Grillat i kväll!

I kväll grillade vi i grillhuset på Liane.  Det var Roland och jag,  Carin, Markus, Bill. Lou, Wolfram, Angela, Katrin, André, Marlene Det var knyte med olika läckerheter: ankbröst och ägg med bröd (allt hemmagjort), fläskkött grillat och potatissallad, olika champagner o annan dryck, samt praliner. Nu har vi delat på oss några timmar och de som är vakna vid kvart i 12 träffas på Liane för att fira det nya året, bl.a. med en eldpelare.
 
 

GOTT NYTT ÅR 2017!

 På Liane blir det rådjursjakt med lite fler än vanligt idag! Och sen på eftermiddagen knyte i grillen med goda vänner och sonfamilj!
 

Fixar kuben!

Barnbarn Isak fixar kuben i en svineblink! Jag blir så imponerad, kan inte fatta att det går! ;- ))

Eskil o Herman!

 Kärt minne av två goda kompisar!

Begravning idag i Skillingmarks vackra kyrka!

Julen bär med sig mycket glädje och skratt, men livet innehåller också sorg. Vi var på begravning idag i Skillingmarks kyrka för att ta ett sista farväl av Eskil S, vår gode vän sedan många år.
 
 
Här har inte alla kommit men vi blev många, närmare 70 personer,  som samlades för tillsammans dela den här fina högtiden. Efter begravningen blev vi bjudna på god mat + kaffe och vi fick en stund att berätta för varandra om många goda minnen av Eskil. Han hade massor av humor och vi vill inte glömma upplevelserna med honom.  De kommer att leva vidare länge fast han inte längre finns med oss.

Firade 50-åring i går kväll!

I det här vackert upplysta huset firades Jörgen i går kväll, på dagen 50 år gammal.  Vi droppade in på öppet hus.  Det var massor av  god mat, mycket folk och hög stämning. Trevlig kväll blev det!
 
 Lite avis är jag på de här marshallhållarna som skyddar för vind men ändå låter ljuset synas bra! Måste ta reda på var de är köpta och härmas!
 
De senaste dagarna har det varit mycket fest och firande med "julafton" flera gånger och födelsedagar på rad. Men livet innehåller också sorg. Idag ska vi på begravning i Skillingmark och ta farväl av en god vän som lämnat oss.

Grillutflykt idag torsdag em!

Valda delar av barn och barnbarn grillade  vid den lilla sjön idag.
 
 Isak täljer en båt med nya kniven.
 
 
 
Lou ville gärna slänga sig i vattnet, mamma Carin fick hålla i.
 
I kväll ska vi sjunga o hurra för en femtioåring. Många födelsedagar blir det just nu.

Det blev en lekande barnaskara ....

... här hemma igår kväll när vi firade födelsedag. Trångt får det gärna bli i en viss ålder, det  passar lilla Lou och lilla Lovis. Och så golvytor att springa på förstås. Så mysigt att ha barnbarnen här!
 
Kul när kusinerna kan ses och busa lite. De roar varandra länge med spring, låtsaslekar,
dans och prat.

Medlemskap i Wermländska Sällskapet i Stockholm ...

... fick son Markus i födelsedagspresent från oss och Jubileumsboken. Det är en rolig sammanslutning av värmlänningar i Stockholm. Den har  faktiskt funnits i  precis 200 år. Numera är  hertigen av Värmland, prins Carl Filip  högste beskyddare  Vilka traditioner!!! Man kan tänka att för 200 år sedan fanns ett stort behov för landsortsbor i storstad att ha hembygden närvarande. Det var ett projekt att resa hem och säkert blev det långt mellan varven. Fortfarande kan finnas en vits med att ha ett nätverk från  sin hemorts landskap. ;- ))
 
 
Vi tutade och sjöng och gratulerade förstås, även dotter Malins Kristian R och lilla Lovis med tomtebloss. Sen åt vi födelsedagsmiddag med rökt rådjur och potatisgratäng. Och tårta till dessert.
 
Gårdagen blev  fylld  med olika projekt:
- Till Årjäng på förmiddagen i ett sedan länge  bokat bankärende, det tog någon dryg timme
- En sväng inom Furnäs för att hjälpa Anna lyfta ner Viggos cross
- Fika och firing hos goda vänner, en trevlig  träff med några pliktfyllda inslag också
- Sen kom rörmokare Morgan  och fixade trasiga  toan på Liane (han fyllde dessutom  år så vi sjöng för honom och bjöd på kaffe o tårta också !!)
- Till slut firade vi son Markus födelsedag med äting för alla oss, dotterfamilj 5 st och sonfamilj 4 st.  Barnen lekte vilt och hade kul en hel kväll.
 

Lilla julafton igår kväll

Det blev lilla julafton igår kväll när dotterfamilj från Umeå kom. Så mysigt att ha dem här.
 
Klapparna var uppskattade Och ingen var rädd för tomten!
 

Barnbarn Lou ...

... gillar Ris a la Malta. Och äter själv fast hon bara är ett år lite drygt.

ÄNTLIGEN!

Valpen Hambo jagar hare!! Med skall och allt och en god stund! Han är snart ett år och bör visa lite jaktintresse, inte bara bära stora pinnar.

Släpp nummer två igår måndag!

Det var tomt i första försöket på rådjur med tax Seffrin igår måndag. Men efter korvgrillning och en glögg på Liane så tog vi nya tag. Gick över åsen med Seffrin och fortsatte en bit till.
 
Här är skogen så vacker, till skillnad från nyröjd skog. Här ligger mossan som ett grönt mjukt täcke överallt och träden står stora och ståtliga som i en pelarsal.
 
 
Och här fick Seffrin opp! Det blev ett drev som gick nära en av de utställda skyttarna, J, men det fick vind och gick runt honom. Sen blev det omplacering eftersom jakten gick upp på Alperna. Och det blev nästan skott-tillfälle igen men lite fel. Inget skjutet men spännande jakt och Seffrin sköter sig bra i skogen. Han tar opp om det finns rådjur och jagar bortåt ett par timmar.  
 
Det finns mycket annat att titta på i skogen. Här har någon mumsat i sig fröna i grankotten och lämnat resterna på stubben.
 
Jag måste bli bättre på mossor och lavar. Skäms för min okunskap. Men gissar ändå att detta är björnmossa.
 
Blåbärsbladen ligger redan i sina knoppar, färdiga att spricka ut till våren!
 
Och idag tisdag är en bra dag! Dotter Malin kommer med nattåget från Umeå så vi kan fira en del av helgerna tillsammans  här på Liane. Och de små från Stockholm får träffa de kära "storkusinerna" ;- )

Måndagens rådjursjakt

Första såten gick vi med Seffrin och han fick inte upp, det var tomt. Vi gick en timma i röjd skog, med ordentliga benlyft för att kliva över allt ris. Det känns kan jag säga!  J och K stod på pass men alltså inget. Fast i nästa släpp fick han upp och det blev jakt. Men om det mer i nästa blogginlägg.
Fejningsmärken i den här granen. Det är ganska högt upp, alltså en älgtjur som har gnott sina horn här för att få bort basthuden på våren så att hornen ska bli utan hud som under horntillväxten ska försörja med näring . Älghornen är alltså vita under basthuden men blir bruna av fejningen.
 
 
 
Det här är från rådjur, råbockar som har gnott hornen mot  stammen och sedan sparkat upp framför och urinerat på. Allt för att med dofter och markeringar avskräcka andra råbockar från att ge sig in i reviret och ta över getterna.  Just här var det tre stycken markeringar bredvid varandra. En bestämd bock kanske!
 
 
 

Soluppgång över Liane ...

... mellan grillen och huset idag på morgonen, eller rättare sagt nästan förmiddag. Klockan var bortåt halv tio och vi gick ut på dagens rådjursjakt.  Mer om den senare.

Förmiddagsfika igår med vacker utsikt!

Ibland bjuder naturen på drama, här över Svensbysjön.  Vi blev alltså bjudna på förmiddagsfika igår söndag och bjöds dessutom allihop på den här vackra utsikten. Så mysigt att bli bortbjuden en stund på juldagen när inga plikter kallar, inte ens matlagning, för kylskåpet är fullt av rester som ska helst ska ätas upp.

En fasan kvar!

En fasanhöna går kvar runt väggarna här på Lihaget.  Här idag söndag på baksidan av huset i rododendronbusken.
De senaste dagarna har vi bara sett en fasan, en ensam höna. De andra fyra kan vara utvandrade förstås, men känns ändå lite otroligt att de skulle ha gått iväg och en stannat kvar frivilligt på egen hand.  De kan förstås också ha blivit tagna av någon räv eller en rovfågel. Eller blivit ihjälkörda på vägen när de plockat i sig småsten.

Bilder från igår, julafton!

Lilla Lou var inte alls rädd för jultomten och fick stora paket.
 
Bill var väldigt förtjust i Spidermanmorgonrocken och i Frostspelet. Vi spelade flera gånger under kvällen.
 
Lous skojpresent, utklädningskjol med glitter!

Vi skypade med son Mattias ...

 
... och hans fru Risa idag  när de öppnade sitt julpaket. Himla kul  att vi kan göra så här och  liksom få  fira lite jul tillsammans ändå trots ¨det stora avståndet!   Roligt att paketet kom fram i tid, de bor ju i Seattle så man vet aldrig. Men vi försökte vara ute i tid. Nu ska de fira jul och några dagar till med goda vänner på besök från Stockholm
Lite leksaker till katterna är med och det är uppskattat! De var ordentligt nyfikna och med och kollade  i paketet! ;-)). Två av dem är rejält världsvana. De har bott i LA några år, sedan fem år Stockholm och nu tre år i Seattle!
Mer bilder imorgon från vårt julfirande.

Julafton 2016!

Så äntligen julafton! Lille Bill har sovit hos farfar och farmor i natt igen och vaknar snart nu med tindrande ögon! Så fint att få ha honom här i väntan på julen. Nu blir det långfrukost, Roland jagar hare, lugn barn-tv, matförberedelser, äting, Kalle Anka och sen leker vi med våra julklappar. Ha ha...! Vädret är inte mycket att orda om, regnar och blåser. Men vi måste ju inte vara ute så det är inte så noga. Kan glädja oss att ha tak över huvudet och att leva i ett fredligt land.

Barnbarn lilla Maj Lou ...

... hänger upp sin farfars mors Majs  granpynt på Liane. Det blir så fint!

Barnbarn Bill klär granen här hemma.

Roland är jätteglad, han har hittat en julgransbelysning utan sladd mellan lamporna och med fjärrkontroll
 
 

Hämtade sonfamiljen i Karlstad igår!

Så här var det på tåget från Stockholm till Karlstad! Och det gick i tid och kom i tid!  Markus, Lou och Bill.
 
 
 
Vi hämtade dem  på eftermiddagen. Det blev obligatoriskt shoppingbesök på Bergviks köpcentrum. Lilla Lou som suttit still länge på tåget fick äntligen röra sig. Och det gjorde hon med besked. Butiken skänkte ballonger till alla barn och med två ballonger så blev lilla Lou helt elektrisk. Hade jättekul!
 
Bill var också med förstås! Liksom mamma Carin och pappa Markus, men de är inte med på bild. Så roligt att ha dem här nu installerade på Liane. Fast Bill ville starta med att sova hos farfar och farmor. Och det fick han förstås. Så mysigt att ha honom här. Vi spelade ballongspelet igår kväll och nu på morgonen ska det bli Bamsespelet.
 
Före hämtningen så gjorde vi ett besök på Karlstads nya saluhall, Valvet. Där fanns en hel del läckerheter. Den här fick vi med oss av. Tror att den är gjord i Holmedal.
 
 
 
 
 

Son Mattias har julpyntat ...

... har julpyntat i sitt hus i Seattle, Bellevue. Ser inte riktigt om det är tall eller gran, eller kanske ingetdera. Men fint att se att traditionerna hänger med även i främmande land. Goda vänner Jimmy och Kaori (ägare restaurang Mama Wolf i Stockholm!) kommer och firar jul tillsammans med sonen och hans fru.

Vackra blommor har vi fått och krukans historia ...

 
 
... är fascinerande.  Jag letade efter en kruka att ha den här stora buketten i och hittade den här Höganäskrukan. Den är rejäl och har stått i källaren i ett antal år. När jag skulle fylla vatten i den så hittade jag lappen nedan, skrivet på båda sidor av min far. Den låg längst ner i botten på krukan.
Den är alltså sedan 1800-talet, ägdes först av min fars mormor. Sedan fick min farmor Matilda den och efter henne min faster Ester. Min pappa ropade in krukan på auktionen i sitt föräldrahem Väderlanda (Värnlanda)i Värends Nöbbele 1976. Sen fick jag den.
 
På baksidan av lappen har min far skrivit den här infon. En nostalgitripp blev det att sätta blommorna i vatten. Roligt att hitta lappar om föremålens historia, hälsningar från gamla tider och släktens historia.
 

Fick tag på rätt skinka!

Hoppas den smakar bra också. Koktiden var mycket kortare är det stor i kokboken, men skinkorna kanske är annorlunda nu är kokbokens 70-tal. Temperaturen ska i alla fall vara 77 grader när den är färdigkokt och jag kollade med två olika mätare.
 

GOD JUL o GOTT NYTT ÅR!

En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År önskar vi alla!
 
Nu har den kortaste dagen varit och vi går mot ljusare tider. Det kan bara bli bättre.
 
Jag ska ta itu med att steka köttbullar och att koka skinkan. Ja och kanske lite framplockning av julsaker, de som ligger kvar nerpackade. Sen blir det inpackning av sista julklapparna.

Vill inte sova!

En av de här två vill inte sova när kvällen kommer! Alla trix är prövade, napp och flaska vägras konstant sedan födelsen. Det finns många olika sätt att träna föräldrars tålamod. Det här måste vara ett av de effektivare.

Åmål tisdag!

Att vi är  i Åmål en tisdag och går på Stadt är inte bara en slump. ;- ))
 
Så här ser menyn ut och förhoppningar väcktes vid entrén!
 
Vackert vid uppläggningsbordet!
 
MEN STEKT FLÄSK VAR SLUT! Harmligt förstås. Det ska ju finnas stekt fläsk på tisdagarna. Fast tunna stekta skivor av kassler var ok, men inte mer förstås.

Gott slisk och en fin hyacint har vi!

Gott att mumsa på till kaffet, särskilt efter maten. Och så beundrar jag dem som fixar fina små arrangemang som hyacinten. Jag förmår inte få till sånt, men är glad över att ha fått en att ha på bordet.

Lugn och arbetsro i skolan!

I media målas bilden av svensk skola som full av stim och slarv. Det ser ut som om ett stort antal elever ständigt kommer för sent till lektionen, att mobiltelefoner upptar tiden istället för undervisning, att föräldrar inte har fostrat sina barn. Det stämmer inte med vad jag ser på min skola.  Jag har inte erfarenhet av så många skolor men den skola jag jobbar på är rätt stor. Vi har 2- 3 klasser parallellt per årskurs från förskoleklass till och med åk 6.
 
Som speciallärare rör jag mig ut och in i klasser under arbetsdagen, inte alla men slumpmässigt så där  hälften i alla fall. Det som jag ser är lugn, arbetsro, trevlig stämning,  elever som hänger med i undervisningen och lärare som är duktiga, som vet vad det håller på med, som är väl förberedda.  Och jag ser inga elever som grejar med mobiltelefon på lektionstid. Jag möter elever som är trevliga och vänliga mot vuxna och mot varandra.  Visst finns undantag, men det är få elever det gäller och  oftast elever som inte kan rå för sitt humör.
 
Kanske är de stora skolbekymren ett dilemma högre upp i åldrarna i svenska skolor. Jag vet inte, men det känns som om jag ändå vill bidra med det positiva
jag ser på mitt jobb.
 
Synd att vi nästan aldrig möter den bilden i media för den finns också.
 
Hoppas alla elever och lärare får ett riktigt bra lov nu!

Småfågelmatning pågår men inga fasaner

Och det går åt en hel del mat, småfågelflocken är glupsk Den består av lika delar blåmesar och talgoxar. Ibland kommer en hackspett också. . Vet inte om man ska sluta när det är plusgrader. Fast jag har för mig att om man har börjat mata dem så ska man fortsätta hela säsongen annars svälter / fryser de ihjäl-
 
Fasanerna har vi inte sett på några dagar Men tydligen har någon sett fasaner vid Klockere. Kan vara våra som rymt eller några andra. Roligt att de finns på bygden i alla fall. Nu har vi fått reda på att Boberg som vi hade för några år sedan och som blev överkörd troligtvis var från Sillebotten. Någon där hade släppt ut några stycken och uppenbarligen går de långa sträckor när andan faller på.

Söndagens rådjursjakt

Den slutade ju lyckligt trots att den gick över isen på slutet. Men så här började det i alla fall. Fint ut över sjön med lite is därute och vatten närmast. Solsken och vackert när vi åkte från stugan. Roland hade varit ute med  Jazz hela förmiddagen men inget upptag på hare.
Vi gick en bit med Seffrin och passerade det här trädet som kan ha inspirerat stämgafflens uppfinnare. ;- )
 
Det dröjde inte många minuter innan Seffrin fick upp, nåt som skulle visa sig vara en rejäl råbock fast utan horn.  Jakten gick runt oss och jag placerade mig på bron för att ha koll om något ville passera. Och det ville det, kom fram till mig och vände två gånger. Snabbt!
 
Där är det fin utsikt åt två håll och jag kunde hålla koll på isarna på båda sidor så det inte gick ut där - trodde jag då, men det gjorde det alltså, fast runt udden så jag såg inte.
 
 
Där finns en omkramad björk.
 
Och ett redskap som jag har funderat på. Vad kan man ha det till tro? Jag har noll koll, trodde jag sett det mesta av hjälpmedel i jordbruk, men den här platsar ingenstans.
 
Den här skylten fnissar jag åt varje gång jag ser den:
"Trespassing violators will be shot. Survivors will be shot again"
Den har säkert fyllt en funktion på riktigt någonstans någon gång, fast just här är det rätt lugnt, faktiskt helt kav lugnt, liksom världens ände på något sätt. På ett trivsamt sätt med vacker natur.
 
Och en tomte mötte vi till och med! ;- ))
 
Seffrin jagade i tre timmar alltså, i terräng och över is. Till slut gick han tillbaka i egna spår, helt klockrent, nästan en kilometer. Det är bra. Han var inte särskilt tagen av dagens övningar heller, han börjar få bra kondition. Och vi är som sagt glada att han inte gick genom isen.

Skräckscenariot på dagens rådjursjakt!

 
Alla som är vana att hantera en pejl vet varför detta var dagens skräckscenario på rådjursjakten med Seffrin! Han kom alltså nerifrån och hade jakt på en stor råbock, gick lite kors och tvärs och bestämde sig, säkert när han såg rådjuret, att gå över isen till fastlandet. Det ljusgröna spåret är han. Precis när det hände var Roland på väg springandes för att ta honom innan han hann ut över vattnet. Men han hann inte. Våra hjärtan slog som stånghammare i bröstet när vi åkte med bilen runt för att genskjuta honom när han kom iland på andra sidan och såg att han befann sig på blått område under tiden. Skulle isen hålla?? Den är inte tjock.
 
Den höll tack o lov. Och vi försökte lugna oss på vägen med att om isen hållit en stor råbock så skulle den hålla lille Seffrin också. Ingen av dem fläkte sig heller på blankisen.  Obegripligt hur både rådjur och Seffrin kunde gå över den helt blanka ytan. Vi försökte ropa på Seffrin när vi kommit runt, men då var han 100 meter ifrån oss upp på fastland och fortsatt oförtrutet att jaga en halvtimme till. Det går inte att kalla in honom på det avståndet. Hans jaktlust är stark.
 
Till slut efter sammanlagt nästan tre timmars jakt så vände han och gick tillbaka i eget spår, på metern när, och vi kunde ta honom vid vägen på bilden. Då var det mörkt.  Så glada var vi! Lille snossen hade klarat äventyret.  Jag berättar mer om den här dagens jakt imorgon på bloggen och facebook. Hinner inte nu.
 
 
Vi var jättehungriga efter en hel eftermiddag i skogen, festade loss på vildsvinslåret från i förrgår och tog en powernap. Lille Seffrin fick vara med förstås. Han var inte värst sliten men glad att vara hos oss.
En gemytlig plats är vi på någon dag till.

En söt liten ren - barnbarn lilla Lou!

 
Inte alls rädd för masker och otäckheter! Inte rädd för nåt tror jag, ett rivigt litet fruntimmer. Och väldigt rörlig!

Jultallrik på Stationskafét i Svensbyn!

Det slank vi in och åt igår eftermiddag. Himla gott var det och det mesta smakade hemlagat. Vi fick glögg till, god ris a la Malta till efterrätt och kaffe med praliner till slut. Rekommenderas!

Spännande rådjursjakt idag lördag!

Roland lyckades fälla en hare för dunker Hej idag på förmiddagen. Sen gick vi till skogen med tax Seffrin för att försöka på rådjur. Det blev en lång promenad i vacker skog före upptag. Här över bron mitt i skogen.
Ett hantverk var det förr att skapa dränerande vattendrag och broar. Men nödvändigt, för här ovan låg en blöt myr.
 
Även myror är flyttbara. Här har de övergett en myrstack, den är sedan länge tom och övergiven.
 
Den här nästan självlysande orange laven / mossan  ser jag ibland.
 
Viltstigar passerade vi över. Det är vägar i skogen där vilt ofta går. Tänkt någon gång att jag ska kolla om de följer magnetfält. Jag är ju en slagrutekäring.
 
Markägaren här är en sann djurvän. Det finns fågelholkar mitt inne i skogen.
 
Vi har inte så mycket älg kvar i våra marker. Om jag fattat rätt så halveras stammen nästan varje år pga att vår riksdagsmajoritet har valt att inte fullfölja de demokratiskt fattade besluten i ärendet utan lämnat över vargförvaltningen till en slumpartad juridisk cirkus utan minsta egen expertkunskap om djur och natur . Det innebär att skadorna på tallplanteringarna är blygsamma numera. Om man ser något så är det oftast några år gamla.
 
- Därborta vid den tallen sköt jag en hare för Herbert  Vallins dunkertik  men det var många år sedan, kanske i början på 70-talet sa Roland.
Jag fattar inte hur han kan komma ihåg hundratals jakter och exakt beskriva dem.
 
Transmyra är det här i kanten av. Det har varit åker här tror jag och dikena är kvar delvis.
 
Transmyren var också namnet på ett torp i skogen, sedan länge borta. Det låg vid den här stenhögen.
 
Jorkällaren syns rester av, det brukar vara det sista som försvinner efter gamla hus.
 
En redig skylt talar om historien
 
Här oppe på åsen fick Seffrin opp till slut.
 
 
Det var ett trixigt rådjur som han lyckades hålla vittring på någon dryg timme i jobbig terräng. Det var oftast 30 skall per minut på pejlen och drevet buktade hela tiden och vände. Vi bytte pass några gånger men som vanligt så skulle vi inte alls ha gjort det utan stått kvar vid upptaget. Då hade råduret varit fällt. Men en fin dag fick vi
 
Hemvägen blev förbi ett fint och välvårdat hus i skogen.
 
 
Nu finns lite vatten i bäckarna igen. Det forsar fint och lite is i kanten är kvar.
 
 
 
 

100 % mobil

Barnbarn lilla Lou är 100 % mobil. Hon rör sig oavbrutet nästan. Här försöker modren ta en bild på den fina tröjan som hon fick av Karen o Bob i Seattle. Men det är inte lätt när Lou inte vill posera och vara stilla. Tur att vi vuxna inte behöver hålla samma tempo som de små barnen! Vi skulle aldrig orka. ;- )
 
Ätingen igår kväll gick bra. Det blev vildsvinslår långstekt i ugn med vin och kokosmjölk och mycket kryddor, 4 timmar på 150 grader. Förrätten blev Smetana med rom och dill och lantchips. Dessert fick var och en plocka ihop själv av blandad frukt, glass och grädde och maräng. Skitt nu kom jag på att jag glömde att servera riven vit choklad till. Den ligger kvar i kylskåpet. Ok, det slank ner i alla fall även utan choklad.  Lärdom av matlagningen är att inte steka i stekgrytan  ugnen, det tar för lång tid att få den ren igen. Bättre med stekfat och folie över. Man kan ha kokt vitkål med muskot till den här varmrätten.  
 
För övrigt så var det en trevlig kväll som gick fort, vips var klockan 11 och en del av oss skulle iväg och jobba imorgon.

Ikväll kommer han: Anders ....

... som sitter här till vänster och dinglar med benen över kanten på värsta bergstupet någonstans i Norge och dessutom har en kopp kaffe i handen. Tror platsen heter något på Predikestolen.  Bredvid är kusin Tobben. De har gjort några äventyrliga resor tillsammans över världen. Ikväll kommer i alla fall Anders hit tillsammans med mor och far och farbror och faster. Det blir gubb-bastu först och sen lite äting allihop. Jag håller på och försöker peta ihop en trerätters.
 
Himla roligt att ses är det, våra äldsta vänner faktiskt. Nu menar jag inte att de är gamla i ålder utan vi har en gammal vänskap, så där drygt fyra decennier. Med tiden uppskattar man de här gamla vännerna allt mer och är glad att ha så många minnen och upplevelser tillsammans. Vi har ju också fått följa barnens uppväxt från födelse till vuxna trevliga människor som har klarat sig bra i livet, fast de valt olika vägar och olika bostadsorter.
 
 

Efter tre dagars vab ...

.. .... kan det bli så här. Bild från son Markus och barnbarn Bill i Stockholm.
 

Barnbarn Lovis träffar tomten!

Ja, man undrar ju vad de små tänker om allt som hör till julen och advent. Lovis i Umeå verkar i alla fall mer road än rädd, det bådar gott för julaftonen. Vi får fira här med henne och hennes familj ett par dagar efter jul men det går också bra. Inte fel med fler klapp-dagar.

Nysäters Hem och Antik ..

... var jag på igår torsdag när Roland hämtade rökt rådjurskött hos Frank. Det är fantastiskt att komma hit när allt är fint julskyltat. Tänk en antikbutik där allt är rent och dammfritt, dessutom smakfullt arrangerat. Ett besök här rekommenderas om inte för att köpa julklappar så för att uppleva allt vackert som finns att se, massor av fina juldukningar bl.a..
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nu har valpen Hambo jagat första gången!

Det var igår onsdag. Drevdjuret var okänt eftersom vi inte har spårsnö och inte såg nåt. Han drev en kvart som han hördes och var borta sammanlagt drygt en halvtimme. Skallet var ok. Han öste inte men det var fullt godkänt som premiär. Kul att han äntligen är igång och han har närmat sig förståelsen av sin uppgift.  Nu får vi se hur det hela utvecklas. Han är 11 månader så det är på tiden att han visar jaktintresse.
Hittills har han mest lekt och burit pinnar och kottar. ;- )) Han är en av de busigaste hundar vi har haft, men det gäller att uppbåda tålamod, bara att  jobba vidare med skogsträning och uppmuntran. En glad hund har vi i alla fall.
Bilderna är från den första snön i år, det var hans första och så roligt att leka med. Det är spännande med hundar, man vet aldrig vad som väntar när man kommer hem med en ny valp.
 
 

"Bara rött på"

Barnbarn Bills favvopizza på stamhaket Capri dues nyöppnade pizzeria. Det finns fördelar med att bo i Stockholm, tätt mellan matställena och lätt att hitta det man gillar.

Barnbarn Bill har varit på HM

Rött blir färgen!

Liane närmar sig jul!

Den mörkaste årstiden kräver mycket ljus och det blir så fint, lyser upp överallt runt oss. Fasadbelysningen på Liane har Roland lyft ut lite från väggen. Förut var den skruvad i bottenbräda men nu i samma nivå som locken. Det lyser lite mer och bildar en liten solfjädersform som det var tänkt från början. Ljusslingan längst till vänster  sitter på taket till  grillen.  Nu väntar huset bara på sina julgäster.

Barnbarn Lovis i Umeå är en liten pepparkaka!

 
Hon väntar på jul förstås.

Tisdag kväll i skogen

Vi gick med valpen Hambo i skogen någon timme igår kväll tisdag. Han ska bli skogsvan och börja bli intresserad av viltspår har vi tänkt oss. Än så länge är han mycket valp, bär pinnar och kottar. Men det börjar komma nu med lite obs på spår på marken. Igår följde han ett spår  ett par hundra meter ifrån oss. ;- )
 
Lite dressyrträning blir det alltid förstås, gå i koppel utan att dra och så. Han är lättlärd.
 
Absolut fullmåne var det. Den gav spöklika ljusa korridorer i den svarta skogen.
 
Hambo hade pejl på sig och fick springa lös. Han blir borta från oss allt längre turer varje gång.
 
Det här är en stenformation byggd av mänsklig hand. Eller rättar av en maskin. För förra gången jag publicerade bild på den här stenskulpturen så fick jag svar att den gjordes av den grävmaskinist som byggde den här skogsvägen. Fint gjort är det i alla fall.

Tisdag em släppt Seffrin på rådjur

Idag tisdag fm släppte Roland dunker Hej, men ingen jakt. Vid lunchtid gick vi någon dryg  timme med lille Seffrin i hopp om att han skulle få opp rådjur. Vi gick där get och killingar setts igår men fåfängt.
 
Gjorde en tur till hygget. Vi kollade ju planteringen häromdagen men hittade alldeles för få plantor. Nu har vi fått förklaringen av planterande företag. Bara hälften av området kom med, resten blev aldrig planterat därför inga plantor. Jag ska inte vara pinsam och tala om vem det var. Men nästa säsong ska allt planteras, kanske med lite större plantor som får kämpa hårdare för att klara lite mer gräs.
Det är fint att vara ute mitt på dagen då ljuset  är som starkast, vi har ju den allra mörkaste delen av året just de här dagarna.
Här har Roland fällt asp så att det ska finnas till klövdjur och harar. Älgarna har ätit flitigt men inte ett enda spår av hare.
Vi hade sjön Östra Silen nedanför oss på turen, längst ner i hörnet skymtar stugan.
 
 
 
Här gick vi på älglega. Två älgar minst hade legat här och alldeles nyligen. Det fanns gott om spillning både gammal och färsk i närheten. De trivs på vissa ställen.
 
Korpen flög över oss med sitt karaktäriska läte, det låter lite olycksbådande.  I kväll gick vi en skogtur med valpen Hambo i mörker och fullmåneljus och släppte honom. Mer om det imorgon bitti på facebook o min blogg

Vacker Lucia-äting idag tisdag!

Vi åt vår enkla måltid med Korv stroganoff till den här fantastiska utsikten. Färgerna gör sig inte rättvisa på bild, det är mäktigt i verkligheten och skiftar hela tiden. Man kan inte se sig mätt på det. Det hela gick av stapeln till tonerna av det fina Luciafirandet från Varbergs fästning på svt play. Vårt Luciafirande  får duga fast vi inte sett en enda Lucia live.
 
Synd att Luciafirandet är lite på utdöende. Även om det inte är uttalat så ligger väl det där med att välja den vackraste till Lucia i bakgrunden och det känns lite omodernt.  Sen kan man tänka sig att kommuner och föreningar inte vill hamna i blåsväder för hudfärg och kön i samband med Luciavalet. Här finns hur många kränkningsvarningar som helst, berättigade  eller inte och rubrikerna kan bli stora och svarta om man inte klarar balansgången mellan olika krav.
Så här normalt var det alltså i stugan vid tretiden, strax innan vi satte tänderna i falukorvsgrytan men  sen exploderade himlen i alla färgerna och de speglade sig i sjön. Synd att isen är helt borta nu, graderna håller sig runt noll.
 
Mer om eftermiddagens skogstur med lille Seffrin i ett inlägg senare i kväll.

Mer från skogen och skogens hus.

 Ett öde hus i skogen. Det har stått tomt sen ungefär 1970-tal. Det är klätt med eternitplattor Det var populärt som fasadbeklädnad då men visade sig innehålla farliga ämnen som asbest. Det röda är rödfärgen från fasaden under som tränger igenom.
 
 Det var en hyfsat stor gård en gång i tiden med en rejäl lagård som också är tom.
 
En vacker vy med granplantering närmast, och frötallar längst bort. Det blir lite militäriskt.
 
En bra  bit därifrån finns  ett övergivet uthus, kanske en ängslada.
 
Ett annat uthus, också mitt i skogen.
 
 
Det ser ut att ha varit ett slags verkstad.
 
 
 
Vi gick så småningom  över Bjurbäcken och den är rätt stor. Man får leta övergångsställen
En sån här åker med plöjor ser ut att vara tänkt till skogsplantering, men vi vet inte förstås, gissar bara.
 
Här har ett rådjur fått sätta livet till för något rovdjur, kanske en killing för en räv under sommaren
 
När Seffrin var valp så var han jätterädd för bäckar och vattendrag. Nu är han modigare, ibland för modig och ger sig ut på djupt vatten. Men här fick han hjälp av Roland, det var för brant för honom.
 
 
När snön började falla så blev det vackert mönster på spindelväv.
 
Det finns mycket att se och upptäcka i skogen även om det inte blir jakt.;- )

Hökugglan stannar hos oss.!

H
För en tid sedan tog Roland bild av henne i flaggstången. Då fick jag kommentarer på FB  om att hökugglorna nog kommer österifrån, att de ibland får dåligt med mat och då kommer många av dem  till Sverige. Hon kan alltså vara ryska, eller finska eller så kanske. Historien förtäljer inte hur de tar sig så långt ifrån sin hemort, om det ens är möjligt. Sen vet vi ju inte om det är en hon, men man vill liksom göra honor av ugglor. ;- )) Men vi vet inga kännetecken för kön. Vi fick i kommentar också veta att det är ovanligt nog en dagaktiv uggla, annars är ugglor mest i farten nattetid.
 
När jag kom med bilen till Lihaget i eftermiddags så satt hon på en vägpinne, en så där som är uppsatt för att visa snöplogen var vägkanten är. Hon gjorde en snabb låg-flygning upp i trädet mellan hundgården och vedhuset och parkerade sig där. Hon var cool och brydde sig inte så mycket om att jag kom närmare för att ta bilder. Hon satt kvar när jag vände mig om och gick också. ;- )). Så vitt vi kan se så är hon ensam, har ingen partner. Kanske någon föder upp hökugglor så hon kan få sällskap.
 
I övrigt så frodas fågellivet runt Liane. Fasanerna ser / hör  vi var och varannan dag så de verkar ha klarat sig så här långt. Småfåglarna härjar vid sin mat i rätt stor flock fast snön är borta.

Här var en kvarn i skogen

 Vi kom förbi här igår på skogsturen med Seffrin. Huset som hörde till kvarnen ligger kvar lite ödsligt i skogen men välvårdat. Det är sommarhus nu.  För länge sedan var det förmodligen  mjölnarens bostad om det inte är nybyggt  Inte så stort.
 
 Här är bäcken där kvarnens skovelhjul låg. Roland minns inget av kvarnen, har bara hört berättas om den.
 
 
 
Gissar att kvarnhjulet var här.  
 
 Vid den gamla kvarnen  finns lite lämningar av dem som bodde här en gång i tiden.En gammal skottkärra som gjort sitt
 
 En skårmaskin ser det ut som. Den skar  halm i korta bitar. Halmhack  användes till strö under korna i båset för att hålla torrt. Skårmaskin  känner Roland igen sen han var liten, den drevs med elmotor då på Liane
 
 En övergiven hink, säkert med hål i botten.
 
 Träden står i parad mot bäcken och bredvid en väg som kunde köras med häst och vagn
 
 Gissningsvis resterna av en gammal mjölkkärra, alltså den man använde till att dra  mjölkflaskorna till mjölkbordet där de sedan skulle hämtas av mjölkbilen.
 
Så här såg mjölkflaskorna ut. Den här var rätt liten. Numret 1432 var alltså  leverantörsnumret för just det här huset.
Det finns nyare lämningar också, allt är inte antikt. ;- ))
 
 På den gamla källan finns ett lock. Roland tillverkade det någon gång i slutet  på 70-talet åt S som bodde där ensam kvar under många år. Det var en  fredag före älgjakten när Roland gjorde det. Det var ont om tid då, Roland var involverad i ledningen av älgjakten och vi hade just byggt huset  och höll på med altanen. Men S var enträgen om brunnslocket.

Med Seffrin i skogen idag söndag

 
Roland och ett par till släppte dunker Hej först på förmiddagen efter hare men inget upptag. Vid lunchtid gick Roland och jag med tax Seffrin där vi hade jakt för ett par dagar sedan. Seffrin  letade ivrigt men fick inte opp den här gången. Men vi såg en hel del annat spännande av natur och kultur.
 
Seffrin letar!
 
När man ser sånt här, en gräns som ät tätt och väl utmärkt med nya snitslar så tänker man att här ska det snart avverkas, speciellt som skogen är mogen för det. Fast det är inget vi vet förstås.
 
Vackra mönster har det blivit på det här trädet. Kanske granbarkborre, jag vet inte.
 
Det här är ett stort område som planterades för så där 15 år sedan, rätt stora åkrar som markägaren inte skulle bruka utan planterade gran på.  Han lär ha planterat det mesta själv och sen gräsröjt runt varje planta för att den skulle få en gynnsam växt. Det är mycket jobb att vara egenverksam skogsbrukare. Kors och tvärs i planteringen går det öppna vägar så här. Det var av omtanke om det framtida skogsbruket, lättare att ta sig fram med maskiner för att gallra ett par gånger under trädens liv och sedan till slut avverka efter så där 80 - 100 år.  Att ha skog är ett långsiktigt ansvarstagande, över generationerna.
 
Den växande skogen binder mycket av  koldioxiden i luften. I vårt land lär skogen ta allt i den vägen som vi producerar. åtminstone så länge vi tillåts ha brukad och växande skog. Om vi av naturvärnarorganisationerna + regeringen tvingas in i ett läge där en stor del av den svenska skogen ska bara bevaras som urskog / gammelskog när den slutat växa så är läget för miljön mycket sämre. Då får vi försöka hitta andra vägar att ta bort överskottet av koldioxid. Skog som växt färdigt binder inte koldioxid på samma sätt längre.
 
Det blir många tankar när man går och ser  skog som är ett kvitto på enskilda människors omtanke och vedermöda. Och det blir svårt att förstå allt hat och all skepsis som numera sprids i media om markägare och jägare. Det är ändå människokategorier  som över århundraden har vårdat och skött om skog och vilt så att vi idag har en mångfald värd att värna. Vi befinner oss också i ett läge där staten konfiskerar värdet av brukanderätten på rätt lösa grunder utan att ersätta skogsägare. Det innebär att ett livslångt arbete i egen skog plötsligt är värdelöst.
Det började snöa ganska ymnigt men det var väldigt fint att gå, vi var nog ute ett par timmar och tog en fikapaus
 
En sån här granplantering erbjuder fantastiskt skydd åt djur, exempelvis harar och rådjur.
Vi såg mycket mer på dagens skogstur, hus och byggnader och annat. Men mer om det i ett inlägg lite senare, hinner inte just nu.

Tredje advent i Stockholm

 
Tredje advent har det varit idag. Barnbarnen i Stockholm har firat på sitt sätt. Bill bakar muffins och lilla Lou dansar framför tvn
Sen blev det adventsmys tillsammans.  Gillar att ha sitt lilla bord i vardagsrummet.
 
Igår var det basket som vanligt för Bill. Han hänger i än och  gillar det skarpt.  Sitter här tajt bredvid favvotränaren Emma.
 
 

Dimma över Östra Silen

Det är dramatiskt svart- vitt med dimmor över sjön. Utsikten ändrar sig hela tiden, som ett skådespel. Bilden från igår eftermiddag

Taxsläpp igår lördag em

Jag vågar inte rubricera våra eftermiddagar med Seffrinsläpp som jakt på rådjur längre, för de senaste gångerna har han inte fått opp ens, än mindre jagat. Men det blir ändå tillfällen att kolla på natur och kultur i skogen. Och det är spännande.
 
Ett helt röse av såna här vackra moss-stenar!
 
Och en gammal trädstam helt moss-överväxt.
 
Här mitt inne i skogen har legat en kvarn, med skovelhjul i bäcken nere till vänster.
 
 Det här är Kvarnbäcken- Själva byggnaden låg nog uppe på höjden där vi står när vi tar bilderna.
 
Den låg precis i delningen mellan två markägare och det är logiskt. Marken var dyrbar och gemensamma angelägenheter kunde delas mellan flera.
 
Nu är det milt igen och igår när vi gick här regnade det. Lite is är kvar här och där.
 
Roland passade på att kolla hur plantorna tagit sig här och det var lite si och så med det.
 
Så här fina ska plantorna egentligen vara förstås, det är gran.
 
 På ett område var det fantastisk självsådd av plantor! Så kan det se ut när det vill sig.
 
Här inne i skogen har det också varit åker förr, ordentligt dikad, dikena är kvar med forsande vatten
 
Det var så surt här att det växte kaveldun mitt i skogen.
 
 Den här pippin seglade över oss. En stor rovfågel men jag ser inte vilken.
 
Det blev en del viltobs i alla fall under lördagen:
En tjäder flög upp precis framför oss i skogen och en annan såg jag på vägen från bilen när den plockade i sig sten
Hökugglan satt hemma på en snökäpp
Ett rådjur bredvid vägen
Mycket spillning efter älg på ett begränsat område
 
 

Kjell sköt en hare för våran Jazz idag lördag.

 
Så himla roligt! Det var Kjells första hare men inte Jazz första. Jazz gjorde ett bra jobb och var någon dryg kilometer från Roland, Kjell och Jörgen vid något tillfälle, men kom tillbaka. Han är säker gör stora  sök, bra upptag och drev, tappar inte bort kluriga harar.
 
Dagen avslutades med att gubbarna bastade och vi åt en macka tillsammans i stugan
 
Harjakt som vanligt alltså förmiddagen. Sen rådjur med taxen Seffrin på eftermiddagen men jag återkommer om det senare.

Inte så mycket is kvar idag lördag

 
 
 
 
Lite is är kvar
 
 
 Senare i kväll eller i morgon  bilder från dagens harjakt och rådjursjakt och viltobs under dagen.

Det var åker när Roland var barn

Det här området var åker för länge sedan. Runt det finns kvar spår av diken som grävts för att dränera den odlade marken. Roland minns när det odlades här, det ligger öst om Skåka.
 
 
Smocken kallas det här området, det var också åkermark när Roland var liten. Det hörde till Tomta.
 
Här var också åkermark, men är nu bara igenväxt, det hörde nog till N. Nord. Eventuellt brukade Rolands morfar det på slutet.
 
Mycket mark som förr var åker och bete har nu tagits över av skog och buskar. Hoppas den utvecklingen har stannat av nu och vi får behålla ett öppet landskap. Hjältar är de som strävar och fortsätter med olika former av jordbruk.
 

Surfkrångel

Surfkrånglet berörde Windows 8 och 10 tydligen och jag har 10. Datorn kunde alltså inte hitta internet eller gjorde det efter någon halvtimmes försök. Det hela berodde på någon idiotisk automatisk uppdatering som datorer drabbas av utan att man begärt det. Försökte ringa Telia, men de var helt nedringda. Till slut hittade jag en uppgift om att det kunde lösas med att gör omstart på datorn, alltså inte bara stänga av och sätta på igen, vilket jag hade gjort åtskilliga gånger. Efter omstarten funkar det, datorn hittar internet, men jag vet inte om det beror på omstarten eller nåt annat.  Skönt att det fungerar igen i alla fall, tänk så beroende man blir.

Med Seffrin i skogen igår fredag

 Vi var ute drygt en timme men det blev inget upptag. Vi såg ingen spillning efter rådjur, men två efter älg faktiskt.  Det blev en del annat att uppleva istället för jakt, precis som det ofta är.
Under den här björken så var det fyra stora grävlinghål, det brukar bara vara ett på varje plats. Kanske ett kollektiv av grävlingar eller en enda som vill många in- och utgångar. Vi gick snabbt förbi i alla fall, vill inte att Seffrin ska börja gå ner i gryt. En del taxar kan bli intresserade av det.
 
 Extra spännande när det ligger en skalle  strax utanför. En liten en, vet inte vad det är för djur.
 
 
Här är det ett litet område med massor av omkullfallen asp. Den har växt tätt och näringsfattigt, lätt fång för vind, speciellt om den är murken inuti. Asp är ju ett rätt poröst träslag. Det är inte vår skog.
 
I skogen finns öppningar som är gamla ledningsgator. Förr var  ju det mesta av ledningar för el och telefon  i luften och då röjdes runt dem så att inte träd eller nedfallande snö skulle skada. Nu är stolpar och trådar borta. och det mest av ledningarna nedgrävda,   men ledningsgatorna är kvar ett tag till. De har ofta en speciell växtlighet.
 
En lite ovanlig mossa med stark ljus grön färg och, när man kommer nära som här, lite som vippor. Jag kan inga namn på mossor och lavar.
Mer senare idag om platser som Roland minns att de var åker, nu har de växt igen med annat.
 

Så vackert över sjön på förmiddagen idag fredag!

 
Tyvärr är väl det mesta av isen borta men fint är det i alla fall.  Imorgon och på söndag är varslat för regn.
 
 
 

Bastu varm som en regnskog!

Här bastas det  just nu, Roland skickade bilden. Jag är inte med!! ;- ))  Eller ja nästan här är det som det bastas, för detta är omklädningsrummet till bastun. Bastun ligger vägg i vägg med det här utrymmet. Temat för omklädningsrummet  blev  i alla fall regnskog när vi byggde det. Guldspegel är det till höger fast den inte syns, klädhängare med "guldöverdrag"  syns inte heller  och  kristallampetter som syns. Det här med inredning behöver inte vara så allvarsamt, det går att skoja lite i ett sånt här rum.

Varberg är vackert!

 
Så vackert är det i Varberg och frost var det. Kallbadhuset är tjusigt och man har prisbelönt SPA på Stadshotellet. Svärdotter Carin har varit på jobb-besök och skickade fina bilder.
 

Långpromenad med hundarna igår kväll.

 
Och det var verkligen mörkt. En halv måne gjorde sitt bästa för att ge lite ljus men det lyckades inte så bra. Det var pannlampan som vägledde oss.
 
 
 Hundarna gillar verkligen att komma ut i skogen, även om det är mörkt och de inte får gå lösa. Från vänster syns här dunkerstövaren Hej,  sen tror jag att det är hamilton Jazz med det breda ljusa kopplet, hamiltonvalpen  Hambo  framför Roland och längst till höger lille taxen Seffrin.

Ikeas knivar är numera väl förpackade!

Sverige har aldrig varit tryggare - eller hur är det.....???
 Den här synen var i alla fall en påminnelse om att verkligheten för många människor är långt ifrån trygg och ibland fylld av meningslös tragik.

Julbord på Ikea i Karlstad idag torsdag!

Här är bordet med det kalla, sill, lax, julskinka och mycket annat med såser till.
 
Bordet med det varma. Himla mycket och gott, men Roland blev lite kinkig när revbensspjällen saknades. De fanns med förra året.
 
Det var mycket folk, de flesta med grånade kalufser. Lunch på vardag är väl pensionärstid. Populärt är det med julbord på Ikea.
 
TACK IKEA FÖR DETTA!!  Känns väldigt bra att det finns handsprit när jag tagit i ett antal bestick som några hundra människor har hanterat för mig.
 

Julbord på Ikea ...

... julklappshopping och en del plikter blir det i Karlstad idag! Hoppas vädrets makter är nådiga, men tyvärr ser vi ut att vara i händerna på plusgrader och blåst.

Barnbarn Isak o barnbarn Bill på Liane i somras!

Vi håller tummarna att vi får se dem alla här tillsammans några dagar under julhelgen i år, både Umeå-barnen och Stockholms-barnen.

Kluring

Från barnbarn  Elias en kluring. Fast vi fixar den inte men vi funderar! ;- ))
 
Bild från barnbarn Lovis! Den har absolut mänskliga drag. ;-))

Gillar att göra bilder.

Barnbarn Isak i Umeå gillar att göra bilder. Jag är glad  över att han och de andra två barnbarnen i Umeå är i Waldorfverksamhet.

Min bästa julkalender!

Det är en julkalender med kvalitetslakrits. Vid varje dag finns en liten burk med lakrits, olika varje dag. Men de smakar gudomligt. Vad som kan dölja sig under 24 i mitten har jag ingen aning om, har inte tjuvkikat! Hittills har jag lyckats låta bli att nalla på dagarna framöver. Fin vuxenkalender!

Det sjöng och dånade i isen!

Det small som dova skott från isen igår  när den lade sig, både från sjön och från Nordlöveretjärnet. Nu är det fruset hos oss också.
 
Vi gick en långpromenad med Hambo och Jazz när det var kolmörkt, bara pannlampa och ljuset i Hambos halsband som lyste. Lite spöklikt och jag höll tummarna att pannlampan skulle funka hela vägen. Det var verkligen så mörkt inne i skogen att vi inte skulle ha sett någon väg hem utan lampor.  Hundarna lekte i alla fall obekymrat. Hambo letade efter vatten fast det var fruset och han förstod inte vart det tagit vägen! ;- )  Is är en ny erfarenhet för honom. - 7 grader i går kväll, men idag ska det alltså tyvärr regna.
 
Mörkt och kallt ute men varmt och mysigt inne  stugan.
 

Pimpelpremiär

Jag vet inte vilka de är, men det är första gången den här säsongen som jag ser pimpelfiskare. Det är i Tobybiken som har legat frusen några dagar nu. Vet inte om de fick nåt, men det sägs att det nappar bra just när isen har lagt sig.
 
Isen ligger här ute vid stugan också! Men imorgon ska det regna och bli plusgrader. Vi får se hur det går.
 
 
 
 
 
 

Fyra sjöar passerade jag på hemväg ...

... från jobbet igår eftermiddag. Och alla erbjöd ett sprakande fyrverkeri för solen var på väg ner. Alla bilderna har naturliga färger, som dom var, inget photoshop.
 Först ut var sjön Västra Silen i Årjäng. Till vänster skymtar Årjängs såg och  på åsen vindkraftparken.
 
Sen Järnsjön vid Sandaholms camping och restaurang. Byggnaden här är verandan på restaurangen.
 
Här är också Järnsjön och Sanda, vid parkeringen, framför Vattentornet.
 
Här också Järnsjön Sanda, vid badplatsen
 
Också från badplatsen vid E 18
 
Strax före Svensbyn stannade jag vid en busshållplats och tog den här bilden på Svensbysjön, en liten idyll vid Svensbyn och bort till Karlsfors.
 
Sist men inte minst, vår sjö Östra Silen vid Signebybryggan. Isen har lagt sig i Tobyviken men det är öppet längre ut.
 
Det var de fyra sjöar som jag passerade igår  på hemväg. Jag är glad att bo här i en bygd som bjuder så mycket skönhet,  alldeles gratis och utan mänsklig ansträngning. Den bara finns där plötsligt att njuta av.
 

Barnbarnen i Umeå har besökt skulpturparken!

Umeå är en fin konststad med mycket utställningar och många utövare av både konst och musik. Det är hela Norrlands universitetstad med en genomsnittligt ung befolkning. Jag förstår att dotter trivs där.
 

Jazz`s valpar från Dalsland!

Två tikar hade vi på besök. De är avkommor efter vår Jazz, 9 månader gamla nu. De bor i Edselskog och i Åmål.
 Båda verkar vara tidigt utvecklade jaktligt. Båda har börjat driva. Det var sju valpar i kullen hos Göte Larssons, tiken Stenmyruddens Tralla. Tre av dem som vi vet har man redan skjutit hare för. De andra vet vi inget om. Extriört ser de bra ut som vi har sett. Vänliga och sällskapliga hundar, med trygghet.
 Det var svårt att ställa upp dem för fotografering eftersom de var leklystna.
 
 
 
Fina hundar är det, mörka vackra ögon!

Naturens egna vackra mönster

Frosten med lite snöfläckar ger grafiska mönster överallt i naturen. Det har varit vackert de senaste dagarna, men nu idag på morgonen är det slut. Nu är det milt och plusgrader.

Barnbarn Bills höjdpunkt i veckan ...

... är basketträningen fortfarande. Han vansläktas inte, hans pappa betraktade det mesta utom boll-aktiviteter som transportsträckor. Kan det sitta i generna?
 
 

Söndagens rådjursjakt!

Som vanligt. Roland jagat hare på förmiddagen, Hej utan upptag men med slag i flera timmar. Jag fick sovmorgon ;-)  På eftermiddagen släppte vi lille Seffrin och hoppades få rådjursjakt och det fick vi. Han gick rätt på dem och drev någon dryg timme. Det buktade runt i cirklar men ingen gång inom synhåll eller skotthåll. Jakten gick i oländig terräng och flera gånger över en stor bäck där Seffrin fick fundera ett tag före övergången. Så rådjuren stannade ibland och väntade in honom såg vi på pejlen. Till slut fick Roland koppla honom på fullt drev eftersom klockan var tre och mörkret kommer snabbt då. En fin dag fick vi.
 
 Spännande att följa jakten på pejlen och höra hundskall. Det varierade mellan 20 och 30 skall per minut.
 
 
 
 lille Seffrin
 
Vi avslutade dagens jakt med att grilla en korv i Lianegrillen, ta en mugg glögg och kaffe. Skönt med lite mat och värme efter ett par timmars klivande i skogen på en spännande jakt.

Fortsättning rådjursjakt igår

Vår rastplats var en bergsås med några gamla senvuxna små tallar och mycket vit mossa. Det är typisk tjädermark.
Och mycket riktigt, vi såg spillning på två platser. Här hade fågeln just suttit och några meter längre bort så flög den upp från ett träd med karaktäristiska flax  när vi kom för nära.
 
När vi rastade så  blev Seffrin lite gossesjuk och klättrade upp i mitt knä!! Verkligen klättrade på ryggsäcken!!  Ha ha...! Jag försöker att få plats med en stor tax i ett alldeles för litet knä och samtidigt balansera kaffekoppen. Det gick riktigt bra. Sen sökte han väluppfostrat runt oss som en riktig jakthund.
Ibland ser man märkliga trädformationer, som den här.
 
Summering av lördag eftermiddags rådjursjakt: Det blev ovanligt nog inte ens ett upptag. Det betyder att det fanns inga rådjur där vi gick, för hade det funnits det så hade Seffrin hittat dem. Han sökte bra. Vi gick ett par timmar och såg inte ens spillning efter rådjur så vi valde fel plats att gå på för det finns rätt mycket rådjur annars. Vi såg i och för sig inga spår efter älg heller men det var mer väntat. Man har inte fällt några här på älgjakten och inte sett mycket heller.  Men vi fick en fin tur i vackert landskap med en del andra upplevelser än jakten och så brukar det vara.

Rådjursjakt igår

Behagliga dagar. Roland jagar hare på morgonen medan jag har sovmorgon, sen går vi tillsammans och  släpper  taxen Seffrin  på eftermiddagen för att jaga rådjur.
 
Seffrin gillar läget.
 
Töre (tjärved) finns överallt om man vet hur den ser ut.
 
Först tänder man en pytteliten eld med töre,  funkar i alla väder, till och med regn.
 
Sen kan man mata på med lite mer.
 
 
Och till slut får man en grill-eld till korven.
 
Mer om gårdagens jakt senare.
 

Hur tråkigt kan tv bli en lördagkväll???

Vi är inte så bra på tv, vet inte när olika program kommer, eller vad som är p.g. Först såg vi Moreus och det var riktigt bra, men sen skulle det bli  "Så mycket bättre". Det var så himla trist! Vi letade efter nåt annat efter en stund och hittade en gammal Bondfilm som vi inte orkade se till slut. Jag trodde det skulle bli Idol men det var tydligen någon annan kväll. Suck! Vi åt i alla fall god mat, en köttbit, med Amarone till. Det försonar mycket.

Isläget just nu vid stugan.

Inne i Tobyviken ligger isen nu, men inte här.
 
 

Bill har gjort pepparkakshus idag!

Så här fint är det när det är färdigt.
 
Så här började det:
- Nu farfar och farmor ska jag bygga ett pepparkakshus.
 
Och Bill hade själv valt marshmallows, sega fiskar och karameller-
 
 
 Pappa får hjälpa till
 
 Klart! Och Bill har lovat att hjälpa oss med pepperkakshusbygge när han kommer till jul!

Fasanrapport från igår fredag

De är kvar, våra fem fasaner, tre tuppar och två hönor. Hönorna hackade vilt på källarfönstret igår och på stuprören. Vet inte varför de väsnas så. Jag var ensam hemma då och blev förskräckt av allt slammer, trodde först det var inbrott. I fönstren ser de sin spegelbild, kanske är den de attackerar. Den här morska damen tog jag bild på genom fönstret med mobilen ;- )
Tupparna  är vackra i solljuset med sina lysande färger. Jag hade glömt den riktiga kameran så det blev ingen bra bild på dem. Men roligt att se dem så vi vet att de fortfarande lever och inte har blivit ihjälkörda. För det och så räven är  risken. De går gärna och plockar i sig småstenar på vägen, antar att det behöver dem för matsmältningen. Och de är inte så snabba iväg när bilarna kommer.

God julmat på Travmuseet igår fredag

Himla god julmat blev det igår fredag på Travmuseet. Jag hade glömt kameran så det gick inte att få några bra bilder på det trevliga sällskapet; Olle, Kent, Göte, Peter, Evert med tjejerna, Anders och Annelie och så Roland och jag då.  De stimmade och rörde för mycket på sig, blev bara suddigt med mobilen. Men maten låg i alla fall still och lät sig avbildas. ;- ) De här första julmatsätingarna på säsongen är allra bäst. Sen kan det bli för mycket av det goda.  

Fredagsmys i stugan!

Just nu sitter vi härinne och har ledig fredag kväll med en kopp kaffe och smarriga praliner.  Roland har precis  kommit ur bastun men det har jag inte förevigat. ;- )) Det är alldeles tyst och stilla runt oss, bara skog, inte ens ett vinddrag över sjön. Det är fortfarande frost och några snöfjun ligger kvar  på marken.

Bill o Seffrin!

Barnbarn Bill har en lektax som heter Seffrin. Han har fått en vagn att åka i!

Isläget på Östra Silen igår kväll!

Det duger inte att gå på eller åka skidor på än! Vi hoppas på mer kyla och is förstås innan snön kommer och isolerar så isbildningen stannar upp. Sägs att det ska bli - 7 grader och det vore ju bra! ;- )) Bilden är tagen från stugan ut över viken, inte storsjön. Det är några snöfjun på det tunna isskimret, det kom igår  på morgonen. Resten är öppet vatten.
 
Idag ska Roland bjuda mig och några till på julmat.  Det ska bli trevligt och förhoppningsvis gott också.

Långpromenad ut till Egenäs idag!

Idag på min "oplanerade" dag så tog jag med mig lille Seffrin-taxen och gick ut till Egenäs, alltså längst ut på näset där vår stuga ligger. Det var lagom tur som tog  ett par timmar, med ett och annat fotobrejk. Man får skynda sig ut för att få något med av solskenet, det är inte så många timmar som det är ljust.  Bilden ovan är från tillbakavägen när solen plötsligt bara exploderade i nedgången på andra sidan sjön, liksom i nederkanten på en "rullgardin" av mörka moln. Märklig effekt blev det.
 
Bilden är inte photoshoppad, det var så här, helt autentiska färger. Jag stod på vägen ovan Blomstrandshuset när jag tog bilden ut över Östra Silen. Här är det inte viken så som från stugan utan här är det storsjön med Gyltenäs på andra sidan. Där bor Ingrid och några till.
 
Lille Seffrin var med förstås. Med lite snö på vägen så kunde vi se spår efter 5- 6 grupper av rådjur. som gått över vägen.  Seffrin kände vittring och kunde inte alls förstå varför jag inte släppte lös honom.
 
Här ute vände jag, vid Egenäs. Här finns en grupp av hus med några fastboende kvar. Jag träffade ett par av dem, Göran efter vägen, vi pratade om hans kungsörnsbilder från igår. Jag pratade med Sigvald också som bor här i ett fint hus. Han väntade på Ingrid som var på väg från Dröback (stavning?)  Annars är det tomt i de flesta husen efter vägen, bara sommarhus.
 
 
Nu blir det tvärsom, bilden ovan är från när vi gick iväg, innan himlen exploderade i färg i solnedgången. Det är på samma ställe, ovanför Blomstrandshuset.
 

Ledig dag!!

 
Ledig dag idag nästan  utan förpliktelser, bara lite medhavt skolarbete,  inget betungande! Så otroligt lyxigt, ett av ålderns privilegier att få vara ledig ibland utan plan.  Som lärare så måste man i jobbet vara välplanerad och det blir med tiden  lite av en yrkesskada på fritiden också, men dags att släppa lite på det kanske. Jag har ju gått ner i tjänst till  att jobba två dagar i veckan det här läsåret.
 
Det vackra vädret ser ut att hålla i sig, åtminstone inget regn och ingen blåst, så det blir nog i alla fall  en långpromenad med lille Seffrin. Lite snö faller just nu på morgonen, så fint är det. Sen går det säkert att hitta på något. Läsa om inte annat. Och planera lite julklappsinköp. Nu är vi i månaden december, dags att börja tänka till åtminstone.