om dagen så kör man dit lite mat och dryck.
Ett lovvärt initiativ! Den som inte har egen bostad tillbringar ofta sina nätter på kommunalt härbärge men körs obönhörligen ut på morgonen och får inte komma tillbaka förrän på kvällen. Ett alternativ är förstås att sova i någon trappuppgång. Eller ute när det är fint väder. Nu har de bostadslösa i Norrköping i alla fall någonstans att ta vägen under dagen och de riskerar inte att bli bortjagade.
Så borde det vara i alla kommuner egentligen där det finns bostadslösa. Detta är nog ett bekymmer för större tätorter och städer. I Årjäng har vi naturligtvis problem med missbruk av olika slag men inga bostadslösa som är kända av kommunen i alla fall.
Jag tänker alltid när jag ser en utslagen människa att han / hon har en gång i tiden varit ett litet knubbigt spädbarn till vilken knutits möjligheter och förhoppningar. Men sedan har något gått fel efter vägen, kanske i en kombination av missbruk, sjukdom och en medfödd skörhet. Men den här människan har samma värde som alla andra. Människovärdet är ett och det samma för oss alla, ingen är värd mer eller mindre.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2629020.ab
Suverän helg har det varit!
Ibland stämmer allt.
I går kväll hade vi Rolands systerdotter med familj här på lite grillning. Det blev extra gott eftersom vi fick mer färsk sparris med gästerna igår, så kokt sparris fick bli tillbehör. Vi lyckades sitta ute hela kvällen med hjälp av en liten fläkt som jagade bort myggen. Och trevligt hade vi.
I dag var det förmiddagskaffe hos Rolands mamma här bredvid, nu tar gubben en motorcykeltur runt Egenäs för att se hur långt T i Deje kommit med bygget. Sonen kollar på TV (älskar TV och ser på fotboll, CNN, BBC och diverse annat lite hit och dit) och flickvännen solar. Jag får chans att kolla bloggen och läsa lite dagstidningar på nätet. Alla kan alltså göra sina favvogrejer! Det är bästa ledigheten.
Sen ska vi köra dem till Karlstad och handla lite till fiskestugorna där, typ myggnät och nya bäddmadrasser.
Jag skrev tidigare att jag nog gärna skulle hälsa på sonen och J i den nya lägenheten vid Sergels torg. Men jag är inte lika säker längre. De bor på något som heter Hyttgatan tror jag, 14 (!) våningar upp. Det slår nog Tossebergsklätten! Fast de försäkrar att man ser inte ner för det är 4 våningar som är tillbyggda uppåt och neråt ser man bara en takträdgård som gjordes ovanpå 10:e våningen! Det är alltså två hissar för att komma ända upp till dem på översta våningen. Jag ryser i själen vid blotta tanken.
Claras torg invigning - nationaldagsfirande
Det blev nationaldagsfirande i Årjäng. Vi startade i kyrkan med vacker sång av en tysk kör, tydligen med någon av dem god vän till Christer Fransson på Sommarvik, återkommande sommargäster. Kören gör ett framträdande i Västra Fågelviks kyrka också. Sjöng gjorde också Maria E förstås som hastade hit från Grinsbyn. Hon sjunger så vackert solo att skinnet knottrar sig. Det var fanborg också och gubben var med och bar kommunfanan från kyrkan upp till Claras torg. Det var väl minst 30 grader varmt och gassande solsken utan minsta vindpust så de bärande såg rätt tagna ut när de avverkat sträckan som är en kilometer ungefär. Synd tyckte vi om hemvärnet som pustade på i kamouflagemönstrad stridsuniform.
Sen var det tal, invigning av det nya omdebatterade torget, Claras torg, och sedvanlig sång som hör till. 
Svansenrutschkanan var tillbaka med sand under. Suveränt för barnen.
De stora fina stenhästarna var också uppskattade leksaker. Så ska statyer vara, så att de inbjuder till att leka med. Det var lagom höjd för barnen att klänga på och breda nog att stå på och inte halkiga. De är gjorda av Christina Monti. Det hade varit spännande att höra henne berätta hur hon tänkte när hon tillverkade hästarna av bohusgraniten. Sedan fanns ytterligare en del lekredskap i sanden. 
Bra med en gräsmatta uppe mot det röda gamla huset. Det kom att fungera som en skuggig sittplats, lite upphöjd nu när det var så hett nere bland bänkarna. Stenbänkarna framför trollet var också fina extra sittplatser. Stora fina blomsterarrangemang var det. På plats fanns scenen förstås och Moskoselkåtan som användes till att servera gratisbit av jättetårta.
Torget blev jättefint och jag tror att de flesta som varit kritiska förut, kapitulerar inför anblicken av det nya Claras torg.
Sen återstår som sagt att ge torget en själ och lite liv. Det finns ju inga affärer runt här som kan ge liv och rörelse. Hittills är det bara hotellet med den fina uteserveringen och trollet med leksaker. Men med en turistbyrå i det gamla röda huset, glasskiosk och diverse evenmang här så kan det bli riktigt bra. Trollbrickan går ju bra att använda till mindre framträdanden. Och hotellets uteservering med fullständiga rättigheter innanför kedjan är fin.
De som har jobbat och slitet med att skapa det här torget ska ha en eloge tycker jag, det blev så här långt lyckat. Något vi kan vara stolta över i Årjäng.
Vi avslutade firandet med att äta en god middag på hotellet.
Sen drog gubben, A i Hol och sonen med flickvän ut på sjön. Det var superfint väder till det!
Camp Grinsby Nationaldag
Vi firade först nationaldagen på Camp Grinsby. Silleruds framtidsgrupp ordnade med firandet: Högtidstal (Roland gjorde det i år), sång solo och unisont ( Maria E), dragkamp barn och vuxna, tipspromenad, grillning, lek och bad förstås. 
Dragkampen är på liv och död förstås. Vi måste åka därifrån för tidigt eftersom vi skulle på firandet i Årjäng också så vi hann inte begripa vilka som vann. Men jag tror att det blev Travklubben bland de vuxna.
Fisketur på Östra Silen idag
Stockholmssonen i båten vid solnedgången ute på Östra Silen i kväll. Det är för varmt för att vara något bra fiskeväder.
Men hans flickvän J fick i alla falla tre abborrar och vann tävlingen. Bilden ovan tog flickvän. Bilden nedan tog Roland
Ankdammen o agenda!
Idag fredag blir det Camp Grinsby med nationaldagsfirande i Sillerud först klockan 2. Sedan vid 5-tiden är det dags för firande i Årjäng på det nya Claras torg.
I morgon lördag blir det nog fiske med gästerna och A i Hol. Det hela brukar urarta till tävling. :-) På kvällen någon grillning här hemma kanske.
Söndag så forslar vi Stockholmsson och flickvän tillbaka till Karlstad för vidare transport till huvudstaden. De har precis flyttat från sin lägenhet på Kronobergsgatan på Kungsholmen och bor för tillfället i andra hand bredvid Sergel Plaza vid Sergels torg. (Vi kommer gärna och hälsar på! :-) )Det ska bli ny lägenhet så småningom, eventuellt på söder sägs det.
Fel cykel!
Trevligt besök!
Glada är vi!
I morgon kommer Stockholmsonen och flickvän och de stannar över nationaldagshelgen. De tyckte att det var helt ok att vara med på kort på bloggen så nu får det bli så även om det känns lite ovant. Om inredningen runt omkring ser dekandent ut så beror det på att det är en bild från ett besök i vintras på en restaurang som heter Mäster Anders i Stockholm tror jag. Det var faktiskt enbart vatten i glasen vid just det här besöket, men god mat.
Kjell Ericsson slutar
Årjängs starke man, kommunalråd, osv slutar från och med 1:a oktober och han kommer inte att gå tillbaka till jobbet som polis. :-)
Kjell Ericsson har styrt kommunen med fast hand i ett antal år. Han har ett enormt kontaktnät nationellt och internationellt och har betytt mycket för utvecklingen av näringslivet inom kommunen.
Det är väl inte allt för fantasifullt att anta att Kjell ändå kommer att ha någon form av uppdrag inom näringsliv eller offentlig sektor. De flesta har nog svårt att tänka sig Kjell enbart som skogsbrukare och familjens man.
Intressant att följa hur det påverkar politiken inom kommunen.
http://www.nwt.se/ArticlePages/200806/03/20080603201024_357/20080603201024_357.dbp.asp
Nya torget i Årjäng snart färdigt!
Nu är trollet på plats i sin helhet vid det nya torget i Årjäng, framför hotell Norlandia. På plats är också stenbänkar, plattor, hästskulpturer... Invigning blir det nationaldagen.
Det ser ut att bli snyggt som en helhet. Stenskulpturerna är fina. Det röda gamla trähuset passar bra bland det nya moderna. Vore fint som turistbyrå eller nåt sånt. Trollets profil avtecknar sig snyggt mot himlen bakom och det blev klockrent jämfört med den förra placeringen inklämt i gyttret på gamla torget.
Ser dock lite knepigt ut att hästarna vänder rumpan åt torget! Ska det innebära att de symboliskt vänder sig från det nya torget och tar avstånd, eller ska det ses som att de vänder sig mot de styrande i kommunhuset? Och det ger ett underligt intryck att de här stora tunga figurerna ser ut att stå utan fundament på en liten gräsmatta. Ska de vara utsläppta på grönbete? Egentligen lär de stå på något betydligt stadigare än gräs, men intrycket blir lite märkligt. Man får en känsla av att de måste välta när som helst. Och är de verkligen så stadiga att barn kan leka på dem? Hoppas trollsvansenrutschbanan kommer tillbaka, den gillade barnen verkligen.
Glassiosken som inte syns på bild men som står framför hotellet är inte så prydlig. Men den är ett provisorium från GB-glass. Det ska komma dit en snyggare nästa år från Rustik.
...Och en flaggstång snart. Vi åt lunch här på hotellet idag efter att gubben hade varit här och överlämnat namnlistorna till Kjell Ericsson från Sillerudsborna angående detta med bensinmackarna. Vi såg inslaget i Värmlandsnytt men tyckte det var synd att de inte tog med något om planerna på att göra en drive i Norge också.
I Bäcken i kväll måndag.
I kväll måndag var vi i Bäcken hos Rolands dubbelkusin och åt kvällsmat på altanen. Här syns dotter S med goda vännerna från Varbergs barnbarn lille Jesper! Han var så god och glad!
Lite skeptisk blev Jesper när Roland busade som värst med honom.
Ransäter trasmattor, Erlandergården, Tossebergsklätten
Vi var alltså i Ransäter på Erlandergården i går söndag för att se på trasmatteutställning
Den här ripsväven begrep vi oss inte på. Men snygg var den,
Den här till höger gillade vi båda två. Den var väldigt klurigt vävd, med en slags kypert.
Här gav en klok varpning ett fint mönster, men det var inte min favvo. Men Å-B gillade den.
Blå mattor faller ju jag för förstås. Här fanns både en varpning som gav liv och lite olika vävsätt.
Mattan till vänster har vackra färger och roliga inplock, fast vi tror inte på att det funkar med hundar oc h med tvätt. I mitten är en rips med mörkblått. Lite för optiskt för min smak.
Här var vi nog lite begeistrade och Å-B hade sett den förut, när länshemslöjdskonsulent Carina hade med den till Sillerud och visade. Den var djärvt komponerad och färgsättningen var mycket speciell, går inte att återge på ett bra sätt här. Det fanns inga återkommande mönsterrapporter som det brukar vara i trasmattor. Det var en lite dov färgskala med ovanlig färgkombinationer och det fanns både matta och blanka inslag. Det är samma matta här nere. Det här är en konstnär förstås.
Här är alltså en av få bilder på mig på bloggen! Trivs ju bättre bakom kameran än framför.
Ha ha! Kunde inte motstå frestelsen att testa den gamla katedern i skolmuseet på Erlandergården. Och det kändes som hemma modell gammaldags sträng fröken med pekpinne och upphöjd katederplats!! Fattas bara den strama knuten i nacken! Men jag tror hartassudden får vara för mig!
Vi fick en visning där. Fascineras av att man på den tiden hade ett barnperspektiv när man byggde skolor. Det var genomtänkt Katederns upphöjning gjorde det möjligt att sittande ändå ha ögonkontakt med alla elever. perfekt. (Alla såna här upphöjningar togs bort under en period när man trodde att det var odemokratiskt att läraren satt högre upp! Att inte se barnen ordentligt skulle medverka till att undervisningen blev mer demokratisk!!??) Fönstren var stora och höga och släppte in mycket ljus, men gick inte så långt ner att de släppte in för mycket intryck utifrån som stör under lektionstid, Möblerna var gedigna och välgjorda av byns snickar, prydda med vacker snickarglädje. Bänkarna lutade lite neråt mot eleven vilket sparade ryggen vid skolarbetet och det fanns fotstöd på alla platser. Barnen kunde sitta två och två och hjälpa varandra lite om det behövdes. Det fanns ett antal av praktiska undervisningsmateriel typ vevbart fint solsystem, ett antal geometriska figurer som gick att illustrera beräkningar med, och en hel del annat. (Jag försöker övertala mig själv att hålla i hartassen på bilden, den användes till att sudda på griffeltavlan!)
Sen bar det av till en utsiktspunkt här efter Fryksdalen: Tossebergsklätten. Det var förfärligt högt, alldeles för högt för mig. Jag var väldigt skakig i knäna här och valde att gå ner istället för att åka bil! Det är brant så det blev en ordentlig marsch. Men ändå rätt skönt i det varma vädret.
Vi kollade på Lerinmuseet men det var inte öppet än, inte förrän nästa vecka
Vi protesterar mot bensinmacksdöden i glesbygd!
En liten tant om hyllvärmare och pappersproduktion
"En liten tant om Varför måste vi producera hyllvärmare?: Det sägs att vi i vår kommun har mer än 74 olika övergripande policies som alla verksamheter sedan ska skriva egna planer för att genomföra...som sedan varje arbetsställe ska skriva specifika planer utifrån...se'n ska detta utvärderas..." |
Så här skriver En liten tant i sin kommentar till mitt inlägg nedan där jag pustar över den meningslösa hyllvärmarproduktionen som kommuner och landsting sysslar med i Sverige.(Inkluderar hela landstingen också nu eftersom jag fick idag veta att en välmeriterad tandläkare = klinikchef måste sitta en gång i veckan och gå igenom personalens flextidsuttag. En arbetsuppgift som knappast kräver tandläkarutbildning, den borde en prao kunna göra!) Någon måste snart ta redan på vad det här vansinnet kostar egentligen i reda pengar. Och för all del gärna också vad det kostar i förlorad arbetsglädje.
Det kallas målstyrning när man gör så här. Systemet är hämtat från privat produktionsindustrin i mitten av 1900-talet någon gång. Då gjorde man upp planer över hur många skruvar som en industri förväntades producera under en period framåt och så skrev man ner hur målet skulle nås och kollade sedan hur det gick.
Man gjorde så även i det forna Sovjetunionen under planekeonomitiden. Det var 5-årsplaner för hur mycket man borde producera inom en enhet och sedan skulle detta kollas av.
Detta fungerar möjligtvis inom produktionsindustri där X antal skurvar ska tillverkas till en kostnad av Y kronor. Det är en produktion där man kan göra upp mätbara mål som kan vara meningsfulla. (Ändå har jag en känsla av att man har lämnat det här synsättet inom produktionsindustrin till och med!) Men det blir bara fånigt i arbete med människor där målen aldrig kan bli mätbara på ett meningsfullt sätt. Vård och undervisning handlar inte om produktion av ting. Det man "producerar" av kunskap och / eller välbefinnande hos sina avnämare är så komplext och spektrabrett att det aldrig kan mätas på ett meningsfullt sätt i definierade mål.
De "mätningar" vi tvingas uppifrån att tröska igenom säger inget om vad vi uppnår i verkligheten och de har aldrig hjälpt ett enda barn i den svenska skolan till en bättre skoltillvaro. Någonsin! Det är jag helt säker på.
Däremot gör varje lärare / arbetslag ett antal egna mätningar av kunskap och måluppfyllelse för att kunna föra det egna jobbet vidare på ett bra sätt. Och varje lärare utvecklar sitt eget jobb år för år på egen hand parallellt med påbud om s.k. skolutveckling med hyllvärmarproduktion. Jag har exempelvis markerat hur många gånger varje barn yttrat sig i samling under två år och fått fram mycket intressanta fakta som jag har användning för i mitt dagliga jobb framöver.
Problemet är bara att få ordinarie arbetstid att räcka till den skolutveckling som är på riktigt eftersom den meningslösa pappersproduktionen tar nästan all tid som finns till förfogande.
Sparrislördagafton och mackdöden!
De tyska fiskegästerna som kom idag lördag är gamla bekanta och de hade med sig färsk sparris. Det är aldrig fel. Nu var det med spansk skinka, hollandaise och ett vin som passar just till sparris! Vi gillar verkligen sparris! Den här var ovanligt fin och kokade på bara några få minuter. Vi åt dessutom sill och potatis och gräddfil till så alla blev mätta. U och H från Egenäs var här och åt med oss. De skulle fortsätta till Norge senare. Vi pratade en del om nya vackra operahuset i Oslo. Vi vill gärna se det och det behöver inte nödvändigtvis vara i samband med en operaföreställning. Men det är så många som vill se att man har sålt slut på visningsbiljetter för lång tid framöver! Hur som helst så ska vi försöka komma dit och eventuellt övernatta hos U och H i Askim i samband med det.
Vi åt och pratade och stimmade några timmar på altanen medan blåmesen i holken skällde på oss. Men paret flög ut och in hela tiden och matade ungarna. Det gick så fort att det var omöjligt att fånga dem på bild.
Vi planlade samtidigt protesterna mot mackdöden på landsbygden. Det har varit namninsamling här i Sillerud. Den ska lämnas till kommunalrådet på måndag kl 10.00 högtidligen, med förhoppning om att han ska tala om för dem som sitter högre upp. Vi skrev ett pressmedelande. Sedan planerar vi att göra två samtida uppvaktningar i ärendet, en hos Statoil Norsk Hydro i Oslo och en hos näringsminister Maud Olofsson. Nåt måste vi ju göra nu när lanthandeln i Sillerud är hotad. Och alla andra landsbygdsmackar.
Idag söndag drar vi till Ransäter med R och Å-B, till Erlandergården och trasmatteutställning.
Sanda
I går lördag åkte vi en sväng till Sandaholms camping för att testa maten. Det var ett tag sedan senast vi var där. Sanda ligger precis vid E 18 med Järnsjön på andra sidan. Väldigt vackert! Och de holländska ägarna har verkligen satsat på att göra det fint här runt serveringen. Intrycket är gott när man kommer som gäst.. Det går att sitta inne och äta, eller ute eller ute under tak som vi valde. Vädret var strålande, minst 25 grader varmt och 18 grader i vattnet. Det är varmt för att vara i den här djupa sjön. Gubben brummade hit på bågen förstås och jag hade bilen. Han fortsatte sedan till Årjäng för att köpa gräddfil till kvällens övningar. Hmm är det det som kallas rävärende? På hemvägen tittade jag in hos modren och pratade bort en stund.
Silleruds Riviera! Sanda!
Det finns ett dilemma med Järnsjön och badplatsen. Allt är sand och grus här och vattnet äter sig vidare upp mot vägen. Det betyder att de stora träden faller och ännu mindre binder marken kvar. Längst där borta syns vattentornet som är kvar sedan den gamla järnvägen gick här och man behövde ha någonstans att tanka vatten till ångloken. Serveringen är egentligen det gamla stationshuset. Järnvägen gick alltså till Åmål på den tiden det begav sig, men nu är allt borta. Här vid Sanda finns också rester av väldigt gamla bosättningar så här befolkdes Sillerud tidigt.
Menyn såg bra ut, det fanns en del att välja på och även en holländsk specialitet; holländsk köttbulle. Men för en gångs skull var jag sugen på pommes, äter aldrig det annars. Den här var den god och till den var det bacon och ägg. Det smakade bra men om jag nu ska vara kitslig så kallar jag inte det här bacon utan rökt fläsk i tunna skivor. Bacon är för mig tunnare och mer knaperstekta. Ägget beställde jag vändstekt med sönderpetad gula. Fick dem serverade stekta på ena sidan och med hel gula! Fast det justerades snällt när jag sa till. Grönsakerna som hörde till var ju alldeles för lite, några ynka salladsstrimlor och en pytteliten tomatbit. Rökt och salt mat kräver mycket grönsaker till för att smaka bra. Kaffet efteråt var gott. Numera har man fått fullständiga rättigheter så det går att åka hit och ta en pilsner på sommarkvällarna.
Varför måste vi producera hyllvärmare?
Man blir ju lite insnöad på sitt eget gebit och tror att dilemman som drabbar där är exklusiva. Men det tycks vara så att vi alla drunknar i en meningslös pappersproduktion! Så är det def. hos oss i grundskolan, så verkar det vara på högskolan och så tycks det vara inom läkaryrket. Om jag minns rätt så är det endast drygt 30 % av en läkares tid som går till patientkontakt, resten går till diverse administrativa och organisatoriska arbetsuppgifter mot tidigare 80 % patientkontakttid. Då blir det intressant att fundera över, vad i samhället är det som gör att vi drabbats av dessa krav på en enorm meningslös hyllvärmarproduktion? En ändlös flod av utvärderingar och planeringar och registreringar? Arbetsuppgifter som är av pseudokaraktär? Drabbar detta endast offentlig sektor eller har samma sjuka också spridit sig till privat näringsliv?
Urbandet och PRO-kören!
Vi trodde att vi skulle ha en lång kväll hemma med det blev inte så. Urbandet och PRO-kören hade en vårsoaré på Tjolitta, bygdegården, och det gick ju inte att motstå! Carina S ledde kör och det gjorde Urban B också och Rickard var med och spelade och sjöng. Vår granne M sjunger bara så vackert så man ryser. Det var med duktiga musiker också, men jag vet inte vad alla heter. PRO-kören är visst något som Urban B har startat nu, med äldre sångare. Det lät bra i alla fall, speciellt när körerna sjöng tillsammans. Det var en väldigt trevlig afton och en bra publik för att vara en ljummen sommarkväll med mycket grillande i stugorna. Efteråt åkte vi en sväng till Hol och tog adjö av gästerna som hälsat på där några dagar. Vi cyklade!