GOTT NYTT ÅR!!

 
GOTT NYTT ÅR!
 
Erik i Östra Bodas dikt!

Lilla julafton igår

Det blev lilla julafton här igår med barn och barnbarn, eftersom vi inte träffades över julhelgen. En fin liten gran hade gjorts så paketen kunde ligga under den.  
 
Ett paket var stort
 
Och det var ett populärt innehåll.  
En fin kväll fick vi tillsammans här hemma med julklappar och en del traditionell julmat. Sen blev det mysigt avslut på dagen nere på Liane. Trångt  i "Majs kök", som det var förr, med matlagning  och många historier.  Vi kunde känna hennes närvaro och den värmde;- )) 
 
Gästerna på Liane hade under dagen haft en bra dag i Årjängs slalombacke. Verksamheten är igång. Den  funkar bra för våra nybörjar-barnbarn!  Och någon fick istället en dag i skogen på harjakt med Roland och Musikk
 
 

Häst o vagn med gästerna på Liane idag!

Det var mycket uppskattat att få åka häst och vagn med Rolands bror Gunnar!!
 
 
 

Vilken tur, nybakad kaka o rökt hjort kom samma dag!

Rökt hjort är väldigt gott, men ett djur vi inte ofta vi ser här. Detta var en fin gåva från goda vänner som var på besök i bygden men som vi tyvärr inte hann träffa under julhelgen
 
Och så fick vi nybakad kaka  av annan god vän, det var egentligen tomten som fick. En delikatess! Och kombinerat varm kaka och rökt hjort var väldigt gott. 

Speciella julgåvor! ;- ))

Jag har fått ett pärlarmband, länge efterlängtat och med fina pärlor. Fin tändsticksask med kul  pastadekorationer
 
Och så tomten med Stihl-motorsågen!!;- ))
 
Till slut fick vi alltså en liten julgran inomhus också. Med fjärrstyrda julgransljus från Claes i sjön som Per - Inge sa, (Claes Ohlsson, Insjön) Ett par ville skapa den!
 
Någon som är en förstaklassare tycker om att göra bilder.  De blev också dekorationer i granen

Vi var i Årjäng igår, man river simhallen, ska bygga ny!

Den är inte jättegammal men simhallar kanske har kort livstid. Minns en del av dess tillblivelse, ungefär när jag flyttade till Årjäng i början på 1970-talet. Vi lärare ville förstås att simhallen  skulle byggas vid skolan så det skulle bli lättvindigt för oss att ta med eleverna dit. Men jag vill minnas att det kom ultimatum från hotellbyggarna, det skulle inte bli något hotell byggt om inte simhallen fick bli bredvid hotellet, uppe vid E18, någon dryg kilometer från skolan. Vet inte om det var så, eller det bara var ett rykte. Start 68 kallades föreningen som kämpade för simhallens byggande. Simhallen  byggdes i alla fall och hamnade  vid hotellet som syns i bakgrunden på bilden ovan, någon kilometer från skolan!
 
Jag har som lärare gått sträckan skola - simhall och tillbaka många gånger. Med klasser med yngre barn krävdes minst två personal för transporten, det var ju 20 - 26 barn i varje klass,  man klarade inte att gå som ensam lärare så lång sträcka med så många barn.  Det blev alltså på sikt en personalkrävande och därmed dyrbar placering av simhallen. Med simhallen nära skolan hade man klarat att gå dit med elever utan en kollega med. Minns att jag organiserade  så att resurslärare tog halva klassen själv till simhallen medan jag som klasslärare fick halvklass ( guld-tid!). Det var bra.
 
Nu är ju simhallen inte bara till för skolans elever men större delen av vanliga vardagar är elev-tid. Det ingår ju i skolans kursplanemål att eleverna ska kunna  simma. Några lär sig simma på sommarens simskola i sjöarna, men ofta måste träningen till simkunnighet ske på skoltid. Bra att man bygger en fungerande simhall, hoppas den kommer att fungera både för elever och andra.
 
 

Snö blev det äntligen!

Har kommit mer än 1 dm i natt och idag! Fint är det, skulle önska att det låg kvar.  
 
Nere på Liane rök det ur skorstenen
 
Roland har plogat runt hus och på vägen.
 
Vi var i Årjäng och passerade Järnsjön på hemvägen, gråskalan var total!
 
Bergskärningarna efter E18 är mäktiga när de delvis är snöklädda! Skönt att inte behöva åka längre än till Årjäng när det ser ut så här. Det är alltid vanskligt med utländska långtradare som kör med sommardäck och ofta blir stående i backarna. Då blir det långa köer i avvaktan på bärgning
 

Isen skapar märkliga former!

 
 
När man kommer nära iskristallerna så bildar de märkliga mönster. Det finns en hemlig geometri i naturen ser det ut som. Det har varit rejäla minusgrader, - 16, så det har väl varit orsak till det här.
 
 

Mer om rådjur!

Den här råbocken var skrämd när jag fick se honom på dagens hundpromenad. Han var nästan längst ner på Sellersänga på sidan mot vägen.  Seffrin såg honom inte och tur var väl det. Det var en bock, han har förstås tappat hornen men har pensel  under magen. Att han var skrämd ser man på bakdelen, de fäller liksom ut en vit sköld, den ska varna andra rådjur i närheten. Och när den här bocken flydde så skuttade han i höga språng. Roland säger att antiloper också gör så och anledningen är den samma, den vita skölden ska synas långt och varna andra djur. 
 
Kanske var det den här som väckte mig i natt med ett brölande som var mer som skällande, lite som hundskall.  Något liknande kan höras i parningstider men parning är inte nu så det här var säkert en varning eller ett ljud för att markera överraskning.  Det  lät väldigt högt och väldigt nära husväggen, jag vaknade av det. Gissar att det kan ha varit flera rådjur som ville äta ensilage och någon  markerade ensamrätt. Skällande höll på en god stund men drog längre bort till slut.
 
Tänkte att de skulle äta på dagarna också så jag kan få en bild

Älven vid Brobacken är fin!

Det har inte blivit någon is än. Bilder tagna från bron vid Brobacken
 
 Det är öppet vatten  ut mot sjön Östra Silen. Rakt fram och till höger ligger småbåtshamnen. Skogsdungen till höger är gamla kyrkplatsen där träkyrkan låg och nedanför den är badplatsen. Åkern till höger om älven heter "Sönnare Brojâle" (alltså "Södra Brogärdet" på vanlig svenska!) Den hör till Liane  och våra arrendatorer brukar ha ungdjur på bete där under sommaren, bra med gräs och nära till vatten. Till vänster om älven är Brobacken
 
 

Nu stöd-matar vi rådjuren!

Rådjuren har svårt att klara vinter med snö och stark kyla, så det är bra att ge dem lite extra mat. Nu har vi gjort iordning  helsädes-ensilage och mineral-saltsten. Det har funnits där några dagar och rådjuren har gjort ett besök, tar ett tag innan alla djur hittat hit. 

Många rådjur har vi nu!

Det är mycket rådjur i markerna hos oss nu, kan inte minnas att det varit så mycket något år tidigare. Roland är ansvarig i kommunen för att organisera eftersök vid viltolyckor och det rings var och varannan dag från polisen om påkörda rådjur, mest efter E 18 förstås, mellan  golfbanan och  Myrås är mycket. Förr var det i stort sett bara älg som kördes på, men det är nu sällan. 
 
Den här fina bocken poserade i alla fall vid Egenäsvägen igår när vi åkte hem från sommarhuset. Han har tappat hornen, men är stor och kraftfull. Bakom honom är sjön Östra Silen och Harnäs.
 
Han rörde sig lugnt,  stod stilla en god stund och kollade runt sig, innan han skuttade iväg utom synhåll.
 

Juldags-lunch i sommarhuset idag!

Vi åkte ut till sommarhuset för att kolla att allt var ok efter nattens köldknäpp på - 16 grader.  Det var strålande sol och vackert så vi tog med oss lite rester från gårdagens julbord, det fick bli en lunch med sjöutsikt. Allt var ok med värme och vatten, bra att veta.
 
Med en brasa på torr ved blev det snabbt varmt, även varmvatten på en halvtimme 
 
Solen kryper upp strax över skogskanten klockan 12, högre blir det inte. 
 
Sjön har mest is men det finns öppna stråk också. Svårt att veta hur tjock isen är eftersom det var en del snö på den före värsta kylan.
 
 
 
Här är öppna stråk på sjön Östra Silens i vår  vik. Det var inte så kallt här ute heller, bara - 6 grader vid vårt besök. Men kanske varit kallare under natten
 
 

Årets julklapp, från oss själva, till oss själva!

Nej det är  inte juveler numera som vi köper till varandra som julklappar. Det blev en ny microvågsugn ;- )) Den gamla var skruttig, skönt att kunna slänga ut den och skaffa en ny!
 
Tomten kom och gick och kom igen! ;- )) Valpen Musikk var förvånad.
 
Kvällstemperaturen igår var - 14 grader och nordlig vind. Det är så pass kallt så mycket stannar av och det får väl bli hus-koll idag istället, så allt fungerar. Nu på morgonen strax före soluppgången har det blivit ännu kallare, - 16 grader!

Vi gjorde enkel och traditionell julmat!

Det blev som det brukar bli, fast det var bara vi två, enkelt men traditionellt. Här är alltså Jansson, vanlig skinka, vildsvinsskinka, kokt potatis, ägg, tonfisk, lax, sylta, sill, grönsallad och fruktsallad.
 
Prinskorv som grisar (har vi alltid haft så) och egna köttbullar på älg.
 
Jansson gjorde vi på ett nytt sätt, brynte löken först. Det är en idé från Mannerström. Det blev gott, kommer vi att fortsätta med.
 
Vildsvinsskinkan blev en höjdare. Vi lät röka den, näta den och griljera. Det var perfekt! Så kommer vi att göra nästa år också!  Läste på fb att någon hade valt att göra tjälknöl först på vildsvinsskinkan och sen griljerat, alltså inte rökt. Borde också bli gott
 
Det känns festligt att duka fint även om vi bara är två vid bordet. 
 
Det blev med den gamla Wallentin-servisen. Vi har alltid kallat den så. Det är en fullständig service med massor av tallrikar och assietter i olika storlekar och mängder av uppläggningsfat. Min mamma fick den 1945 när hon gifte sig, av fru Wallentin som hon jobbat åt. Den går bra att diska i maskin , med bara vatten, inget diskmedel. 
 
Under dagen hade vi skype - kontakter med flera vänner, barn och barnbarn. Fint att kunna se när barnbarnet i Seattle öppnade julpaketet. Det hann fram i år. Vi hade tur med gåvorna, de blev populära.

Det blir ute-julgran i år!

Svårt att ha julgran inne ihop med hundar, åtminstone med  en valp. Vi har istället utegran och den lyser fint. Om barn och barnbarn kunnat komma till Liane så hade vi klätt gran där tillsammans med barnen förstås. Men nu ligger de i hög feber hemma, så vi får ha en ensam jul i år. Visst är det ledsamt och en besvikelse, men det får gå bra, hade vi förra året också. Maten är väl planerad, återkommer till vildsvins-jul-skinkan senare idag när vi provsmakat. Den ser god ut i alla fall när den griljerats.  Julklappen vi köpt till oss själva är inte så romantisk men bra, återkommer till den. Så har vi köpt och packat in varsin leksak till hundarna när vi nu inte har barnbarn att leka med. Och julklappslådan till son-familjen i Seattle kom fram idag, det gör oss glada förstås. Ibland tar det flera månader. Det ser ut att ändå  bli en vacker vit  julafton 2021! Lill-julafton tillsammans med barn och barnbarn får vi ha lite senare.

GOD JUL o GOTT NYTT ÅR!

Det önskar vi er alla från oss här på Liane! Vi skickar inga papperskort, det blir en slant till Barncancerfonden istället!

Julstädning ger eftertanke!

Vi har julstädat huset, dvs skurat och dammat så där 124 kvadratmeter i våningsplan och 80 dito källaren. Det ger ju eftertanke; är det vettigt att bo så stort på gamla dar??? Såna här projekt som stor-städning blir mödosammare för varje år som går. Vi blir inte yngre, det känns. Nu är vi inte överdrivet petiga och roboten gör ju en del jobb, men det blir rätt mycket kvar ändå med tre hundar i familjen. Vi har vänner, Ronny och Siv, som just lämnat sitt stora vackra hus till försäljning för att bo mindre på ålderns höst. Vi vill ju bo på landet så ett alternativ är förstås att flytta till ett mindre hus (sommarhuset?). Ett annat alternativ är förstås att börja leja hjälp med jobbiga (och tråkiga!) saker. Fast det är ju lite skämmigt så länge vi inte är sjuka och sängliggande. Ja, funderingarna kommer i alla fall, ska bli intressant att snart få träffa Ronny och Siv och höra lite om hur de tänker. 
 
Idag blir det i alla fall ett roligare projekt som jag ser fram emot; griljera vildsvinsskinka! Det blir första gången, så spännande att se hur den blir och få smaka.

Präktig idag!

Jag har varit lite präktig idag och lagat mat i storformat.  Jag hade frusit in älgbuljong i storförpackning. Idag brynte  jag älgfärs och rotgrönsaker och kryddor och kokade en kort stund i buljongen.  Det blev en stor gryta med mustig soppa som kan vara bra att ha under närmaste vintertiden, soppa passar när det är kallt. Nu får den stå ute och kallna sen ska jag frysa in i lagom förpackningar som går åt en måltid. Gott att ha till lunch, går snabbt att tina upp och värma.
 
Lingonsylten var slut. Bra att ha egenplockade lingon i kassar i frysen, 1kg i varje. Jag tar bara hälften socker, det blir lagom. Blev två stora burkar. De behöver inte frysas, lingon står sig bra.  
Idag fick vi tyvärr besked att barn och barnbarn är sjuka, så de kommer inte förrän i mellandagarna. Det betyder att Liane är tomt från nu och fram till den 28:e. Ledsamt men skönt att ingen är allvarligt sjuk, det är snuvor och magsjuka.

Tax Seffrin drev rådjur igår, bra med kroppsstrumpa!

Han fick opp och drev idogt ett par timmar, men sen måste Roland fånga in honom. Vi skulle hämta kött hos rökaren. Den nya kroppsstrumpan fungerar perfekt på tax Seffrin. Han får inga skavsår någonstans och nu när det är ett skarpt frostlager på marken så skyddar den verkligen bröstet på honom. Han driver ju i oländig terräng uppe på skogklädda åsar. 

GÄSENE-ost är bäst!

För länge sedan åt jag mest hushållsost och då letade jag upp Gäsene-ost, den enda hushållsosten som var gjord på garanterat svensk mjölk. Arlas hushållsost gjordes då på dansk mjölk och det ville jag inte ha. Mitt val av svenska produkter handlar om att jag vet att Sverige har världens bästa djurhållning med stöd i lagparagrafer. Här får inte antibiotika användas på friska djur i förebyggande syfte och kor måste vara ute en stor del av året ( Tack Astrid Lindgren!). Vi vet hur fint djuren har hos våra arrendatorer på Guterud.  Mjölken till Gäsene-osten tas från kor i närheten, man belastar inte miljön och produktionen med långa transporter. Och man använder alltid bara svensk mjölk till sina produkter. Nu har jag till jul investerat i ett par goda Gäsene-ostar: Bonnmoran och Port Salut. De finns hos Rikard på Ica Sillerud i Svensbyn

Bra att skogen brukas!!

Den här avverkningen passerar jag varje dag. Den är inte vår men rätt nära Liane. Jag blir glad när jag ser att skog brukas, att den används på rätt sätt, inte bara står och faller till marken. Efter en avverkning kommer nya växter och djur till området, det blir mångfald och artrikedom  i naturen.
 
Vi har också skog som vi försöker ta hand om,  några insatser varje år på  totalt 110 hektar på gården. Det behövs tillsyn,  röjning, gallring, avverkning och plantering.  Skog är nåt man sysslar med på lång sikt. Det tar så där  80 år innan ett träd är färdigt för att huggas ner och bli timmer och pappersmassa. Det mesta som sker i skogen är alltså ett projekt med sikte på egna barn och barnbarn.  Jag förstår att man i vissa länder är bekymrade över  skogens användning, den kan ju skövlas. Men i Sverige är skogsbruket strikt reglerat och välskött! Om en skogsägare har avverkat och inte planterat nya träd inom viss tid så får hen en påminnelse. Allt kollas uppifrån av statliga Skogsstyrelsen. Och det är bra. Det har aldrig någonsin funnits så mycket skog i Sverige som det gör nu. Vi har ingen brist på skog.  Svenska skogsägare, stora och små,  är ansvarsfulla och vi får hoppas att Bryssel och EU håller tassarna ifrån den svenska skogsnäringen. Den är en viktig nationell inkomstkälla och betyder mycket känslomässigt för dem som ägt och vårdat  skogen i generationer. 
 
 
 

Fullmåne igen då! Och så många grankottar!!

Jag har jagat fullmånen nu ett par dagar. Igår så orkade jag fånga den lite tidigare på bild, innan den försvunnit bland trädtopparna. Men jag blev förvånad när jag såg bilden i datorn. Vilken mängd stora grankottar på ett träd bredvid månen. Att trädet orkar bära alla och inte bryts när det blåser! Jag tror det har varit ett grankotte-år.  Kanske naturens eget knep för att kompensera för grandöden av granbarkborre. En del mindre skogsområden har drabbats här i Sverige, men i Tyskland är det på gränsen till katastrof, hela regioner har fått skogen förstörd. Det berättade vår unge vän Arne som vi åt kolbullar med i grillen i lördags. Han är skogsutbildad, precis som sina båda föräldrar, och jobbar på tyska motsvarigheten till Skogsvårdsstyrelsen här i Sverige.
 
Han sliter också nu ont på jobbet med sjukdom svinpest hos vildsvinen i Tyskland. Många vildsvin måste skjutas för när sjuka djur dyker upp i ett område blir uppfödningar av tamsvin värdelösa. De får inte sälja köttet. Tamsvinen behöver inte ha blivit smittade, det räcker att vildsvin i området är sjuka. Man tror att svinpest sprids av mänsklig hand, lastbilschafförer som rastar efter vägen slänger smittade matrester. Människor blir inte sjuka av svinpest. I Tyskland har man infört skottpengar på vildsvin, 50Euro (500 kr)  per skjuten gris.

Tax Seffrin är en listig tjuv!!

Våra tre hundar, dunker, hamilton och tax, brukar få tuggben på kvällarna. Det är bra för tänderna och de är sysselsatta en stund. Sen  märkte vi att tuggbenen liksom försvann från Musikk och Disco och hamnade hos tax Seffrin, fast vi begrep  inte hur det gick  till. Så vi kollade!
 
Då såg vi att tax Seffrin smög  under möblerna utan att ha klorna i golvet, hans steg hördes inte alls då. Han stal i obevakade ögonblick tuggbenen för de andra två hundarna, typ när de var ute och kissade!! Sen samlade han dem i en hög bredvid sig och vaktade dem, som bilden ovan,  men struntade i att tugga på dem själv!!  Obegripligt att hundar kan gå utan att ha klorna i golvet när de smyger.
 
Taxar är märkliga, de är chefer! Seffrin är tvekslöst chef i vår hundflock och tar sig olika friheter, exempelvis som här att ta de andras tuggben. Han stjäl ibland deras sovtäcken, de som finns på golvet framför teven och drar dem till sin plats. Det handlar ytterst inte om att han behöver grejerna utan om maktdemonstration: - Jag är chef och bestämmer!

Kolbullar blev det igår!

Det blev kolbullar i grillhuset på Liane tillsammans med ett par goda vänner.  Det var ett ungt par som häckar på Spriklerud en vecka! Det var lite överraskande med deras besök i Sillerud, men trevligt!  Kolbullar är ju förstås brynta bacontärningar och så pannkakassmet på, en smet med kornmjöl  och vatten.  Vi hade tur med vädret och fick strålande solsken på trevlig pratstund. 

Försökte passa full-månens uppgång igår kväll!

Fast den var redan en bra bit uppe på himlen klockan 18.00, uppe i trädtopparna!
 
 
 
 

" Three lucky swedes" kallades John Brynteson och hans vänner...

... som hittade massor av guld i Noome. Bilden ovan finns lite överallt  i berättelser om dem så jag vet inte vem som kan ha rättigheterna, eller också är den så gammal att det är överspelat. Jag skrev om John B och hans verksamhet och donationer på fb och här. Det har kommit en hel del info  på fb i kommentarer till inlägget, bl.a. berättar Rikard O att han skänkte pengar till att fixa förbindelsen  järnväg mellan Åmål och Sillerud. Preben Mortensen och ytterligare några andra har lämnat info om John i kommentarerna till mitt fb - inlägg om John Brynteson
 
John Bryntesson – Historia från Simontorp (wordpress.com)   På den här adressen från Rikard Ohlin finns mer om Johns liv och leverne. 
På Wikipedia finns också en del för den som är intresserad.

"På spåret" senast!

Vi räddade oss på "Svensk kullig boskap".

Guldkungen på Svaneholms herrgård hittade massor av guld!

Vi åkte förbi herrgården idag och pratade om John Brynteson, Guldkungen,  förstås. Och här var det inte en liten drängstuga bredvid bostadshuset, det var stor tjänstebostad för många anställda.
 
John Brynteson  var torparson, född 1871, yngst av 7 barn,  emigrerade som 16 åring till Amerika. Han hade inte råd att använda sina skor, gick barfota till Oslo och reste över Atlanten. Några år arbetade han hårt med annat men tog sig sen till Noome och gjorde tillsammans med två andra Skandinaver ett enormt guldfynd. De startade  ett gruvbolag o hade 400 anställda. Fyndet var då värt 600 miljoner dollar, i svenskt penningvärde 2018 motsvarar det 130 miljarder kronor. Helt osannolikt!! 
 
Det sas att han tog hem vagnslaster med guld när han kom hem från Amerika och bosatte sig  i Svanskog.  Han lär ha blivit Europas rikaste man, investerade pengar i USA på olika sätt; fruktplantager, rancher, byggde sjömanskyrkan i San Fransico, han var också snäll och gav bort en del i donationer. Sen sägs det också att han ville starta industri Svensbyn men fick nej av Silleruds kommun (vet inte om det är sant) Men han investerade i alla fall i Svanskog 1907 Svaneholms AB fabrik och skogsfastigheter med 537 anställda som mest år 1958. John bodde kvar på herrgården och fortsatte att vara snäll och omtänksam mot sin omgivning. Det finns många berättelser om det.  Sen blev det inte så mycket med industrin men något fortsätter och maskinen som gör pappersringar som ölglasunderlägg lär vara den samma som vid starten men jag vet inte säkert, det är hörsägen. De exporteras mest.
 
En fantastisk historia är det i alla fall, en kombo av tur och hårt arbete. Roligt att han kom tillbaka till sin hembygd och inte blev kvar i USA. Tänker osökt på Lars Wingefors som idag är Karlstad och Värmland trogen fast han är stor  företagsägare  över hela världen.
 
Det är vackert vid Svanskog. Herrgården ligger sjön som jag tror heter Svan. 
 

Bilder från jakten igår!

Det blir många synintryck från naturen medan man går och lyssnar på ett drev och funderar på vart det ska ta vägen. Naturen skapade vackra figurer tillsammans med solljuset igår, en fin dag var det.
Mossan blev  lysande grön.
 
Vårt närmaste grannhus, Litorpet,  fick  inramning av en björk! Ett fint hus som jag försökte få köpa år 1973, men det var redan bortlovat till andra. Och vi har genom åren haft trevliga grannar här, både sommargäster och bofasta.

Rådjursjakt med tax Seffrin idag!

Det här har Seffrin längtat efter! Och vi också!  Det har inte gått att släppa honom på ett tag nu. Det har varit skare på snön och det kan skada tassar och underrede..  Men idag var det i alla fall helt ok, snön var borta. 
 
Vi gick sakta mot vind och han sökte ivrigt efter vittring. Det dröjde bara någon kvart så hade han fart på ett rådjur. Blev bara några väckskall först sen var det drev med upp mot 60 skall per minut. Hans kroppsstrumpa funkar bra. Han får inga skavsår och verkar helt obesvärad av den. Den skyddar bröstkorgen från slitage. Det blev jakt för fullt uppe i skogen under en och en halv timme. Men djuret kom inte inom skotthåll. Så det var bara att koppla en lite trött tax och åka hem till värme, vatten och omsorg. Trevlig hund är det!
 
Fnissar lite när jag i spegeln ser mina skogskläder för dagen. Jag försöker alltid att leta opp kläder som är lagom varma. Idag hittade jag bl.a. K&Us - tröjan, den grågröna varianten. ;- )) Den var nog aldrig tänkt som jaktkläder. Men den är otroligt skön, 100 % ren linne, mjuk, ribbstickad. Jag köpte flera i samma modell men olika färg för väldigt länge sedan i butiken på Hornsgatan precis ovanför Slussen. Ibland är det bra att inte rensa totalt vid döstädning! ;-))
 

Julmat på Berga Bistro utanför Åmål igår; vildsvinsköttbullar!

Vi hade ärende i Åmål igår och passade på att slinka in på Berga Bistro för att få lunch. Där var det julmat i buffé!!  Visste vi inte innan. Trevlig överraskning!! Det fanns meny också men vi valde förstås julmaten. Roland gillar ju sill och mest av allt någon sorts inlagd stekt strömming som jag inte alls äter. Skinka och lax fanns också .
 
Här är det varma och lite speciellt med att man kunde välja vildsvinsköttbullar. Vi testade dem och vanliga och de av vildsvin var bäst. Mer smakrika.
 
Och så en ris a la Malta som avslut. Den var riktigt god med lite apelsin i.
 
Alltid trevligt att komma till Åmål! Jag gjorde förstås som vanligt ett besök på bokhandeln. Tänk att lilla Åmål har en riktig och välsorterad bokhandel!! !

Sista vinterbilderna från sjön igår.

Här vid årose och småbåtshamnen låg åtta svanar och ett par gräsänder. Det är öppet vatten som de trivs i.
 
 
 
 
 
 
 
 Idag är det slut på snön, bara barmark och 7 grader varmt. 

Det var fint vid sjön också igår!

Det låg snö och is kvar på Östra Silen vid Signebyn mitt på dagen igår! Tänkte att det var sista på länge så jag tog några bilder.  Nu idag är det plusgrader och blåsväder.
 
 
Där nere hade någon skottat upp en skridskobana, kanske skolan.
 
I solen så smälte frosten och blev droppar på kvistar och barr
 
Vy över småbåthamnen och åsrose mot Tobyn
 
 
 

Njuter av de sista vackra vinterdagarna!

Så här ser Liane ut i vinterskrud. Någon dag till varar det vackra tydligen, sen blir det slask och blöta. Men tacksamt att vi har fått flera veckor med snö och minus och solsken
 
Från andra sidan var det så här imorse. Dimmorna dansade där nere och var olika från stund till stund. Och solen var bländande
 
Jag och tax Seffrin gick en bit och solen skapade verkligen skådespel så här mitt på dagen. Den når inte över skogsbrynet utan gjorde ljusspel genom trädkronorna. Det är nästan som allra mörkast nu, nära vintersolståndet; 21 - 23 dec. 
Imorgon mer bilder som jag tog vid sjön idag. 

Katt??? Nej det är det inte!

Vi var hos goda vänner häromdagen för att önska god bättring efter operation. Och vi möttes av den här figuren på bänken i hallen! Jag trodde först att det var en riktig katt, den såg precis ut så. Men det var det alltså inte. Sen gissade jag på att det var en uppstoppad katt. Men det var det inte heller. Det var en kattfigur gjord av hårdplast!!  Så naturtrogen, nästan ett litet mirakel!

Suveränt att ha Ice-bugs nu!!

Det är oumbärligt att ha dubbade skor nu i halkan. Jag skulle inte våga gå utan dem, gamla kärringar ska inte bryta bena. Icebugs är väldigt bra, stadiga men sköna att gå i. Och de har dubbar som har suttit kvar i flera år trots mycket slitage.
 
 
Temperaturen ligger runt nollan så det blir is.
 
Jag gick inte så långt med tax Seffrin idag, det kom ett fint duggregn, men han kom i alla fall ut en sväng och fick nya dofter i näsan.

Torpen finns kvar i bygden! Här Libråten (Döverud)

Torpen är liksom drängstugorna monument över våra anfäders slit för brödfödan. När vi fått smittskoppsvaccinationer (obligatoriska 1816 - 1976) och potatis (med soldaterna hem från 30-åriga kriget) i vårt land så överlevde många av barnen. Familjerna blev stora med många munnar att mätta. En del-lösning blev ju emigrationen till Amerika i slutet på 1800-talet.  Men torpen blev en annan utväg till arbete o bostad.
 
Att bli dräng / piga som jag skrev om i ett annat inlägg var ibland mest en försörjning för de unga  som gått ur folkskolan (fr. 1842) och var i tonåren. Om de sedan ville bilda  familj så kunde det funka att försöka ta ett torp. Torpstugorna byggdes av gårdarnas ägare, bestod av litet hus plus uthus för några få djur typ kor, får, höns, men sällan plats för häst. Och till torpet hörde några små åkerlappar. Den som tog ett torp behövde inte betala hyra för torpet men var skyldig att sköta torpet och göra  dagsverken hos gårdsägaren. Torpen var  ett sätt att få tillräckligt med arbetskraft till större  gårdar.
 
Det blev alltså ofta många barn i torpstugorna, de kunde nödtorftigt försörjas av det som torpet gav. Ofta blev jakt och fiske en hjälp i mathållningen. Jakten gav förstås kött men också värdefulla skinn av exempelvis räv. Ett rävskinn kunde motsvara en månadslön för en anställd.
 
Här är ett f.d. torp som låg på Liane. Det hette Libråten (nu Döverud) men är sedan många år utköpt och har numera en ung familj som ägare. Det gläder vi oss åt. Torpen på Liane hette Lihaget, Litorpet och här Libråten. Kanske fanns fler som jag inte vet om.
 
Hit till Libråten kom Rolands anfader Alfred Kylin / Wilhelmsson / Kylén från Blomskog för länge sedan. Han hade syster som varit piga på Sand så han var först dräng där. Sedan kom han till Deborgere  tror jag.
 
Till slut hittade han en fru, Emma, från Faggebyn. Hon var dotter till en ogift kvinna som fraktade posten från stora vägen till Snarkils bruk.Och pappan var enligt postkvinnan själv patron på Nortjärn. Han hette vid den tiden Groth men det finns inga papper på detta, bara hörsägen. Groth  flyttade i alla fall från bruket det år Emma föddes och efterträddes av Traung, men han titulerades inte patron utan förvaltare tror jag.
 
Tillbaka till Alfred. Alfreds mamma, tror hon hette Anne-Kajsa Kylin från Blomskog, hade svårt med försörjningen. Hon  flyttade som rotehjon mellan olika släktingar och dog till slut på fattig-gårn i Blomskog. Om jag minns rätt så var hon inte ens fyllda 50 år då. Vet inte om hon var sjuklig. Pappan till Alfred erkände faderskapet och finns dokumenterad i kyrkböckerna, vill minnas att han hette Wilhelm och bodde då i nåt som kan heta Norra Viker. Men de gifte sig aldrig. 
 
Alfred kom alltså till Sillerud som ung dräng, men fick sen ta över torpet på bilden ovan,  Libråten (Döverud) som låg på Liane Gård, då ägd av kyrkan. Alfred hette Wilhelmsson / Kylin i Blomskog, men fick efternamnet Kylén i Sillerud. Antingen ville han byta namn eller också skrev prästen fel i kyrkboken på i och e, lätt gjort
 
Alfred och Emma fick ett antal barn som växte upp på torpet; Hanna, Yngve, Gottfrid, David och Gustav, alla med namnet Kylén. Det fanns en dotter till som vi inte vet namnet på. Hon dog i lunginflammation efter att ha ramlat i Karlsforsälven vid Tjolitta i samband med dans på bron. Räcket gick sönder och flera ramlade i vattnet.  
 
När det här hände så finns en berättelse om att Henning Jernberg var barn då, såg det här och sprang hem. Väl hemma så skrek han upprört
" - I far och I mor, I  skulle allri  ha sett så möa  raver i väre på en gang"
 
Tragiskt var i alla fall att en dotter dog, lunginflammation var ju en vanlig dödsorsak.
 
Hanna hamnade i Ölmeheden (Älmea) på Mon, gifte sig med Adel. De fick barnen Runa Ihlberg i Bartveta, Arne kvar på Mon  (storväxt!) och  en till som vi inte vet namnet på.
 
Yngwe vet vi inget om mer än att han gick  i sömnen, långt och ofta. Det finns en berättelse om att en gång rullade han i sömnen ihop sängkläderna och gick i sömnen med dem under armen från Döverud till Spriklerud klädd i bara pyjamas. Då vaknade han vid Spriklerud för där öppnade han en grind i sömnen och den knarrade. Sen berättade han det för Sprikell (Oskar Sprikell) och Oskar sa att om han vaknat så skulle han ha skjutit Yngwe direkt i tron att han var ett spöke.
 
Gottfrid flyttade till Vårvik fick två barn Erik och Åke Kylén, de fick inga barn
 
David blev kvar på Döverud gifte sig med Anna Molin (från Tegen, Risviken, mamma till Anna var Màri på Blåsåsen  syster till Rolands farmor Estrid Boberg.) De fick barnen Runa, Hanna och Gunvor. Runa gifte sig med Arne Johannesson i Signebyn, de fick barnen Östen och Maj i Signebyn.  Hanna fick son Bengt Kylén blev gift med Viktor Johansson och bodde på Spriklerud. Gunvor gifte sig med Erik Karlsson på Brobacken och fick sonen Kjell, de bodde på Pärekuel. 
 
Gustav blev arrendator på Liane, gifte sig med Ester Boberg dotter till Karl Boberg som arrenderade Liane först. De fick barnen Svea född 12, Thyko född 15, Nils, Helge, Emma, Lisa, Astrid och Evert. Gustav dog när han var 43 år i tbc. Då var Rolands pappa  Thyko 17 år o Nils några år yngre. De fick tillsammans med en morbror Oskar ta över arrendet och bruka gården för att försörja sin mamma och alla syskonen. Thyko och Nils arrenderade Liane av kyrkan  i många år. 1986 tog Roland över arrendet själv och köpte gården tillsammans med Prästgården 1996. Det var 55 hektar åker och 110 hektar skog. Vi ville bara köpa Liane men kyrkan ville slå ihop så det var inget att välja på. 
 
Det var alltså mjölkproduktion till 1995 på hösten. Det avslutades eftersom Roland fick nötdjursallergi och han startade en liten firma för byggande. 2002 arrenderades jorden ut till Jacobssons på Guterud i Långserud! 20-årsjubileum nästa år, då får vi fira!
 
Jag tror att det mesta jag skrivit här ska vara rätt, fast visst kan fel ha smugit sig in.. Det finns mer om släkten här på bloggen under rubriken släktforskning, där är det mesta kollat med källor.
 
När man släktforskar så ser man att det går  opp och ner för anfäder och anmödrar. Här har jag berättat om dem som slitit värst som jag vet om. Men på Bobergsidan av släkten finns dokumenterad härstamning baköver till den första vallonsläkten i Sverige, de Besche, som är adlig både i Liege och i Sverige, och har minst ett par sköldar i riddarhuset. Sen blev en de Besche-ättling Maria Pyttner / Byttner Långserud kär i en fattig pojke från Åskåfjället, Olle Nilsson på Skörve. De fick ta namnet Boberg och  ett soldattorp  Västra Boda och klarade sig och sina barn, men säkert inte så lättvindigt. Hon var anmoder till Rolands farmor Estrid Boberg. 
 

Rökt och rensat kött från vildsvin och rådjur

Rökt kött av rådjursbogar. Blir mest pålägg och matsäck.
 
Rökt kött av vildsvinslår! Smakar kanonbra, till och med lite bättre än rökt rådjur!
 
Rökt kött från tre rådjurslår. 
 
Nu åker allt i frysen och vi har lämnat ett gäng skånkor  till hos vår rökare, bl.a. det som ska bli vildsvins-julskinka.  Bra med närproducerat!  

Amaryllis är vackraste julblomman!

Blommorna bara slår ut, den ena efter den andra! Och stora är de! Så vackert är det, kan inte se mig mätt på dem, de får stå på köksbordet. Jag ska aldrig köpa julstjärnor mer!

Uppdaterat: Dagens älgjakt på Harnäs vvo

Roland ringde kl 14.00. 
De var 10 pass-skyttar och 4 hundförare på dagens jakt. Och tre djur kvar på licensen. En  lagom stor älgjakt!
Johan Hofström har skjutit en kalv för sin hund, 1 år, och det var den första som avslut på ståndskall. 
Och Mikaels hund har nu två älgar med sig, så det kan bli mer  om turen är framme
 
Uppdaterat klockan  15.00!
Det stöp alltså en älgkalv för vår grann-hund Ajax också. ;- )) Skytt var Björn Karlsson och här är hundägare Mikael med på  bild också. Då är älglicensen på Harnäs vvo fylld för i år, nej det är den inte, det är en kvar men den får leva, det blir ingen mer älgjakt.
 
Här har älgkalven placerats i en dragpulka som införskaffats i år. Den funkar bra för att transportera älg ut ur skogen till farbar väg. Från vänster Ajax, Mikael, Roland och Björn.
 
Det kom en bild på älgkalven som Johan H. sköt på förmiddagen.  Hunden är en fin mörk jämthund som heter Frode. Med på bilden är också Erik, Johans son, som är jaktintresserad.
 

Vildsvinsfilé åt vi igår!

Färsk vildsvinsfilé åt vi igår kväll för Roland styckade en gris som hängt några dagar i viltkylen och då passade vi på att ta filéerna, resten hamnade i frysen . Det är ju inte ofta eftersom det blir så små köttbitar av filéerna. Lagom med båda filéerna åt oss. De fick ligga i marinad med rödvin och kryddor någon timme innan. Den ena filén helstekte jag och den andra skar jag upp i bitar för att testa om det blev någon skillnad i smak. Men det blev lika bra tyckte vi, väldigt gott. Vildsvin smakar bra i alla varianter, ska bli spännande att testa som julskinka också
 
Till filéerna gjorde vi ugnstekta rotsaker, en ny favorit. Det är helt enkelt en förpackning av färska soppgrönsaker i butiken; selleri, palsternacka, morötter, lök och så ett par potatisar till det. De skalades och delades först, fick ligga i matolja ett tag innan, sedan i ugnen på 225 grader 20 minuter. Flingsalt på före servering. Såsen till detta blev förstås kantarellstuvning och så vanliga grönsaker till. 
 
Till efterrrätt på detta fredagsmys blev det bakelser från Broms café som jag inhandlat tidigare under dagen, vi delade på en Greve Spence och en Budapest. 
 
Rödvinet till var förstås Falling feather som är gott och skonsamt för oss som annars får huvudvärk av rödvin.
 
Tänkte att jag skulle få känningar av tredje Covide-vaccinet igår eftersom det var dagen efter, men kände inget. Det enda var att jag vaknade på natten och hade ont i den armen som fått sprutan. Men det var borta på morgonen. Skönt att det är klart.
 
Idag blir det älgjakt här på Harnäs vvo, det är efterjakt på två djur tror jag. 
 
Jag rensade upp vildsvinsköttet innan det hamnade i frysen, vaccat i lagom stora portionspåsar. Resterna försökte vi ge hundarna, men ingen av dem äter vildsvinskött rått, inte dunkern, inte hamilton, inte taxen. Märkligt, för annat rått kött äter de glupskt. 

"Discos" julhare!

Dunkervalpen "Musikk" fick sin julhare för någon vecka sedan.  Och det var ett par dagar sedan som vår hamilton "Disco" fick sin julhare. Bilden här är ett lite  sent utlagd, men det har varit mycket annat. Det är också en svensk skogshare av typen mohare. Den blir inte helt vit på vintern utan lite grå i pälsen. Musikks hare var rätt liten, en sistakulling, men det här var en stor hare
 
Det var verkligen äntligen med en hare för Disco! Roland har släppt honom en hel del men han har haft lite otur och ibland har han  inte gjort exakt rätt. Han är ju bara två år och har en del kvar att lära sig. Var bra med spårsnö.  Tyvärr är det väl snart över för den här gången. Temperaturen stiger nu mot plus. 
 
Det är gott kött på harar när hinnor är noggrant borttagna och jag äter gärna när andra tillagar dom. Men jag kan inte göra mat av harar själv. Det är något med kroppsformen och konsistensen. Jag har svårt att hantera dem, så jag avstår. Vi har ju mycket annat viltkött.

Det här vildsvinslåret ska bli julskinka-testet!

Fast inte den enda julskinkan, det blir en vanlig också. Den här vildsvinsskinkan  har vi lämnat ifrån oss igår. Den ska  benas ur, putsas, nätas och rökas. Sen ska den bli julskinka. Helt nytt för oss, spännande att testa. Vi har kollat runt i bekantskapskretsen och fått olika bud om huruvida det funkar eller inte. Några är översvallande positiva, andra mer skeptiska till smaken.
 
Igår hämtade vi rökt kött från rådjur och vildsvin och lämnade mer, sex lår / bogar. Rökt rådjur är gott, men jag undrar om inte rökt vildsvin är ännu bättre. Det  är nytt för oss, vi testade lite igår. 
 
 
 

Vi var många på vaccination idag!!

Jag fick  tredje Covide-sprutan på bokad tid i Årjäng, vill ju våga umgås med barn och barnbarn under julhelgen.  Vi var många som ville vaccinera oss, nästan fullt på parkeringen.  Men det hela rullade på bra. Jag kom in 20 minuter före bokningstiden, trevlig personal, inget jäkt men god  info. Har ingen källa på det men har en känsla av att Årjäng har skött vaccinationerna bra, alla verkar nöjda!
 
Gissar att det är drop in sedan i eftermiddag, det brukar också samla många. Jag tror att årjängsborna i allmänhet vill ha vaccination. Sen är det väl bra om det inte är tvång. Den som väljer bort sprutorna ska naturligtvis inte ges tillträde till folktäta evenemang typ konserter, kan ju välja att hålla sig  mest hemma. Obligatoriskt  borde det däremot vara med  munskydd i kollektivtrafik och andra situationer där man måste vara nära varandra. Vitsen är ju i första hand att den som har munskydd inte smittar andra, man kan ju vara smittbärare utan att veta om det. 

Den gamla drängstugan går jag ofta förbi!

Den är varje gång en påminnelse om levnadsvillkoren förr. Den står i Prästeparken och har förstås inte varit använd på väldigt länge. Men här bodde alltså drängarna på Prästgården, pigorna fick bo inomhus, gärna innanför köket i en pigkammare kanske med egen utgång. Det fanns många drängar och pigor på gårdarna. Deras lön var i stort sett bara mat för dagen och  en enkel bostad. Det var inget som gick att bilda familj på så många förblev ensamma utan familj av den anledningen.  Säkert ett grymt öde för den som önskade något annat.  

Inte bara vissna julstjärnor!

Tack för alla tips om julstjärnors behov av omvårdnad. Jag inser att jag ska inte satsa mer på dem, utan de får vissna ner och bli slängda. Sen köper jag inga fler - någonsin! Är alldeles för slarvig för att kunna sköta dem.
 
Jag tycker om blommor och brukar alltid har härdiga krukväxter inom synhåll. Just nu är det förstås amaryllisar (föredömligt tåliga) och våreldar, samt hyacint och nejlikor.
 
I det här fönstret får amaryllisen samsas med två orkidéer som har blommat någon månad, en vit till höger och en lila till vänster. De har överlevt länge och blommar troget två gånger om året, länge varje gång. 

Ha ha...haren lurade Disco igår!

Ivrigt grävande hjälpte inte vår hamilton Disco igår. Haren hade gömt sig i ett hål under stenen. Och det var nog inte första gången, en riktig smarting!  Men idag är det ny spårsnö, kan bli en chans för valpen Musikk!

Julstjärnor är hopplösa!!!

Det är flera år sedan jag köpte julstjärnor.  Minns att mitt köpstopp hade två skäl. Det ena var det här med att de direkt vissnar nerifrån, sen till slut är det bara ett par röda kronblad kvar. Vet inte om jag gör nåt fel men så här blir det alltid.  Det andra skälet var något oetiskt med hur man drev fram de här krukväxterna, men vad det var har jag förstås med ålderns rätt glömt bort. 
 
Hur som helst så köpte jag bara två häromdagen och de åker snart i komposten. Ser redan tråkiga ut och jag plockar visset varje dag.
 
Dom här är fina julblommor, Kalanchoe eller Våreld, vackra färger och står sig fina länge. 

Vackra snöflingor dansade ner igår.

Fast egentligen snöade det inte, det bara flög ner snökristaller genom luften. Det höll på något dygn och blev till slut ett litet lager. Var ju rätt kallt, runt - 10 grader. Märkliga mönster blev det och tycks rätt lagbundna. Så här på nära håll.
 
Lite längre ifrån
 
 
 

Vi gick ner till sjön idag, jag och tax Seffrin

 
Det var ögonbedövande vackert mitt på dagen.  Snön ligger på isen på Östra Silen. Jag vet inte hur tjock isen är, kanske inget att lägga skidspår på. Det var rätt kallt, så där - 12 grader. Men med bra kläder så funkar det.
 
Seffrin trivs här. Det är gott om spår av rådjur
 
Så här såg det ut vid badplatsen
 
Lite öppet fortfarande vid Årose och småbåtsbryggan. Tror man brukar kalla älvmynningen så, den fryser inte så fort. 
 
Under tiden vi var ute och gick så dundrade JAS-plan precis över våra huvuden tre gånger. De flög verkligen lågt, nästan vibrerar i kroppen av ljudet. Annars är det oftare flygövningar på tisdagar, vet inte varför. Läste sen på nätet att vi är ovänner med Norge om strömmen just nu, kanske krävs extra gränskoll då ;- )) Jag inbillar mig att det är oartigt av Sverige att flyga med militärplan alltför nära norska gränsen. De brukar  hålla sig ungefär över oss, så där 5 mil från gränsen. 
 
Det har egentligen inte snöat idag, men det dalar ner stora snökristaller sedan något dygn så det blir en del. Mer om det imorgon

Första haren för valpen Musikk!

Det är ju stort att valpen Musikk har jagat fram sin första hare och från eget upptag! 45 minuters drev blev det. Musikk är från Maurvangens kennel i Norge, dunkerstövare, 10 månader gammal snart. Vi är så nöjda med Musikk. Han har god jaktlust, intresse för hare, bra skall och är trevlig att umgås med.  Första haren var en mohare, dvs en eko-variant av svensk skogshare. Den är inte så vanlig hör hos oss, blir brun på sommaren som alla andra svenskharar men alltså inte vit på vintern utan grå-brun.  Det är i alla fall ingen tysk-hare som vi har rätt gott om här numera.  Roligt också att Musikk står bra på den här bilden, han är en snygg han-hund av rasen dunkerstövare, kraftfull!

Fin dag idag, men kallt!

Jag går varje dag en rejäl långpromenad med taxen om han inte ska jaga.   Vi behöver röra på oss båda två och få frisk luft. Bäst är att gå mitt på dagen för att få  solsken med  serotonin och d-vitamin! ;- ) Nu står inte solen så högt ens mitt på dagen så det gäller att passa tiden och fånga ljuset. Det här var idag vid 12-tiden, utsikt från Liane-vägen söderut mot Hol.   Det var rätt bistert, så där - 7 grader och en snål nordanvind. Man får bylta på sig täckbyxor och dunjacka!
 
Här har vi kommit upp på vägen mot Egenäs och kollar mot badplatsen i Signebyn, Östra Silen. Till höger är gamla kyrkplatsen där träkyrkan låg på 1800-talet. Den revs när den nya kyrkan byggdes vid Karlsfors, men gravplatserna finns kvar och altarstenen. Det lär ska vara en magisk plats och jag får konstiga  dragningar med slagruta här. Bakom kyrkplatsen ligger bronsåldersgravar och brandgravar från järnåldern. 
 
Här nere vid badplatsen var förr även en ångbåtsbrygga för regelbunden trafik med båtar för frakt av varor och personer. Tänker  ibland här på alla de som emigrerade och reste härifrån med båt ner till Göteborg och vidare över Atlanten. Många vänner och släktingar stod säkert och vinkade adjö vid bryggan. Från Rolands släkt vet vi i alla fall om att Bobergare emigrerade härifrån. 
 
Det slängde snöflingor i luften idag, hoppas det fortsätter så det blir lite spårsnö imorgon för valpen

Våra vänner har skämt bort oss med god mat!

Vi börjar som sagt våga umgås inomhus med goda vänner nu och hoppas det kan fortsätta. Under pandemin annars så har vi inte träffats  inne utan setts utomhus i så fall. 
 
Nu har vi varit några gånger hos goda vänner den senaste tiden, framför allt för att umgås men också blivit bjudna på läcker mat. Här ovan är älgbiffar med god potatis . Har ingen bild på det, men före  den rätten var det gåslever och anklever ( så gott, de maträtterna har vi aldrig ätit förut!)  desserten var en god pudding till kaffe.
 
Här var det kålsoppa med riven ost och brödkrutonger som förrätt ( en god rätt vi har glömt bort, inte gjort på länge!)
 
Järnsjö-öring med romsås
 
Glutenfri tårta från Holgers i Säffle. Holgers  vann för övrigt julskyltningen i Säffle och fick uppvaktning av Säffletidningen igår.
 
Stort tack för goda måltider och trevligt sällskap. Så roligt att kunna sitta vid samma bord och umgås över en bit god mat. Det kan förstås också vara enklare förtäring, bara en fika, huvudsaken är ju att vi kan träffas igen.  Vi hoppas som sagt att kunna fortsätta med att ses inomhus nu under vinterhalvåret, så vi kan bjuda igen också.

Sofia Linders fina bild har fått en plats här hemma!

Vi har få väggar men många bilder så ibland måste det bli byten. Nu hänger den fina bilden av Sofia Linder i hallen och ses direkt av alla besökare,  bilden överst. Vi köpte den efter utställningen på biblioteket i Årjäng, den är så fin, påminner om ett tillfälle för länge sedan när Sofia hade anledning att besöka oss här på Liane tillsammans med sin mamma. Det var länge sedan ;- )) 
 
Den undre bilden är målad av Gulli Klingvall, en konstnär från Hallsbergstrakten

Advent i växthuset!

Inte så mycket advent inne i vårt hus än, men det blev i alla fall en stjärna i växthuset! Den lyser upp!  
 
En fin kväll hade vi igår tillsammans med goda vänner. Känns fint att våga umgås inomhus igen. Ser på minnesbilder att för ett år sedan grillade vi utomhus på altanen när vi träffades. Det blev inte så ofta, ett par ensamma år har vi haft. 
 

Äntligen snö och spår i snön!

I natt kom äntligen snön. Vi har avundsjukt kollat på resten av landet, både i norr och söder, där man fått ordentligt med snö, kanske mer än önskat. Men här har det inte kommit förrän i natt. Inga mängder men i alla fall några centimeter så det går att se spår av djur. Vi har - 8 grader nu och det ser ut att hålla sig rejält kallt någon vecka framöver. Bra!!!
 
Roland hittade harspår på ett enda ställe och valpen tog upp vittringen, drev på hare så där 20 minuter. Skönt att veta att det var hare och inget annat. 
 
Sen blir det spår av harjägare också på morgonen! Ha ha...!

För ett par dagar sedan - eko-julskinka?

Roland fällde ett lagom stort vildsvin för ett par dagar sedan, den 30:e november. Nu finns det funderingar på att vi faktiskt ska göra julskinka på vildsvin. Jag har aldrig gjort det och inte Roland heller förstås. Vi får speja runt lite och kolla efter tips. Det borde bli smakligt. Fast vi kommer förstås att ha en vanlig traditionell julskinka också. 

Fågelmatningen är igång!

 
Nu har Roland hängt upp sånt som fåglarna vill ha. Det finns förstås köpta  talgbollar med frön i, men också feta flak från ett vildsvin som Roland har nedlagt.  Våra fåglar är i stort sett bara talgoxar och blåmesar. På marken under fågelmataren är det ofta gulsparvar. Ibland kommer det stora skator flaxande och skrämmer småfåglarna.
 
 Så här ser det ut.

Vi åt förstås på "Claessons andra" i Karlstad igår!

Det ligger i Kronoparken, bredvid universitetet och vi äter gärna där när det passar vid våra besök i Karlstad. 
 
Här är den aptitretande menyn!
 
Och här är Claesson själv, junior då förstås. Jag fick lägga ut bilden på nätet. ;- ))
 
Roland valde fläskfilégrytan
 
Och jag tog förstås torsken med romsås. Roligt att få torsk på restaurang, inte så ofta. Det brukar vara sej eller nåt annat enkelt som fiskrätt. 
 
Bra med Claessons andra är dels att man slipper ta mat i buffé, man får det man vill ha över disk och behöver inte ta i bestick som alla andra tagit i och mat som alla har andats över så här i Corona-tider, dels att salladen är upplagd som olika alternativ på överdragna tallrikar, måste alltså inte dela bestick här heller med alla andra gäster. Vi rekommenderar Claessons andra!
 
Sen försvann Roland till möte med Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation och jag kunde ägna mig åt en något förvirrande shopping, enligt föregående inlägg.

Klädkaos i butikerna!

Jag förstår inte riktigt. När jag var barn så var kläderna sorterade i affärerna. I klädaffärer så hängde ytterplagg för sig,  blusar för sig, tröjor för sig osv. Så när man letade efter ett visst plagg så gick man till rätt avdelning, kollade där och gick ut igen om man inte hittade något som passade. 
 
Men idag letade jag efter ett par klädesplagg som fattas i garderoben. Och upptäckte att numera blandas alla typer av kläder. Så jag måste alltså snurra runt och nagelfara alla hängare och hyllor för att kunna se vad som fanns.   Kanske är det det som är avsikten? Att man ska tvingas kolla på allt ???
 
Lite mer imorgon om karlstad-resan . 

Just nu en vacker soluppgång över Liane!


 
 

Fönsterlådorna klara

Om nu julpyntandet går långsamt och med dämpad entusiasm så blev i alla fall vinterns fönsterlådor klara igår. Det får räcka så här