Barnbarn lilla Lovis i Umeå, så söt!

Nu är hon drygt 3 år, så söt med blåaste ögon, smilgropar och hemsydda klänningar. Vi önskar så att Umeå låg lite närmare, längtar mycket efter dotterfamiljen!

Min bästa sparrissoppa!

Igår  till lunch tog jag upp sista paketet vit sparris som vi fick i våras av goda vänner, De tog med direkt från Tyskland under skördetiden.  Jag har ett recept jag brukar köra med men  modifierade det en del genom att ta med lök + skuren sparris och bryna det först. Och det blev mycket bättre. 
 
Så här blev det ungefär, mätte inget så det blir på ett giss hur mycket av varje.
 
8 - 10  dl sparris som jag skar i rätt tunna skivor
ett par  lite större än medelstora lökar
ett par klyftor vitlök
Allt detta brynte jag i stekpanna, tog undan de tunnaste skivorna och lade resten i en gryta
mixade  det hela rätt noga
 
Hällde i så där 7 dl hönsbuljong
skalet av en riven citron
2-3 dl grädde
 
Allt fick koka några minuter med de undantagna hela sparrisskivorna i. 
 
Vid serveringen tillsammans med soppan hackat hårdkokt ägg och 
creme fraiche. Skulle nog kunna vara räkor i också men bra utan också, smakerna blir så finstämda med den rivna citronen. Den skulle nog kunna ersättas med vitt vin, men inte båda delarna. Sparar undan receptet här på kategorin mat för att ha till nästa gång.
 
Till det drack vi ett lyxigt gott vitt vin, ett chablis som vi fick av Peter,  men bara ett glas var, resten av flaskan ska vi spara tills imorgon då vi kalasar på Vätternröding  tillsammans med D och G. Ett gott bröd direkt ur ugnen med smör och lokalproducerad Västerbottenost på, den vi köpte i Umeå på matmässan.  
 
 

Goda knaprisar till bubbel!

Till vänster gott bröd i trekanter med vitlöksost Boursine + svart kaviar. Till höger majschips med hackade oliver + hackad rödlök och västerbottenost skivad. Allt in i ugnen före servering. Jag sparar här för min receptsamling under kategorin mat här på bloggen. Kanske kan testa att göra dem imorgon lördag före rödingen.
 
Detta smarriga fick vi ikväll när vi var bjudna till goda vänner för äting tillsammans. Kvällen startade med detta + bubbel, sedan en god viltsoppa och som avslut en nötkaka + hjortronsylt + glass. Vi var hos Lennart och Eirin tillsammans med Jörgen  och Kjell. Roligt att vi har så många vänner som gillar det här med mat och att äta hos varandra. 

Mamma Muh - kalas i Umeå!

Bilden kom från barnbarn lilla Lovis i Umeå, 3 år. Hon gillar att skapa drama genom att arrangera figurer och människor. Här har hon gjort kalas för Mamma Muh! Det finns mycket fantasi och berättelser hos henne, jag är glad att hon också får gå Waldorfdagis och Waldorfskola som sina storebröder. Där erbjuds fin utbildning för hela barnet, inte bara intellektet, och i små grupper / klasser. Tror det var 3 barn  hennes dagisgrupp förut, nu är det lite fler. Och i åk 6 i skolan är det 15 elever!  Lovis storebröder har också fått utveckla sina talanger i skolan med teater, rörelse, bild, form, musik,  berättelser osv. Man blir glad som mormor att höra om detta när man läser om svårigheterna som många svenska skolor befinner sig i. Här är en oas med fokus på hela människan och i fina lokaler.
Dagens bild på lilla Lovis! Så fin i hemsydda klänningar, blåaste ögonen och smilgropar!
 

Roland jagar hare!

Roland skickade bilden nu från storskogen. Han jagar hare med valpen Hambo. Det har varit bra jakt. Han har stor jaktlust och lär sig nu att tappa och ta opp igen, ger sig inte. Det bådar gott!

Takbytet fortsätter!

Det blir nya vindskivor på magasinet också, vita sådana. Nya taket kommer att gå ut lite längre från väggen än tidigare. Och sen blir det vita knutbrädor. Här håller Roland på med vindskivorna. Han har målat dem andra gången idag från ställningen. Det ska bli vita rännor och stuprör också tror jag. 
 
 
 

Det blev 8,5 kg älgfärs idag

Det är roligt att göra sånt här. Jag sparar ju älgköttet i bitar och blandar med lite fett fläskkött och lök och mal för ett par tre månader i taget. Längre går inte att förvara något i frysen  som innehåller fett, då härsknar det.   Sen packas i lagom stora paket för en gång, platta paket som är lätta att tina opp. De läggs i en större påse för att inte simma omkring i frysen. Det här borde räcka till jul i alla fall. Skönt att det är gjort, tar en dag i anspråk med alla moment av framplockning, skärande, malning, disk och undanplockning. 
 
Många samtal har det varit under dagen med människor som är förtvivlade över att så vargar får tas bort i Värmland på licensjakten. Det blir fler vargar varje år i länet samtidigt som färre får avlivas. Och skyddsjakt beviljas nästan inte alls.

Löpsedel på vår stora lokaltidning häromdagen!

NWT har varit en riktig vargkramartidning men börjar bli mer realistisk.  Nu har varghanteringen från myndigheternas sida till synes spårat ur på flera områden.  De berörda (många i Värmland!) är arga och förtvivlade. Tidningen dristar sig till att referera åtminstone en del av kritiken. 
 
Om man vill börja med att se det som händer i stora drag så kan man slås av tanken  att Naturvårdsverk och Länsstyrelsen (myndighet)  till del hanterar rovdjursfrågorna utifrån enskilda tjänstemäns agenda, inte utifrån intentionerna i riksdagsbeslut. Annars är det ju normalt så att verk och myndigheter ska verkställa riksdagens och regeringens beslut, inte hitta på egna.
 
Den förra riksdagsmajoriteten hann besluta om en proposition när det gäller rovdjur innan den fick avgå efter valet och det beslutet var inte så tokigt. Man gick förstås med på att vargstammen skulle få vara livskraftig i enlighet med internationella överenskommelser. Och nu hade man noggrant utrett gränserna för gynnsam bevarandestatus som EU efterlyste för att tillåta reglerande licensjakt. Siffran landade på minst 170 - 270 vargar i hela landet. Och då var det tilltaget marginal så att man skulle klara även att det hände nåt speciellt med stammen, sjukdom eller annat. 
 
Med i beslutet fanns också att man skulle i förvaltningen ta hänsyn till  socioekonomiska faktorer, alltså hur folk hade det som levde med varg, hur deras jakt, näringsverksamhet, djurhållning, vardagsliv, boende påverkades. Det  skulle inte enbart tas hänsyn till vargens biologi.
 
I riksdagsbeslutet fanns också klart utsagt att vargen var för ojämnt fördelad över landet, att en del områden hade  många djur och att man skulle sträva efter jämnare fördelning. 
 
Man skulle också inrätta Viltförvaltningsdelegationer länsvis. De skulle vara ett stöd för länsstyrelserna i beslut om rovdjuren. Ledamöter skulle vara utsedda i länet och därmed skulle man försäkra sig om en förankring hos lokalbefolkningen i sina beslut.
 
Så långt alltså riksdagsbeslutet som inte var så dumt egentligen och man kan tycka att intentionerna i det var ok. 
 
Men sedan dess har alltså Naturvårdsverk och länsstyrelser på olika sätt underminerat riksdagsbeslutet bl.a. på följande punkter
 
-  Naurvårdsverket  underkände riksdagens beslut (borde inte ett statligt verk kunna göra!!!),  tillsatte en ny egen utredning om gynnsam bevarandestatus och kom då till att det ska vara minst 300 vargar (!!!). På det sättet rundade man fräckt riksdagsbeslutet utan att komma till ett resultat som på avgörande sätt ändrade något för vargstammen. Man häpnar att inte politikernivån reagerade över verkets egenmäktiga förfarande i en kontroversiell fråga med hög politisk laddning.
 
- Naturvårdsverket har centralt beslutat om miniminivåerna för vargstammen i varje län och man har ignorerat vad länen och deras viltförvaltningsdelegationer tagit fram.   Naturvårdsverkets  nivåer grundar sig på flera år gamla siffror över antalet vargar i varje län. Då hade exempelvis Gävleborgs län enstaka föryngringar och Värmland ett stort antal. Och när man nu fortsätter att utgå från den räkningen så permanentas den felaktiga fördelningen, den som riksdagen beslutat skulle rättas till. Vargarna själva har ju spridit sig till Gävleborg så där finns rätt många nu. De ha varit rätt duktiga på att uppfylla riksdagsbeslutet om bättre fördelning över landet. ;-))Men den goda spridningen riskerar att saboteras av att Naturvårdsverkets miniminivåer baseras på läget 3 år tillbaka och låser fast fördelningen..  
 
Så här var det: Varje län tog, på order av Naturvårdsverket,  fram en  förvaltningsplan med gediget arbete och enligt Värmland så skulle man ha miniminivån  5 - 7 föryngringar och Gävleborg kom fram till 4. Men Naturvårdsverket struntade i länens arbete och  ändrade med ett penndrag till  minst 11 föryngringar i Värmland och minst  2 i Gävleborg och den fördelningen ligger kvar år efter år.  Genom det förfarandet så permanentar Naturvårdsverket den sneda  länsvisa fördelning. Det innebär att riksdagsbeslutet om att minska antalet vargar där koncentrationen är hög och låta dem omfördela sig till län med färre djur saboteras.  Dessutom tar man ifrån länen den lokala förankring som det var tänkt att åstadkomma. Värmlands Viltförvaltningsdelegation gjorde ett gediget arbete för att ta fram sin förvaltningsplan och man undrar varför man skulle lägga ner allt det arbetet när Naturvårdsverket bara slänger det i papperskorgen. Det borde istället vara så att verket ger varje regional rovviltförvaltningsområde (Värmland, Dalarna, Örebro, Gävleborg, Västmanland, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland utgör det mellersta området) en miniminivå utifrån den centrala. Då kunde man regionalt hantera antalsfrågan och fördela utifrån varje läns förutsättningar. Och då skulle riksdagsbeslutet om lokal förankring i besluten skulle kunna uppfyllas, det gör det inte inte nu. 
 
- Vilförvaltningsdelegationerna skulle alltså sättas samman så att länets intressegrupper skulle ha representanter med, bl.a. från politik, naturintresse,  jakt, polis, markägare, osv. Men MP i den nya regeringen krävde att det skulle bli fler representanter från naturintresset typ Naturskyddsförening, därmed fick de mest berörda, markägare och jägare och djurägare mindre att säga till om.
 
- Sen till senaste hitte-på från en representant för länsstyrelsen i Värmland; spridningszoner där licensjakt inte ska vara möjlig. Alltså man har uttryckt sig som att det finns  områden i norra Värmland där vargantalet inte ska minskas för man vill att vargarna ska utvandra till områden längre norrut. I praktiken innebär det att de områdena blir barnkammare för andra områden. Men det är ett tänk utan förankring i någon praktik eller forskning. Vargen i Sverige har inga som helst problem med att sprida sig över landet på egen hand. En varg går glatt 10 mil på en natt. Genom att inte tillåta licensjakt i spridningsområdena, inte heller i gränsområdena till Norge, inte heller på vargar som anses biologiskt värdefulla så blir det inte mycket kvar som kan jagas i det län som har mest varg i Sverige!!!! Man väljer att strunta i riksdagsbeslutet om att minska antalet vargar i de mest drabbade områdena.
 
- Skyddsjakt finns formellt möjlighet till men den ska beslutas av länsstyrelsen och man har varit onödigt restriktiv. Människor har fått leva med att ha varg nära inpå sig under långa tider,  varg som har dödat många tamdjur, men man har inte fått ta bort varg. Därför väcks en våg av bitterhet när man nu läser om hur stockholmsnära varg inte behöver härja värst länge innan det beviljas skyddsjakt, ändå verkar den vara extra skyddsvärd med sin genuppsättning.  Är det skillnad på folk i glesbygd och folk nära storstad? Styrs skyddsjaktbesluten av rädsla för negativ opinion mot varg mer än av den verkliga hotbilden? Och hur kan man bara ignorera riksdagsbeslutet om att man ska ta hänsyn till socioekonomiska faktorer?
 
Nu kan man hävda att skyddsjakt inte ska vara förvaltning, men där har man redan från myndigheten sagt att man kan inte ha lagom stor licensjakt eftersom man måste spara undan för eventuell skyddsjakt och då har man alltså blandat  ihop skydd med förvaltning.
 
Också märkligt att hela tiden lägga på nya marginaler på miniminivåer. Det fanns marginal för miniminivån redan i riksdagbeslutet, sen blir det för varje nivås beslut nya marginaler och nya marginaler fram till i stort sett ingen licensjakt alls. Naturvårdsverket lägger på en ny nivå och sen ska länsstyrelserna lägga på ytterligare säkerhetsnivå. 
 
Man räknar officiellt idag med att det finns 355 vargar i Sverige  och 100 i Norge. Då borde årets licensjakt bli på 55 vargar i Sverige och åtminstone 25 - 30 i Norge om man ska komma ner till de miniminivåer som man beslutat om. Och när man räknar det antal som finns kvar efter jakten så finns inte årets föryngringar med eftersom de föddes efter inventeringen som avslutades i mars - 17. Det bör var minst 13 föryngringar med lågt räknat  5 valpar i varje, dvs alltså ytterligare 60 vargar  före och efter vargjakt. Det innebär  415 vargar före jakten och 360 vargar efter jakten.
 
Beslut väntas före 1 oktober i alla aktuella län och det ska bli intressant att se vad det innebär. 
 
Just nu berättas att den totala vargjakten i Sverige blir hälften så stor som den borde vara, 22 djur!! Och i Värmland 6. Det är skandal!
 

Mutzbraten åt vi igår kväll!

 
Och det är så himla gott! Fast det låter inte gott. Svenska grisnackar som legat i schwarzbier ett dygn sedan kryddats med massor av mejram, salt och peppar och in i ugnen med ölen. Serveras med surkål, inget annat.  Tänket är lite som porterstek egentligen. Det blir så mört och har en kraftig smak. Dessutom hade vi en trevlig kväll med massor av prat och skratt. Tack Karl-Heinz, Karin och Björn-Arne !
 
 

Nytt tak blir det på magasinet på Liane

Ställningen kom opp igår och nu börjar Evert, Erik och Roland med själva taket. Trävirke  som skickas upp är sågat från egen skog, en skön känsla att bygga på egna hus med det. 
 
 

Delar gärna trattisarna när jag rensar

Jag vet inte hur andra gör vid rensning av trattkantareller, men jag vill gärna dra isär dem och kolla vad som döljer sig i det smala röret. Oftast är det ingenting, men  ibland ser det ut som här, en pytteliten snigel har försökt gömma sig. Ibland är det bara lort eller ett barr, men som sagt oftast inget. Nu har jag snart fyllt förrådet för vinterns svampbehov. 

OBS! Vårt hemtelefonnummer är urkopplat...

... några dagar tills det blir inkopplat på fibernätet. Kopparledningarna ska bort och nu var det vår tur. Men när vi fått grejer så ska det gamla. numret fungera i nya systemet.  Under tiden nås vi på mobilnumren.
 

Nytt tak på magasinet på Liane blir det

Idag kom ställningarna och ställningsbyggarna. Det måste man ha för att bygga så högt som detta. Och vem som helst får inte bygga ställning längre, det krävs licens. Bra för säkerheten. Sen ska man inte ha fördomar om vad kvinnor orkar och inte orkar. Två av tre byggare var alltså kvinnor och de jobbade på flitigt med det här tunga arbetet. Och de höll på en bra bit längre än en vanlig arbetsdag! Heder åt tjejerna (och killen förstås!)
 
 
Det är tänkt att taket ska gå ut längre än det gör nu så det skyddar klätterväggen lite bättre.

Hårddisken slog i taket!

Den var helt enkelt full. Datorn fungerade inte längre.  Några dagar har jag försökt ta bort bilder och filmer för att få mer utrymme men det förslog inte, märktes knappt. I panik ringde jag till en datorexpert, A Västsäter. Och han kom hem till oss. Roland behövde få sorterat upp på sin dator så det fanns en del att göra i huset. Min dator var rejält dammig invändigt, fläkten klagade,   så Anders skruvade isär den och dammsög. Sen konstaterade han att datorn har två diskar och den ena var full men det fanns  gott om utrymme på den andra så nu har han ordnat så allt ska få plats, det blev gott om plats plötsligt och i stort sett inget behövde tas bort. Så himla skönt. .
 
Här syns hur den ena disken OS (C) är nästan full (den var helt full!) och den andra Data (D) var nästan helt tom. Framöver kommer D att fyllas på istället när det behöver lagras. Datorer är obegripliga mysterier.

Gamle Jazz!

 
 Han gillar att ligga inne förstås, växlar mellan soffan o golvet eftersom det blir för varmt med mjukt underlag länge. Han är gammal nu, 12 år om jag har räknat rätt och visst börjar det märkas. Jaktlusten är oförändrad men  han behöver längre återhämtning mellan varven.  Jazz har alltid varit lugn och lydig och så vacker förstås med sin mörka bruna ögon. Roligt är det att vi har fått ha en så fin hund så länge. Han har alltid varit lugn och tillgiven. Hoppas vi får behålla honom en tid till, men samtidigt måste vi inse att det rimligen inte är så lång tid kvar. 
 

Älglusen ska bekämpas!

Jag vet att de officiellt inte heter älglus utan hjortlusfluga. Men här har vi alltid sagt älglus. Nu i början på hösten är de så många så jag får panik ibland. På vissa ställen i skogen kan man inte ens öppna munnen utan att få den full av de små otäckingarna.. Bäst är förstås att sno in sig med huvor och annat och skaka ur kläderna vid hemkomst. Men de vill gärna gömma sig i håret och då gäller det att få ut dem. Tänkte att den här luskammen skulle funka. Men vet inte för de är som små nystan av sytråd, kan bli små och platta. 

Två år har barnbarn lilla Lou fyllt för någon dag sedan

Och idag söndag  var kalaset på Tomtebogatan
 
Om man är uppmärksam så er man att hon har samma klänning på födelsedagskalaset som hon hade i potatislandet här på Liane för någon vecka sedan!  Det är chiffong och silkesammet, en favvo. Det är inte förhandlingsbart att avstå från den tydligen! Lilla envisa skruttan.
En present från oss var en liten rosa marknadshund som skäller och gläfser vilt. Den gillade Lou
 
 Kusin Bonnie till vänster och Lou till höger. Glass-time
 
 Loubilder från Liane

Svampläget

Svampläget ser ut så här just nu. Längst till vänster trattisar som är torkade och som ska ner i glasburk  märkt med årtal och in i skåp. I mitten är halvtorra trattisar, de får ligga några dagar till. Jag torkar helst trattisar och använder dem till soppa. Till höger gårdagens skörd av kantareller, mest gula. De ska rensas och förvällas och frysas, undantaget de som ska ner i dagens älggryta. De gula  används mest brynta i grytor eller i såser  eller stuvningar. Det är ett bra svampår i år, de repade sig efter sommartorkan och kom igen nu på slutet.
 
 

Fasankycklingarna har vi sett idag!

Så märkligt! Minuterna innan så passerade vi platsen där vi såg föräldrafågeln, den fina tuppen för ett tag sedan och vi pratade om dem just  när de här små raringarna plötsligt dök upp i vägkanten. Det lär ska ha blivit  10 nya kycklingar efter att vi satte ut fasaner för ett år sedan. Och här såg vi i alla fall tre stycken, välfödda, runda och fina. Två av dem var tuppkycklingar som började få blått och rött runt ögonen, en var en liten höna. Det var säkert fler i gräset runt omkring för vi såg att det rörde sig. Bilderna blev dåliga, vi satt i bilen och hade bara mobilkamera.
 
 

Holgers konditori i Säffle var vi på igår!

Det är ett riktigt konditori med gamla anor och en riktig gammaldags inredning. Dessutom  jobbar guddotter Sara här och gör jättegoda tårtor och bakelser och annat smarrigt. Vi tänkte att vi skulle få heja på henne men hon hade slutat  tidigt. Gott fika fick vi i alla fall, satt där uppe och kikade ut över torglivet fredag eftermiddag. 
 
Tror Birgitta på Holstorpet jobbade här för rätt länge sedan och Hardy på Barås, det finns anknytning till Sillerud. Och Bitten hade sitt första fasta jobb här.

Så stolt över den här muggen är jag!

Fick den av son Mattias. Lagom stor också.

Det var en liten bock!

På långt håll, med blotta ögat gick det inte att se vad det var. Men så här i efterhand på bilderna syns det, en liten bock.  Han hade get och killing framför sig och bakom sig. Det var alltså 5 djur sammanlagt vid det här tillfället.
Här är en get till vänster och killingen till höger. 

Svärdotter Carin ....

... jobbar som skönhetsredaktör på tidningen Elle. Ofta ett hårt jobb med deadlines och krav. Men ibland blänker det till med lite guldkant. Just nu är hon på resa till Rivieran, till Grasse tror jag för att kolla hur man uppe i bergen odlar växter som sedan blir doft-toner i en  parfym. 
 
Uppenbarligen introducerar man en ny doft vid namn Gabrielle. 
 
 
Här växer tuberos som används till parfym.
 
 
 
 Sen ska det bli något slags date med Kate Blanchette (Galadriel i Sagan om Ringen väl?) 
 
 

Festmåltid igår kväll!

Vi fick olika kombon av rådjursrygg / filé med potatis och smörstekta morötter. Vi fick en variant av potatis, gjord i ugn i klyftor på fjärdedel, 30 minuter och sedan St Auguir-ost på Det var gott! Trevligt var det och utsikten gick inte av för hackor heller. Imorgon  jagar Roland hare på förmiddagen, sen annan jakt med goda vänner på em och till sist möte på kvällen. Jag har en hel del tvätt att ta itu med, går eventuellt med på eftermiddagens jakt om jag hunnit ikapp. Sen ska vi ringa och hurra för födelsedagar.
 
 

Idag onsdag åkte son Mattias härifrån!

Tårarna har trillat. Son Mattias åkte nu till Stockholm för att träffa goda vänner där några dagar. Han kommer att bo hos Jimmie o Kaori ( som har Mama Wolf-restaurang på söder). På vägen blir det stopp hos Robban i Karlstad. På måndag tillbaka till Seattle igen och jobbet på Microsofts 343 studios där man gör datorspel Halo 5. Kanske kan vi inte ses igen förrän nästa sommar :-(

Idag för precis 100 år sedan föddes min lilla mamma.

Hon föddes i Stockholm på Karlbergsvägen 65, en adress nästan runt hörnet där sonfamiljen bor idag uppe i Vasastan. Fast då 1917 så var det på gränsen till  lantligt, ett område under byggnation.  Bilden ovan är en ungdomsbild. Hon ser lite högtidlig ut och jag skulle kunna gissa att den togs i samband med att hon gått färdigt på Benninge lanthushållsskola. 
 
Detta är sista riktigt fina bilden på min mamma. Hon var över 90 år här. Hon flyttade hit till Värmland o Sillerud när hon fyllt 75  så vi fick många fina år tillsammans. 
 
Varje sommar så gjorde vi en utflyktsdag bara hon och jag och mamma fick bestämma. Hon ville alltid börja med förmiddagskaffe på Esters café, sen till Häljebols konstgård med den vackra trädgården, ofta sen till Säffle med god mat på Kanalrestaurangen och så Duse udde med fin utsikt över Vänerns vatten och en eftermiddagskaffe. Det var lite olika år från år men det var nog favvorundan. Minns att hon sa just här i Häljebol vid vilopausen framför  den vackra blommande busken,  att det skulle bli sista året vi gjorde utflykt, hon skulle inte orka någon mer. Vet inte hur hon kunde veta det men så blev det. Hon gick bort på våren 2010. Jag saknar henne fortfarande oerhört mycket och det går inte en dag utan att hon på något sätt  finns med i mina tankar.

Spår av en av vargarna i Tyresta Nationalpark

 
Det är präktiga tassar och djuren är förstås stora. Det är inga små schäferhundar. Det är förstås jobbigt för dem som drabbas av närgångna rovdjur, djur som dödar katter, hundar och får.
 
I Värmland och Dalarna har människor levt med det i decennier nu och möjligheterna till skyddsjakt för att kunna ta bort djur som väljer att vanemässigt hålla sig nära människorboningar har minskat allt mer. Man har måst tåla stora skador på det man håller allra kärast i livet och sånt som utgör en del av försörjningen. Om man vill uttrycka det med finare ord så kan man säga socio-ekonomiska faktorer.  Vi har riksdagsbeslut på att de ska tas hänsyn till i skyddsjakt och förvaltning men genomslaget för det har varit minimalt hos verk och myndigheter. Det upplevs inte sällan som att tjänstemän kan agera utifrån egen agenda, inte utifrån politikernivåns  intentioner. 
 
Det finns också riksdagsbeslut på att fördelningen av varg i landet  ska bli bättre. Värmland har mest, är i stort sett fullt av revir och har haft så under många år. Men Naturvårdsverket väljer att spika förvaltningsnivåerna  länsvis utifrån vad vi hade för flera år sedan, 2013 / 2014. Det innebär att fördelningen sitter fast och hela förvaltningsprocessen går i stå. Riksdagsbeslutets ambitioner om rimligare fördelning och anpassning till lokala förhållanden struntar man i helt och hållet. 
 
Visst undrar man hur länge politikernivån ska finna sig i att bli ignorerad av verk och myndigheter???
 
För övrigt så kan man som boende i Värmland tycka att det är bra om befolkningen i huvudstaden också får handfast kunskap om hur det är att leva med varg nu när varg tycks ha etablerat sig i Riala, Tyresta.  Det tycks vara så att  entusiasmen över varg  minskar med avståndet till den, vad det nu kan komma sig. ;-)) Verkligheten stämmer inte alltid med balkongperspektivet. 

Håller reda på hundarna om pejlen slutar funka!

Vi fick ju hjärtsnörp häromdagen när gamle Jazz var ute i skogen på en jakttur och pejlen plötsligt slutade fungera! Roland gjorde flera långturer för att försöka leta upp honom men lyckades inte. Till slut fick vi meddelande från en granne att Jazz  var på väg hem själv  efter vägen. 
 
Vi är ju bortskämda numera med att alltid via pejl veta exakt position på en hund som släppts lös för jakt. Men ibland kan det bli fel på den och på ett par dagar var det ordnat med Easyhunts e tracker. Det är en liten dosa som skickar positionen till mobiltelefonen. Man vet exakt var hunden befinner sig. Den har förstås inte skallindikator som en vanlig pejl har men men det behövs ju inte till det här syftet. 

Son Mattias presentation på folkhögskolan Kyrkerud

Årjäng har en fin folkhögskola som heter Kyrkerud. Den har estetisk inriktning och ligger vackert vid sjön Västra Silen strax utanför Årjäng. Mattias var ombedd att här berätta lite om sitt jobb med datorgrafik inom spelbranschen. 
Roland o jag var där och lyssnade. Vi kunde konstaterade att han gjorde det suveränt. Han har hållit på med detta i stort sett hela sitt liv och kan ämnet utan och innan. Dessutom var han god pedagog, dvs förmedlade det hela på sätt som gjorde det hela begripligt. Det var överraskande för mig  och gladde min "lärarsjäl" ;-))  Men han har förstås fått en hel del träning. I hans jobb ingår ofta  att kunna presentera vad han gör för mindre och större samarbetsteam.
 
Imorgon ska han göra sin presentation på högstadiet i Årjäng, fast lite modifierat, inte så långt. Syo Anna ringde imorse och ville att han skulle komma efter lunch. Så blir det. Jag tänker att det kan vara en god gärning att förmedla till barn / ungdomar på landet långt från storstad att man kan förverkliga sina drömmar fast man inte växer upp med hjälpsamma kontakter och hjälp utifrån. Fokuserat intresse och hårt arbete räcker långt. Sen berättar han också om bakslag som  han bara  måste lägga bakom sig för att  gå vidare. 
 
Här är exempel på spel som Mattias har varit med och gjort; Halo 5, tre stycken Battlefield, två  Mercenaries, Futurama och Asterix. 

Vi firade igår kväll o idag ska son Mattias göra en presentation på Kyrkerud

Markusfamiljen med Carin, barnbarnen Bill o Lou skjutsade Roland till tåget i Karlstad igår. Det är så ledsamt att de måste åka hem, så långt ifrån oss.
 
På kvällen firade vi son Mattias 40-årsdag. Den var egentligen i april men då kunde han inte komma hem, väntade på sitt Green Card. Så vi samlade de närmaste o släktingar igår kväll istället på planka och tårta  från Sinnikka  Det var jättegott!
 
 
 
Anders o Annelie gjorde ståndsmässig entré
 
Roland blåste in festen med jakthornet.
 
Roligt att se liv och rörelse på Liane!
Uppskattat av Mattias att få träffa alla dem så här, det blir långt emellan tillfällena. Vädret är vackert men lurigt. När vi satte oss ner så var det nästan sommarvarmt men så fort solen gick ner så blev det bara så där + 10 grader.
 
 
 
Av och till under dagen har son Mattias jobbat med presentationen av sitt jobb och TV-spelsutvecklingen under de år han har hållit på. Så där 30 år blir det väl nu med 3d-grafik om man räknar in den allra första början hemma i källaren med Commodore 64, senare Amiga. Han är alltså ombedd att berätta om detta på Kyrkeruds estetiska folkhögskola idag måndag kl 13.00. Roland o jag tänkte gå dit och lyssna, vi har fått lov men Roland är så förkyld så det kanske inte går. Jag vet inte om det är öppet för alla men den som är intresserad kan säkert kolla med Jessica.
 
I går kväll kom de hem efter den långa resan, barnbarn Bill o lilla Lou. Den amerikanska hunden som Mattias hade med sig  är döpt till Flora (efter Bills bästa kompis på dagis) och Lou håller i grisen som hon vann på Årjängs marknad. 

Hej då!

Först åkte Lina-familjen hem igen till Stockholm, Carins systers. 
Bobo och Bonnie hade ju plockat potatis  så flitigt så de fick med sig en kasse hem i bilen. Säger att de ska göra chips av dem.
 
 
 
Alltid lika svårt med avsked. ;-(( Hoppas vi kan ses snart igen, vi har så kul ihop! Mer senare eller imorgon om forstättningen på kvällen. 

Igår eftermiddag rena sommarvädret!

Stockholmsfamiljerna tillbringade eftermiddagen nere vid stranden. Det var varmt nog för  att bada och leka. 
 
 Sen samlades vi på Liane och åt tillsammans, bl.a. en hink vätternkräftor.
 
 
Klättring blev det också. Bill o Bobo klättrar hela vägen upp på magasinsgaveln. Jag filmade och fotade en del men minneskort och batterier tog slut så allt blev inte med.
 
 Utsikten från Liane var inte fel.
Imorgon måndag är son Mattias inbjuden till Kyrkerud estetiska folkhögskola här i Årjäng för att berätta hur han jobbar för att göra dataspel. Han har varit med och gjort Halo, Battlefield, Mercenaris bl.a. Hans presentation blir efter lunch kl 13.00. Jag vet inte om den är öppen för alla, men det går säkert att kolla med Jessica. Vi går nog dit för att lyssna i alla fall. 
 

Årjängs marknad 2017

Barnbarn Bill åkte en gång radiobil och det blev med hans farbror Mattias. 
 
Bill vann otroliga 2 kg Toblerone, lär vara 100 små i den. Om han tar en varje lördag framöver så räcker de tills han är 7 år.
 
Vildhasses korv fanns förstås, men själv var han inte med. Vi frågade och fick besked att han var inte sjuk men hade svårt att gå. 
Lilla Lou gillade våffla och det gjorde Bill också.
Ballong var populärt, särskilt den här.
Korv var också gott
 
Gossedjur är bra
En hammare och ett svärd med luft i erövrades också vid pilkastningen.
Mycket folk är det med stånd hela vägen från travet ner till torget. Förr sa man alltid att Årjäng var Sveriges tredje största marknad efter Kiruna och Kivik, men jag vet inte.
 
 
Kålsoppa var godkänt av stockholmsfolket
 
Vid hemkomst träffade vi igen Lina-familjen, Bobo hade fått en evighetsmaskin.
 
Oj, vilken fin marknadsdag vi fick med barn och barnbarn, mycket glädje och strålande vackert väder.

Så kom son Mattias till slut igår kväll fredag.

Flyget strulade in i det längsta, bl.a. på grund av varslet om pilotstrejk i SAS. Den flygresa Mattias hade bokat blev inställd, så det blev nya bokningar.  Vägen blev efter flera ombokningar Seattle- Chicago- Köpenhamn- Oslo och så till slut hyrbil till Liane. Ankomst hemma på Liane vid 8-tiden igår kväll.  Han hade fått plats med  Bills kvarlämnade amerikanska hund, den han vann på lotteri när familjen var på ett längre besök hos Mattias för ett år sedan. Mattias hade bara handbagage med sig på resan men hunden hade gått ner. Så roligt att Mattias kommit hem. Vi har väntat så länge. Han kunde inte lämna USA medan ansökan om Green Card (permanent arbets- och uppehållstillstånd) behandlades, så senaste besöket här hemma var förra sommaren i samband med storebrors bröllop o Lous dop. Kvällen ägnades åt grillknyte i Lianegrillen.
 
Idag lördag blir det  besök på Årjängs marknad förstås. Ikväll bjuder vi alla på något lite av varje på Liane, bl.a. Vätternkräftor som vi sparat till nu. Imorgon söndag skjutsar vi Markus-familjen till tåget och efter travet har vi ett sammandrag av närmaste släkt här på Liane för att fira lite. Mattias fyllde ju 40 år i våras men då var han alltså inte hemma, så vi passar på nu istället.  På måndag tror jag son Mattias var inbjuden till Kyrkerud för att berätta om sitt jobb med att rita dataspel. Det är en folkhögskola här i Årjäng som har estetisk inriktning. På onsdag åker han vidare till Stockholm för att träffa goda vänner där innan han åker tillbaka till Seattle.
 
 
 
Trevligt när det går att ta bort fler väggar i grillen. Funkar som regnskydd också för leksakerna. Det kom några regn / hagelskurar under kvällen. 
 
Jaktgäster från Norge var det samtidigt i lilla Liane-stugan. Där finns ett ute- bord numera och någon grill. Dem hann vi inte träffa den här gången, men vi ses snart igen.
 
Barnen lekte i trädgården, Bobo till vänster och Clara och Bill i gungorna.
 
Gästerna från Varberg hade husvagnen vid ladugården. Med dem fick vi som sagt en trevlig pratstund över en kopp kaffe på eftermiddagen. Hoppas vi kan umgås  mer vid nästa besök.
 
 

Fredag med Stockholmsfamiljerna

Fyrhjulingsekipaget drog iväg till potatislandet. Och potatisen plockades upp med stor energi!
 
Innan dess så var det lite skogsarbete för att bl.a. få till grillstubbar.
Bill provade förtjust huggarhjälmen.
Lilla Bonnie gillade den nya dockvagnen som vi fixat till Liane. 
Annelie o Anders kom med pant och glädjen stod högt i tak, panten delades upp rättvist.
Och den blev till pengar på Ica Sillerud. Här visar Bill stolt sitt kvitto för Lena.
På eftermiddagen fick vi kärt besök från Varberg av Niklas, Johanna, John och Alma. Vi hann med en fika mellan varven. De stannar här ett par dagar i Sillerud med husvagnen för att plocka lite bär o svamp, kanske en tur på Årjängs marknad också.
 
Och senare ikväll ska son Mattias komma hit. Han har i alla fall landat i Oslo, väntar nu på bagaget och hyrbil. Men det blev ett riktigt resäventyr, med avbokning och flera ombokningar, till slut resa Seattle - Chicago - Köpenhamn - Oslo. Nu får vi tro att sista biten också ska gå bra. Fantastiskt sommarväder har vi haft idag, solsken, vindstilla och varmt. 
 

Igår kom dom!

Hämtning vid tåget igår förmiddag av sonfamilj från Stockholm, Bill o Lou, Markus o Carin. Senare kom kusinfamiljen också. Så roligt att ha dem alla här, en fin helg har vi framför oss.

Lille Seffrin

Jag funderar förstås på hur min lille tax Seffrin kommer att reagera vid sina första kontakter med vildsvin. Han är ju chef över de andra tre hundarna, stora stövare, och helt övertygad om att han är störst och starkast, inte rädd för något. ;-))  Han har med andra ord ett typiskt tax-ego, jättestort. Medan stövarna är inriktade på hare och harjakt så jagar Seffrin lite av varje och backar inte undan för något, vare sig djur eller lastbilar. Jag hoppas han inte träffar på ett elakt mordiskt vildsvin det första han gör när hans jaktsäsong startar i oktober, utan någon snäll en som bara nafsar lite så han blir rädd och håller sig undan. 

Festmåltid igår fick vi hos goda vänner

 
7
Grillspett först  med rådjursfilé och ananas och timjankvistar. Sen var det grillspett med vildsvinsfilé och kryddor. Till höger en Chiccori, en grönsak som vi har svårt att få tag på. Ovanpå den en god mögelost St Augur.
 
Vildsvinsfilé grillad lindad med serranoskinka. Perfekt lagom grillad!  Den är så smaklig och salt att det inte behövs mer kryddor till. 
 
Morötter och ugnsstekt potatis.
 

Jag gillar våra robotar!! Vill ha en som skurar också!

Jag var inte entusiastisk över inköpen av våra robotar, vi har en gräsklipparrobot och en dammsugarrobot. Det var Roland som ville ha dem. Om jag nu ska vara fördomsfull så är det ofta så att män gillar sånt som surrar och brummar. ;-))  Men jag har fallit för dem och gillar verkligen både Einar (gräsklipparen som är döpt efter trädgårdsmästaren som anlade gräsmattorna på Liane) och Rut (som dammsuger inne). Märker att jag går omkring och hoppas på att få tag på  en robot som torkar golven också. Det borde inte vara omöjligt. Kanske redan finns? Tacksam för tips förstås.

Vildsvin har vi fått runt oss!

Just den här är en liten skänk till Roland igår från vänner som var på Brunskogs hantverksmässa. Men det kommer allt fler rapporter om att man ser vildsvin. En granne nära oss såg sugga med åtta kultingar, ca 4 månader gamla. På skogspromenaden med Hambo igår så såg vi bök efter vildsvin. Det har skjutits några i omgivningarna men inte så många. De smakar bra på tallriken men jag vet inte hur det är att ha dem i skogen runt sig. Framför allt vet vi inte hur våra hundar kommer att reagera på dem. Jag tror att stövarna är rätt coola, bryr sig nog  inte om annat än hare,  men visst är jag orolig för lille tax Seffrin som har ett klart uppblåst typiskt tax-ego, backar inte för något och jagar det mesta. ;-)) 

Skurat mellan skurarna!

Så blev det, jag har skurat utemöbler mellan skurarna idag. Och vädret har verkligen växlat, sol och regn om vartannat, till och med regn medan solen sken. Dels är det bra att få rent möblerna nu i slutet på säsongen, dels behöver jag drygt 20 stolar på fredag till ett evenemang.
 
Övrigt under dagen har varit 
- tvättat några maskiner + lite strykning
- plockat svamp på en skogstur med Hambohunden
- kom hem med årets första älgfluga i håret
- förvällt och fryst svampen.
- svältdag på 5:2 så ingen matlagning, det ger mycket tid till annat.
 
Igår var verkligen inte magerdag. Vi var hos goda vänner och åt mycket god mat.
 
Sill i läcker sås på gräddfil var det, köttbullar och sås till den, kokt färsk potatis. Och en mysig kväll med olika åldrar, de yngsta bara 9 månader och 4 år! 
 

Höga kusten-bron!

Jo, man måste över den när man åker till Umeå! Det finns ingen väg ikring.  Jag som är extremt höjdrädd började blunda långt innan förr och kollade inte förrän långt efter den var passerad. Nu har jag tränat lite med att ha solskyddet nerfällt och det går bättre. Det är mer de här hemska pylonerna (heter det väl?) som skrämmer än djupet ner till älven. Nu tittade jag faktiskt rakt ner när vi åkte över, fast jag tror inte jag skulle våga köra än.
 
Detta är en annan märklighet på vägen till Umeå, en flott och stor staty! Den ser ut som en Picasso men jag vet inte vad det är. Jo ,nu fick jag veta. Den står i Timrå kommun, heter Y och är gjord av konstnären Bengt Lindström som dog 2008. Kul grej i alla fall och färgerna är starkare i verkligheten än här på bilden. Nu blir det inget mer från vår Umeå-resa. Bilderna som jag lagrat är slut och publicerade. En fin tur hade vi med fint sommarväder hela veckan, medan det regnade söderut. Ibland har man tur. 

Barnbarn Bill o Lou bakar muffins!

Och väntar ivrigt på att få smaka på resultatet! Detta med att baka och laga mat är ofta roligt långt ner i åldrarna.
 
När mina barn var så gamla att de kunde läsa i kokboken så fick de  laga till söndagmiddagarna om de ville.  De fick turas om att vara "chefskock", dvs den som bestämde maträtten och fördelade arbetsuppgifterna till de andra. Innan dess ville jag ha in en skriven lista på vad som skulle köpas in, alltså fick de kolla på recepten. Att jag lät dem göra det här berodde förstås på att jag ville att de skulle bli lite hemma i matlagning och de tyckte det var roligt, men mest förstås för att jag ville att de skulle träna tidigt  på att leda andra i arbete / ledas av andra i arbete och samarbeta mot ett resultat. Det fanns ett liknande upplägg för husets städning men det var obligatoriskt och inte lika uppskattat ;- ))

Skräckhuset på väg upp till Umeå!

Vi ser det här hemska huset efter vägen varje gång vi åker upp till Umeå. Minns förstås inte vilken ort det handlar om. För mig som är extremt höjdrädd så är det obegripligt hur någon kan våga sig på att bo här!
 
 
Kolla hur balkongerna är byggda, rakt ut i luften och högt upp!!!
 
Mitt emot skräckhuset så ligger den här stora hoppbacken som ser ut att landa i en bensinmack. Det finns mycket märkigt att kolla på efter vägen. Den här gången hade vi tur med strålande vackert väder. 

Agenda

Det är ju en klyscha men känns ändå rätt så sann; jag som nu är pensionär undrar hur jag kunde ha tid att arbeta förr. Det är ju så mycket annat roligt man vill hinna göra
 
I förrgår hade vi ett par goda vänner här på mat. Himla kul att laga mat när det är gott om tid så det blev en trerätters med svampsoppa, älgtjälknöl och äppelkaka. Och  en rolig kväll hade vi. 
 
Igår söndag en mellandag med disk från dagen före och tvätt och lite jobb vid datorn, forslade en båt hit och dit, snabbvisit på Agnarshuset, Roland o Kjell avlivade en Kanadagås med änglavingar-missbildning.
 
I kväll måndag ska det bli äting hos goda vänner, en lite större församling,  mycket sill tror jag. Under dagen tänkte jag hinna med besök på second hand och lämna bort saker.
 
Imorgon tisdag mellandag igen med inget särskilt mer än förbereda lite för helgen som kommer med många gäster
 
Onsdag bjudna till vänner på äting som jag inte vet nåt om, men det brukar vara spännande. Förra gången åt vi bl.a. häger och de var gott.. 
 
Torsdag sonfamilj kommer från Stockholm med svägerska-familj
 
Fredag son Mattias kommer äntligen hem från Seattle för några dagars besök
 
Lördag går vi väl på Årjängs marknad alltihop. 
 
Söndag åker Stockholmarna hem men vi hoppas få ha kvar Mattias några dagar till.

Svampsoppa

Svampsoppa hade vi som förrätt igår kväll, lördag, när vi hade gäster. Jag gjorde en lite ny variant så jag tar den här för att ha den med i min receptsamling under kategorin mat här.
 
En halv liter Karl Johan
En halv liter kantareller  (kan istället vara 6 dl torkad svamp typ trattisar)
Förvällde snabbt och hällde bort vattnet, brynte dem ordentligt
 
En purjolök
En vanlig lök
En skiva selleri  (kan vara andra grönsaker också)
Två klyftor vitlök
 
Grönsakerna skar jag i småbitar och brynte sedan.
 
Alltsammans i en liter grönsaksbuljong som jag råkade ha i frysen + en tärning hönsbuljong, kan förstås vara annan buljong också. Koka i tre kvart. Tog  opp grönsakerna och mixade dem, blandade ihop igen. Hällde i ett 1-2  deciliter grädde, värmde och smaksatte med salt och peppar. 
 
Serverade  med små hårt stekta baconflagor på  och klippt persilja. Sen kan man säkert ha typ creme fraiche på men det hade vi inte den här gången. 
 
 

Västerbottens museum besökte vi i Umeå.

Det är en favvoplats i Umeå och det blir ett besök där varje gång vi är i staden. Dels brukar utställningarna vara intressanta, dels har man god mat. ;-)) Lovis gillade pannkakorna.
 
Man har en fin relief över landskapet. Många älvar blir det och vi funderade över vilka som inte var reglerade, i varje fall Vindeln.
Det var en fin fotoutställning, "We have a dream", den rekommenderas. En av bilderna föreställde en av mina idoler; Anders Kompass. Det var han som larmade om att FN-soldater begick sexuella övergrepp. Han blev inte lyssnad på utan avskedad av FN. Och tyvärr tror jag inte att gärningsmännen fått något straff än och Anders fick dålig upprättelse av FN. Han var i alla fall  modig och försökte. Utställningens tema var just människor som gjort gott och gjort skillnad. 
 Sen fanns ett bildspel med foton från gamla miljöer i området.  Den var fin.
 
Lovis och Roland tog en ridtur på häst och fasan. Populärt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hösten kommer på Lihaget

Nu börjar hösten på allvar. Morgnar och nätter kan vara nära frost och löven gulnar. Den här prydliga rankan hänger i den stora hängbjörken vid jordkällaren. 
 
Igår kväll  hade vi ett par goda vänner här på äting. Eftersom dagen var ledig för min del så blev det tid till att göra en trerätters: Svampsoppa med baconflisor, tjälknöl på älg och Boelzs äppelkaka.

Om "tid" som pensionär.

Det får nog bli en kategori för pensionär här på bloggen. Det är ju en helt ny period i livet för mig och visst är den värd lite reflektioner. 
 
Min tid har ändrat sig när jag nu blev pensionär på heltid. Känslan av total makt över den egna tiden är en svindlande frihet fortfarande, men det går väl över och blir gammalt o vant. 
 
När jag jobbade så måste min tid liksom hackas sönder i småbitar med planering av sånt som måste göras, och sen sättas ihop igen i ett pussel som inte lämnade några glipor över av spill i tid eller rum. Nu kan jag göra färdigt utan att snegla på tiden för den känns helt oändlig. Det ger ett livslugn som inte är fel, en sorts harmoni i vardagsliv. 
 
Ett exempel häromdagen: Jag såg någon lort på vårt gamla röda kakel  (sedan 1977!) över diskbänken och spisen, började ta bort det och upptäckte att hela kaklet nog behövde en rejäl sanering. Det blir ju fort fett och smuts både på själva kaklet och på de svarta fogarna. Jag röjde bort allt som stod och hängde framför, skrubbade och fejade tills det var helt rent och fogarna kolsvarta igen. Putsade med fönsterputs sist. Det tog nog ett par timmar  sammanlagt men det var med stor tillfredsställelse som jag kollade in det hela när det blänkte färdigt. När man jobbar och jäktar omkring så får sånt bli bara en snabb torkning av det värsta och resten får anstå. 
 
Jag inser nu att huset är fullt av halvdana projekt och massor av saker som bara lagts undan. Nu har jag äntligen tid att göra färdigt och få känna mig nöjd med resultatet. Det ser jag fram emot. Fast jag sysslar med en hel del annat också mellan varven. Att bara städa och plocka vore trist, det får bli när jag får lust. 

Mimer Elite hotel var vi på i Umeå!

Det var ett trevligt besök och speciellt eftersom en god vän jobbar där. Vi fick bästa uppassningen med mat och vin, speciellt vinet som han är expert på, utbildar sig till sommelier (stavning?). Detta är en klassisk restaurang som inte sällan tar emot kändisar som gäster. 
 
En fin Wallenbergare blev det
 
och en bouillabaise med tomatskum
 
Nu försöker jag komma ihåg vinerna, gissar att detta var ett gott vin till desserten
 
Här var den fantastiska champagnen!!! Jag drack den genomgående eftersom den var så god.
 
Här var nog Rolands rödvin.

Sabbat anddunvästen!

Jag har absolut saboterat min fina anddunväst i tvätten. På bilden ser man tunnlarna som förut var fyllda med lätta dun. Nu är de helt tomma och dunet finns i små knölar längst ut till höger i bild. Jag fattar inte vad som gick galet. Jag tvättade på fintvätt 30 grader utan centrifug. Ändå!! Någon som vet hur man tvättar anddunplagg?
 
Mer om besöket i Umeå i senare inlägg.

Besökte Slöjdarna Hus i Vännäs!

Under vistelsen i Umeå så besökte vi också Slöjdarnas Hus i Vännäs! Det är ett jättestort hus med massor av slöjdalster från bygden. Där finns allt tänkbart som man kan behöva till vardags och fest. 
Det var samtidigt matmarknad, vi försåg oss med en del därifrån som vanligt
 
Vi träffade också en gammal god vän Åke Sandström som varit engagerad i rikspolitik och kommunpolitik under hela sitt liv. Åke bor  Vännäs och har i högsta grad bidragit till att det finns ett Slöjdarnas hus och en matmarknad.
 
Det blir mer från Umeåresan i inlägg längre fram

Vi bodde fantastiskt fint under besöket i Umeå!

Så fina nybyggda hus är det utanför Umeå. Vi bodde i ett sånt här hus som vi hyrde medan vi hälsade på dotter-familj och jagade hare. Vi hade inte just något av de här husen men ett likadant bredvid. Träfasaden är behandlad med hälften linolja, hälften tjära, så snyggt. Här från framsidan är det som stugor i gammal svensk modell men baksidan och insidan  har ett helt annat stuk. Rolig arkitektur. 
Fina materiel och vacker inredning. Taket i burspråket reflekterar in ljuset i rummet. Höga målade träväggar i rummet och en putsad hög betongvägg till höger om trappan. Kolla 40-talslampan där inne i hörnet!
 Matdelen har gigantiska fönster och ett eget innertak som lutar utåt uppåt. Det tar också in mycket ljus med den taklutningen. Ljuset över matplatsen kommer på det här sättet både direkt utifrån genom fönstret och indirekt med reflektion från andra hållet. En grotta av ljus.  Det blir så där som fotografer brukar fixa till det för att få motivet belyst från flera håll samtidigt med vita skärmar. Arkitekten har verkligen tagit ut svängarna och tänkt til.  Bilden tagen från köksdelen.
 
 
Ett fönster kan vara ett fönster men också en inramning till ett vackert föremål.
 
Burspråket igen med de vackra möblerna.
 
Här är trappan med den höga råa betongväggen bakom. Det är en tegelvägg under betongen med betongputs över.  Den är förberedd med ett eluttag mitt på, kan bli något fint där, kanske större smidesgrej med  belysning i. Eller bara en lampa som belyser den här fina väggen. Skulle kunna vara något med rund form när allt annat har mycket kanter, om det vore en riktning med så kanske samma vinkel som trappen. Triggar fantasin med en stor tom vägg!! ;- ))  Alla materiel är genuina och färgsättningen genomtänkt. 
 
Matplatsen igen med utgång till en av uteplatserna.
 
Trappan går upp mot en "inne-balkong" med räcke och utsikt neråt. Det är två sovrum uppe och ett här nere. Rakt fram en braskamin och till vänster köksdelen. Under trappan är förråd med klurig stängning. ;- )) 
 
Utemöbler på båda sidor om huset. Här satt jag och rensade lingon i solskenet på eftermiddagarna, västerläge! Vi hade en veckas sommarväder, solsken och varmt varje dag i stort sett. Såg att det regnade ordentligt hemma i södra delarna av landet. .Jaktmarken var bara en knapp halvtimmes väg härifrån. Fin terräng och gott om hare. Roland fick fyra jaktdagar. Två dagar vilade Hej med svansförlamning, men den gick alltså fort över. 
 Det blir mer från Umeåbesöket i inlägg framöver.

Grillkasse är bekvämt under grillsäsongen!

Det brukade vara ett firrande runt efter alla tillbehör inför en kväll i grillhuset eller en båttur. Men i våras gjorde jag iordning en grillväska som bara är att rycka med sig när det är dags. Den innehåller ätbestick, engångstallrikar, hushållsrulle, kasse att ta skräpet i, tändverktyg, grillbestick, salt o peppar och en del annat som behövs. Bekvämt när allt är på plats och inget blir glömt. Lilla Ikea-kassen är lagom i storlek. Under sommaren blir det mycket grillknyten och båtutflykter, skönt att kunna koncentrera sig på det som ska ätas istället för att jaga runt efter de här grejerna. 
 
Imorgon fredag mer om vår resa till Umeå, med jakt och besök hos dotter-familj.

Fina Waldorfskolan i Umeå och barnbarn

Det är en fin skola, Waldorf i Umeå. Den här stora byggnaden är högstadiet och runt om på området finns små trähus, ett för varje klass med de yngre barnen. Man har ett lekområde runt skolan och ett skogsområde bakom här som barnen också kan välja på rasterna. Våra barnbarn går på den här skolan och vi hämtade upp här en dag nu under besöket i Umeå. Jag är glad att de går på den här skolan. Verksamheten är bra med ett helhetstänk att alla sinnen ska vara med i undervisningen inte bara intellekt. Mycket av lärandet sker genom drama, musik, fantasi,  bild o form, rörelse, natur osv. Sen kan väl jag känna hur viktigt det är att barnen  får vistas en stor del av sin uppväxt i hus som är fint byggda med kvalitetsmateriel överallt o genomtänkt färgsättning. Man blir harmonisk och lugn av av att vistas på skolan. Jag har ju jobbat ett par decennier i en skola som är ful, plastig,  helt nedsliten och delvis möglig, vet ju vad det gjorde med mig att möta den synen varje morgon. Tänker ibland på vad det gör med barnen i Årjäng att tillbringa så stor del av sina liv i de  dåliga lokalerna. Som sagt, jag uppskattar verkligen Waldorfskolan i Umeå och är glad att mina barnbarn fått gå här.
Sen försöker vi vänja oss vid att de äldsta barnbarnen har blivit så stora, nästan vuxna. Trevliga gossar som det är roligt att umgås med.  Bilden över och under är från äting på Fina hembageri vid Ikea.
 

Klematisen öser på!

Den borde egentligen bara dö och försvinna. Jag planterade den en gång för länge sedan bakom den här tujan. Den var mindre då. Men nu är tujan  stor och funkar som stöd för den här klängväxten. Tillvaron för klematisen bakom busken kan inte vara så lättvindig. Det är mörkt och oftast alldeles kruttorrt invid väggen.  Men varje år så blommar den rikligt och blir bara större. Det måste vara något som den gillar här.

Roland o dunker Hej ...

.... vilar upp sig efter jakt! Hej har haft svansförlamning ett par dagar men snabbt återställd. Svansförlamning är egentligen inte en förlamning utan en inflammation i nervsystemet vid svansroten. Den gör så ont att hunden inte vill röra på svansen utan den hänger ner. Det drabbar ofta i samband med avkylning. Hej blev bra strax och det blev bara två dagars jaktuppehåll. Han fick en medicin utskriven också men började bli bra redan innan han tog första tabletten. Han har haft bra jakter i goda jaktmarker, med gott om hare. 

Barnbarn Lovis har varit på fiket Fika i Umeå!

Det ligger precis vid Umeälven och har en trevlig lite lekplats för barnen medan föräldrar kan fika eller äta. Fast jag ser att kanten mot älven där borta saknar räcke. Tänk om något barn på sparkcykel eller någon barnvagn skenar iväg och ramlar ner i vattnet. Hoppas det aldrig händer- 

Magisk fullmåne igår kväll, måndag!

Det var verkligen en magisk fullmåne igår kväll, måndag! Men den stiger snabbt uppåt, det gäller att vara snabb med kameran om man vill fånga ögonblicket. Här ser det ut som om granskogen håller månen uppe. ;- )) För övrigt var månen lika vacker i kväll tisdag. Och lika full såg det ut som. 

Viltgryta!

Det är tacksam mat att laga till, svår att misslyckas med. Det finns redan massor av smak i köttet och det lätt att bryna i små bitar. Ibland blandar jag i malet kött också som här. Har även mycket svamp, lök, vitlök, lite senap, älgbuljong, och en skvätt svart vinbärsaft  (går bra med gelé också) 

Dotter Malin på grillning vid sjön

Malin bor en kort promenad från en fin liten sjö, Kassjö.  Igår kväll, söndag, hade de kålbullestekning och grillning vid sjökanten. 
Barnbarn Isak och lilla Lovis o Malin
 
Här mumsar lilla Lovis på kålbullar. Det var populärt. 
 
 

Barnbarn Bill var på bio med bästa tjejkompisen F. - igen.!

Här går dom på bio, bästa kompisarna
 
Popcorn måste man bara ha!
 
Ååhhh ..... vilken bra dag det blev!

Fantastiska möbler för husdjur!!

Alltså vi var inne på en djurbutik och det finns helt fantastiska  möbler för katt och hund !! Det mesta har priser med fyra siffror.  Här ovan en kattsäng som kan hängas på väggen ;- ))
Ett katthus i rosa och guld med mjuk fäll i 
 
En lyxfåtölj i sammet för katt eller liten hund ;- ))
Frejdigast av alla, en lite  solstol för papillon att ta med till stranden!  Butiken heter Djurmagazinet tror jag. 

Barnbarn Lovis i Umeå med Friska fläktar!

Barnbarn Lovis i Umeå har varit på Västerbottens museum, ätit lunch och fått "Friska fläktar" som lördagsgodis. Hon busar och låtsas att det kommer ett godismonster och tar tablettasken. Leker gärna drama. Först inne och kollade på fotoutställning och gunghästen och gungfågeln. Sen utomhus hos gräsänderna och hönsen.   Vackert sommarväder, strålande solsken och plus 20 grader har det varit i Umeå. 

Ikeakatalogen har kommit!

Förr var det en stor årlig händelse, nästan som julafton. Inte lika stort längre kanske och det har väl Ikea själva bidragit till genom att under året skicka ut ett antal småhäften som inte är så upplysande. Årets katalog får i alla fall godkänt. Den är återigen redig med möblerna placerade så man ser hur de ser ut. Under de senaste åren har man annars kört med någon slags stökig stil där det mest har varit dolt under ditslängda prylar som skulle göra katalogens bilder lika våra hem i praktiken. Men jag vill ju inte kolla på stök, det räcker att se  hemma. I katalogen ska det vara fint och prydligt. Den där fåtöljen som man kan dra för och försjunka i en bok hade jag gärna haft som barn. ;-)) 
 
 
 
 

Barnbarn I. har avslutat fjällvandring ...

... i Hemavan den här veckan och hämtas här vid busstationen i Umeå av lillasyster Lovis (som har längtat mycket!) och sin mamma till höger (som också har längtat mycket förstås)  Det gick bra att vara utan mobiltäckning i flera dagar!  Och I. har burit en jättetung ryggsäck 1 mil tur och retur, vi är fulla av beundran!
 

I väntan på upptag....

... satt Roland här i en bekväm träfåtölj! Han var på harjakt med dunker Hej förstås. Det blev upptag efter någon halvtimme och godtagbar jakt men det är för varmt och tidigt på säsongen för några längre prestationer. 
 
Detta är egentligen ett nygjort älgpass. Vem har sagt att älgpass ska vara bara en gul plastremsa runt ett träd?  ;-))  Här är det byggt en ram runt en lastpall, en fin sittplats blev det,  och jag gissar att både gubben och ryggsäcken fick  plats.   
 

Jordkällare har det varit

När man går i skogen så dyker de upp ibland, lämningar efter de människor som bodde här men husen är borta sedan länge. Man brukar kunna se lite rester av stenmurar och så groparna som var jordkällare. Ibland är det mitt i vilda skogen, utan annan väg dit än en stig. Man undrar alltid hur de levde och hade det? Fick de svälta? Hur långt fick barnen gå till skolan, ensamma i mörkret? Fanns det jobb att få? Hade de några husdjur? Jag slås av tanken att vår välfärd och vårt välstånd har inte kommit till oss med automatik, det har inte funnits i alla tider. Våra anfäder och anmödrar har arbetat och kämpat för sin egen överlevnad och för att alla skulle få det bättre. Och jag skänker dem en tacksamhetens tanke. Och hoppas att kommande generationer också ska förstå att värdesätta vårt välstånd och inte ta det för givet. Det är ingen skänk från ovan utan resultatet av hårt arbete hos generationer. Vi måste vara rädda om det.