.. var en av rubrikerna i media under den senaste tiden.
Uppdaterat torsdag 30/1:
Jag tyckte kanske först att det var lite överdrivet, men kanhända ligger det något i beteckningen. Det rör på sig i kommunledningen och i flera partier. Centerpartisterna avsade sig sina ordförandeposter i måndags, sedan avgick nya t.f, kommunalrådet Esbjörn Andersson (M) från kommunalrådsposten och, enligt uppgift, även från partiet. I går onsdag avsade sig två andra moderater, Gruvborg och Kullander, sina uppdrag för (M). Jag kan återkomma till "härdsmältan" vid ett senare tillfälle, lite mer frispråkigt nu när (C) inte längre leder kommunen utan är i opposition. En friare position för min del - bekännande centerpartist, men utan uppdrag och ansvar i partiet. Jag har varit och är en intresserad betraktare av (C), de andra partierna och deras politiker.
Nu funderar jag mest på medias presentation av läget. Det är alltid intressant att ha med i bilden av turbulens. (C) i Årjäng har inget flyt i media, den tredje statsmakten. Och det är ju synd förstås, men svårt att göra nåt åt. Kanske blir det då ännu viktigare att det finns andra som vågar yttra sig, förmedla fakta och säga sin mening, så att det blir lite balans.
Oflytet i media består i att Nya Wermlandstidningens (M) Barvå, som sedan länge sköter opinion och ledare i tidningen, har goda relationer med det f.d. ledarskapet i Årjäng, dvs stödjer Töcksforssidan = Nya Alliansen, i den kommunpolitiska grundkonflikten i Årjängs kommun. Han låter rätt ofta spy galla över (C) i Årjäng numera, senast igår tisdag. Ledarsidan i NWT har agerat så i flera år med direkt riktade angrepp mot (C) vilka jag har tagit upp här på bloggen, bl.a i torgrabaldret.
Christer Wijk (stavningen?) har Töcksfors-ursprung och väljer oblygt att vinkla det redaktionella i NWT till favör för de västliga delarna av kommunen, både när det gäller innehåll och urval i nyhetsrapportering när han får chansen. Han hängdes bl.a. över lokalreportern Ingman i (C):s presskonferens i måndags. Det kan var klokt att vara medveten om riskerna med vänskapskorruption, både när det gäller media och kommunpolitik.
VF, Värmlands Folkblad, länets socialdemokratiska tidning, har kanske ärligt talat varit mer saklig i själva rapporteringen om den politiska turbulensen i Årjäng, men måste självklart på ledarplats bekämpa (C) särskilt ett valår.
Så ser det mediala läget ut just nu. Oflyt alltså, men mindre upprörande om man är medveten om varför det står som det gör i tidningen.
I det politiska läget i Årjäng just nu är det svårt att veta exakt var dilemmat ligger, det finns nog inga sanningar med stort S. Jag tror det handlar om flera grundläggande faktorer som samspelar och inte om enstaka personer hit eller dit.
Bytänket och det diktatoriska styrelseskicket tycks leva vidare som en relik från det förra styret i Årjäng. Vi hade en intressant diskussion på skolan om det idag, kollegor emellan. (Intressanta synpunkter från lärare boende i annan kommun!) Kanske kan man söka orsakerna där, arvet som man inte gjort upp med. Flera partier kämpar just med bytänket. Det splittrar partier och blir allt mer tydligt, tyvärr. Centern har redan gjort den resan och blivit av med sina mest fanatiska bytänke-anhängare. De har helt enkelt självmant lämnat engagemanget i (C) som står stadigt för en helhetssyn på Årjängs kommun. De andra borgliga partierna har det jobbet kvar. Antingen ockuperas man av bytänkare eller också lyckas man bli av med dem. Det tycks inte finnas någon medelväg där just nu.
(Uppdaterat: Med bytänk menar jag att man lägger allt krut på att få så mycket som möjligt till den egna "byn"/ kommundelen och struntar i hur det går för de andra "byarna"/ kommundelarna och centralorten. I Årjäng har vi ju den klassiska konflikten mellan "byn" Töcksfors och resten av kommunen, den konflikt som tyvärr ser ut att accelerera internt i partierna nu. Vi har partier i den Nya Alliansen som kommit att domineras av västkanten i vår kommun, (FP) genom en högljudd f.d. riksdagsman Runar Patriksson och (M), sägs det, genom en "kupp" på årsmötet. Risken är att engagerade politiker och anhängare från andra delar av kommunen skräms bort från de här partierna. För mig är motsatsen till bytänk en helhetssyn där man försöker utveckla hela kommunen och alla verksamheter utifrån god ekonomisk hushållning; alla "byarna" och centralorten ska vara med, klassisk centerpolitik.)
Jag har skrivit om det senaste i kommunpolitiken i Årjäng den här veckan i inlägg här nere.