Kort om orsaker till läs- och skrivsvårigheter

Nej vi vet inte alla orsaker till att det ibland blir extra besvärligt att lära sig läsa och skriva. Ibland skickar skolan elever till logoped för att få mer information och det kan ge mer kunskap, men som sagt, allt vet vi ändå inte. 
 
Det kan vara svårigheter med fonologisk medvetenhet. Det är ett krångligt fackuttryck som ungefär innebär  problem med att uppfatta  bokstavsljuden och skilja dem från varandra. Ofta handlar det om att ljud som låter lika förväxlas, typ b - p, d - t, g - k , vilka är  tonande respektive tonlösa. Men det kan också vara m - n eller andra som är lika. Brister i fonologisk medvetenhet märks ofta senare upp ålder som att de bokstäverna förväxlas i skrivande. De kan alltså vara en konsekvens av hörselproblem men behöver inte vara det, kan finnas ändå. 
 
Ett annat dilemma kan vara ett svagt arbetsminne. Det är alltså inte fråga om att minnas i vanlig bemärkelse utan förmågan att direkt och snabbt i lässammanhang komma ihåg en sekvens av bokstavsljud / ord. MInns att Ulla Wennbo på spec-utbildningen i Göteborg menade att arbetsminne hos någon utan läs- och skrivproblem kunde vara 15 sekunder, men hos den med läsproblem bara 9 sekunder. Vet inte om det stämmer. Men det handlar om att vid läsningen ha svårt att i minnet hålla kvar bokstavsljuden i rätt ordning, kanske blir det de sista först och sedan baklänges. Eller att komma ihåg de sist lästa orden först och sedan baklänges i en mening. Då blir läsningen rörig, ofta med omläsningar för att försöka få ordning på sekvensen. Som vuxen kan bekymmer med arbetsminne märkas i problem med att hålla kvar bokstävernas ordning i minnet när någon bokstaverar ett ord som man ska skriva eller någon rabblar en nummersekvens typ telefonnummer. 
 
Hörselproblem kan slå igenom i läsinlärningen. Det kan naturligtvis vara nedsatt hörsel just vid det aktuella lästillfället, vilket kan ge samma bekymmer som nedsatt fonologisk medvetenhet, som beskrivs lite ovan. Men det kan också vara så att nedsatt hörsel i perioder under tidiga barndomen har påverkat barnets språk i förmågan att uppfatta  bokstavsljuden / satsmelodin. Öronbarn brukar vi kalla barn som har benägenhet att få återkommande öroninflammationer. De får i samband med snuvor och förkylningar ofta nedsatt hörsel, barn har ju smala hörselgångar som lätt tättnar igen. Jag har jobbat som speciallärare länge och funnit att en stor andel av de barn som har bekymmer med att lära sig läsa, har haft nedsatt hörsel under perioder av sin uppväxt. Detta visar min erfarenhet, men jag har inte sett någon forskning på det. Det skulle rent hypotetiskt kunna vara så att om barnet hör dåligt under den tidsperiod i hörselutvecklingen då vissa ljud börjar uppfattas så blir det svårigheter med de ljuden även senare. Spädbarn tycks inte uppfatta alla enskilda  ljud direkt utan tar dem till sig i en lagbunden ordning, vilken fanns med i professor Irene Johanssons forskning.  Men det var rätt många år sedan som hon konstaterade det och det kanske är annat  som gäller nu. Vore ändå intressant att få mer fakta på. Det tycks i alla fall finnas samband mellan hörselnedsättningar och läs- skrivbekymmer. 
 
Synproblem kan också påverka läsinlärningen. Detta har uppmärksammats alldeles för lite, både i praktisk pedagogik och i forsknng. När barn börjar skolan eller i ålder strax innan så testas synen av skolsköterska, men egentligen bara seendet på håll och med ett öga i taget. Det säger inget om hur barnet ser på läsavstånd eller hur ögonen samordnar sig. Det kan bara en  ögonläkare eller optiker (från 8 års ålder) kolla.  För att förutsättningarna för att lära sig läsa ska vara optimala så bör barnet se bra med båda ögonen på det avstånd som används vid läsningen, så där 30 cm. Om det finns brytningsfel så kommer musklerna runt ögat att kämpa för att kompensera så det blir skärpa men tröttnar efter ett tag och då slår synfelet igenom. Det brukar märkas tydligt i årskurs 2 då läsningen pågår längre tid än bara några minuter. Och det märks också på att läsningen blir sämre efter en stund. Botemedlet är förstås glasögon. Nedsatt syn på ena ögat kan få konsekvenser för läsningen, olika svåra beroende på om det är det dominanta ögat som är drabbat eller det andra. Ett av ögonen är normalt dominant på samma sätt som en hand och en fot är det. Oftast är det samma hela vägen men måste inte vara det. Man brukar kunna testa vilket öga som är barnets dominanta genoma att hålla en hushållsrulle en bit från ansiktet mellan barnens ögon, be det kika på något genom rullen. (Barnet ska inte hålla i rullen själv!)  Det väljer oftast att se i rullen med det dominanta ögat. Det är det dominanta ögat som leder läsningen (oavsett om det är högra eller vänstra) och det andra hänger med. Synproblem i det dominanta ögat är besvärligare än om de drabbar det andra.   Ögonen ska koordinerat orka följa en rad från början till slut, men om ögonmotoriken är svag så kanske de slutar följa vid halva raden och barnet gissar resten av den. Botemedlet kan vara speciell träning varje dag då ögonen får följa med när en vuxen för ett föremål i läsriktning om och om igen. Ett annat bekymmer kan vara skelning, dold eller öppen. Det kan märkas på olika sätt men oftast som problem att byta till rätt ny rad i läsningen, det kan bli så att barnet läser om samma rad eller hoppar ett par rader neråt. Brukar också märkas mest i tvåan när det blir lite flyt i läsningen. Botas med glasögon så vitt jag vet.
 
Det finns optiker som är duktiga på att kolla barn med läs- och skrivsvårigheter. Jag brukade skicka till Maria Optik i Karlstad för att åtminstone utesluta synproblem hos barn som inte kom igång riktigt med läsningen i årskurs två.   
 
 Sen kan naturligtvis bekymmer med läsinlärningen bero på annat också. Barn kan helt enkelt vara omotiverade; vad är det för vits med att läsa? Det är ju så krångligt och ger så lite utbyte tycker några, leker hellre. Det kan finnas lust att lära sig läsa, men inte förmåga att sitta still tillräckligt länge för att få den träning som ändå behövs. Läsning är en komplicerad process som kräver en hel del arbete för att bli framgångsrik. 
 
Jag har inte nämnt ordet dyslexi i den här texten och det är medvetet. Barn som har de bekymmer jag beskriver ovan behöver inte utveckla det vi kallar dyslexi om de lär sig läsa i en takt som passar dem, lite mer noga och mer tid  i varje moment och alltid med koll på att texter som de läser inte får vara för svåra. Barnen med de här grundläggande svårigheterna kommer säkert alltid, även som vuxna att vara lite långsammare i sin läsning, behöva mer tid för den och fler pauser. De kommer säkert att vara mer beroende av datorns rättstavningsprogram för att få ner en rättstavad text på pränt. Men de måste inte bli dyslektiker. 
 
Det vi kallar dyslexi kan märkas  som långsam läsning, hackig och osäker läsning med många läsfel på ord och bokstavsljud, överhoppningar av ord / ändelser, många gissningar, den rent tekniska läsningen blir så mödosam att orken inte räcker till för förståelse av det lästa. De här läsfelen är för mig inget annat än tecken på att barn har lagt sig till med strategier för att ta sig snabbt fram i en text som är alldeles för svår. Och de strategierna har befästs i läsningen så de utgör hinder för en god läsning. Viktigt alltså att fånga upp de barn som är riskzon för att utveckla läs- och skrivsvårigheter tidigt så att de inte lägger sig till med och befäster en felaktig läsning från början och att de kan få rätt stöd från start. På Nordmarkens skola år 1- 6 med bortåt 400 barn så har vi enligt specialpedagogen bara ett barn diagnosticerat med dyslexi. Barn har alltså utretts på olika sätt och kan vara långsamma läsare men vi har inte fler med dyslektiska bekymmer. Vi har duktiga lärare som varit lyhörda för barnens behov i sin läsinlärning. Barnen har kartlagts tidigt och fått rätt stöd från början. 
 
Om barn lär sig läsa i en takt som passar deras förmåga så utvecklar de inte dyslexi. Viktigast att befästa lärandet av varje bokstavsljud ordentligt innan man går vidare till nästa och att texterna som används för läsninlärning ska vara så lättlästa att minst 90 - 95 % är rättläst (Mary Clays forskning som bygger på Vygotsky). Gissningar i läsningen är också av ondo för den här kategorin elever. När de börjar göra det ska de få lättare texter i sin lästräning. För andra barn i andra sammanhang kan gissningar i läsningen vara ok i begränsad omfattning men alltså inte för de här eleverna. Gissningar riskerar att utvecklas till att bli en befäst dålig strategi som ersätter riktigt läsande.  
 
Ha ha... så väldigt kort blev det inte, men i förhållande till ämnet i sig så är det inte så mycket text. Det finns mer att skriva förstås.  Jag skriver ibland om detta här på bloggen i kategorin som heter nåt på "Lära läsa - dyslexi". 

Lilla Lou kryper gärna upp till storebror Bill!

Hon tycker om Bill och vill gärna vara nära. Och det går bra, bara hon inte rör hans padda. Lous näsa börjar se riktigt vanlig ut igen efter fallet då den fick en ordentlig smäll. 

Inte snyggaste älg-madamen kanske ....!

 
;-)) Men det blir väl bättre när hon fällt all vinterpälsen och fött kalven som hon bär på, att döma av magens omfång.  Hon har ett långt huvud och är så ljus i pannan så det ser nästan ut som hon har bläs, gissningsvis en dam som har några år på nacken. Hon gick här nerom Liane idag söndag vid tvåtiden bredvid saltstenen som syns från vägen, annars är det större chans att se älg sent på kvällen, just nu mellan 22.00 - 23.00.  När korna väl fött sina kalvar brukar de vara rätt stationära en tid så vi kanske får anledning att följa hennes vidare öden och äventyr. 
 
 

Fina abborrar på grillen igår kväll lördag, midsommardagen!

Så blev det då rester från igår plus nyfångade grillade abborrar, lagom stora.  Kollektiv äting i kväll också med goda vänner, många skratt och mycket prat. 

Barnbarn Lovis i Umeå firar midsommar!

Kollar fascinerad på en mätarlarv!

Midsommarafton igår!

Vi firade här tillsammans med fyra goda vänner. Det blev knyte förstås, alla tog med lite olika. Start var bubbel med festliga smultron! Fantastiskt att hitta smultron men en av oss vet precis var de finns. 
Allt fanns med som ska finnas med och lite till; olika sorters matje varav en med vaktelägg från egna höns, rökt älgkött, hemgjord vildsvinskorv, rökt vildsvin, vildsvinspastej, köttbullar på enbart rådjur.
Tja, det vanliga med köttbullar, prinskorv, Jansson och potatis (dock inte egen ;-)). Desserten blev klassisk jordgubbar med vispgrädde och avslut kaffe med praliner. 
 
G. hade gjort en helt suverän håruppsättning med fina blommor. Var rädd att bli angripen av humlor men det gick bra ;.)) 
Så fina blommor var också medtagna, riktiga midsommarblommor som hör till. Vi hade en fin kväll med trivsamt prat till bortåt 12, ovanligt sent för att vara vi. Det kom en liten  regnskur  men vi satt på altanen under tak och markis så det gick bra ändå. Det var ändå  hyfsat varmt och blåste inte. 
 
 

Midsommarfirande på hembygdsgården i Sillerud!

 
En fin tradition är det. Mycket uppskattat evenemang. 
 
Tore, Rikard och Malin spelade. Små grodorna förstås med ej svansar och ej öron. Enligt DN idag en fransk miltärmarsch från 1700 -talet som engelsmännen gjorde om texten till och skapade en nidvisa. De kallade fransmännen för grodor. 
Nu återstår sill och nubbe!
 

Jazz är pappa till de här fina valparna i Filipstad!

Igår var vi och hälsade på den lilla skaran medan alla valpar var kvar. Det är valparna som Jazz är pappa till. De är nu åtta veckor och klara att levereras till köparna.Tillsammans med oss från Norge kom
Oddvar  Kjellsen för att hämta en av dem, en fin liten tik. Det är en jämn och vältecknad kull som nu  är besiktigade och klar att lämna uppfödaren. En hane finns just nu kvar eftersom det blev ett sent återbud. Vi kan förmedla kontakt om någon är intresserad. Tiken heter Esperillas Molly.
 
Oddvar med den fina lilla tik som han har köpt och nu tar med sig hem till Norge tillsammans med hennes hundpass. Namnet är inte klar än, det får sonen bestämma.
 
Vi försökte ställa upp valparna för att ta bilder men det är inte så lätt kan jag säga. Här nedan syns resultaten av våra anstängningar. Flera bilder på samma hundar, ingen ordning alls. Ha ha....! 
 Så synd att vi redan har fyra hundar, kan inte ta någon mer. Annars hade vi gärna tagit en hane här.
 
För vår del blev det premiärtur på den nyöppnade delen av E18 väster om Karlstad. Här syns den bro som det ska planteras träd och buskar  på för att fungera för djur som vill passera motorvägen.
Vi passerade också Nordmarks fina träkyrka
 

Präktigheten står som spön i backen!

 
Malde älgfärs igår så det ska finnas ett litet sommarförråd att tina upp och ta utav, lite i taget.  Jag tar efter älgjakten  malköttet i bitar så jag kan skära rent själv och frysa  in de renskurna bitarna. Sen tar jag upp och mal vartefter det går åt, blandat med lite fläskkött och lök. 
 
Dagen innan blev det lite annan matlagning med älgkött: En stor gryta med en basgryta av  älgkött i bitar, mycket svamp och lök, en hel del enbär.  Sen kan den kompletteras med olika grönsaker vid tillagningen.  Två  saltrullar gjorda i ugn som tjälknöl och två saltrullar kokta i vattnet från pepparrotskött-koket till höger. De ska mest användas som smörgåspålägg, kan ju skärs i tunna skivor eftersom saltrullen är så hård. Men de som är gjorda i ugn kan också funka till middagsmat med exempelvis potatisgratäng. Grytan  till höger ser säkert ut att innehålla hundmat ;-)) men det är alltså pepparrotskött på älg. Jag kokar det med ben för det ger så god smak både åt köttet och åt buljongen. Allt är nu fryst förpackningar som rymmer så där 4 portioner, klara att tina upp lata sommardagar. Sån här matlagning är rolig att hålla på med. 
 

Camp Grinsby igår kväll

 
Vi var på sommarfest med C i Årjäng och den gick av stapeln på Camp Grinsby här i Sillerud. Många kom och det var god stämning med smarrig grill från Ica Sillerud. Det innebar också invigning av den här samlingsbyggnaden på campingen. Anders  äger och driver campingen och han berättade  om hur man satsat lite i taget, år från år och har nu en modern anläggning med nya fräscha servicebyggnader + reception. Antalet gäster ökar stadigt och man vänder sig till en kundgrupp som uppskattar vildmark, sjö, skog, paddling, bär- och svampplockning (fantastiska marker här!), vandring och tystnad. I ett reportage nyligen i en tidning för husbilsägare så fick anläggningen massor av  beröm, bl.a. för att det var så rent och välstädat  överallt i gemensamma utrymmen. VF har också skrivit om campingen, finns länk på min facebook.
 Campingägare Anders fick tack med en blomma.
 Grillning

Femårskontroll för barnbarn Bill

Allt var bra med Bill på femårskontrollen. Jag minns inte säkert men tror att det var sexårskontroll när mina barn var små, början på 1980-talet. Det är rutin förstås att kolla syn, hörsel, längd och vikt. Säkert lyssnar man på språket också och en del annat inför skolstart.
 
Vi lever i ett bra land som har god koll på barnen och har haft det länge. Fantastiskt också med vår goda barnomsorg med rätt till bra och billig förskoleplats. Det faktum att både mammor o pappor engagerar sig i barnen från början är livskvalitet för det uppväxande släktet. När mina barn var små så var det mest mammor som förväntades ta hand om barnen, åtminstone så länge de var små. Pappatiden hemma med små barn är guld. Barn i Sverige har aldrig haft det bättre. 
 
Lillasyster Lou får vänta några år till på sin femårskontroll, bara två år gammal snart. 

Lupin-år, rhododendron-år och iris-år är det i år!

Lupinerna blommar helt bedövande vackert, allra mest ute i Lisslerud med hela ängar fulla. Jag vet att man ska betrakta den här blommarn som ett invasivt ogräs, men jag gillar den i alla fall. För så där 40 år sen var den inte så vanlig vild och jag försökte odla den runt huset men misslyckades. Nu blommar den i mängd inom synhåll i  alla riktningar. Det blommar efter hela vägen där  vi går med hundarna!
 
Hur i all varlden stavas namnet på den här blomman? Rhododendron kanske? Den stackars förskrämda busken som jag har på norrsidan av huset blommar i alla fall vildsint och syns fint inifrån genom fönstret.
 
Den blå irisen är otroligt fin i år, här och där blandad med gula liljor och vita akleja. Tacksamma växter runt huset är perennerna. De kommer år efter år utan ansträngning. Buskarna invid husväggen måste vi klippa ner förstås, nu är de alldeles för stora. Så där kan det ju inte se ut, täcker fönstret.  Det är thujor och idegran. Vi är inte så bra på trädgård, det vill bli lite för  vilt växande.
 
Igår gjorde jag stormatlagning av älgkött; saltrullar, pepparrotskött och  grytor. Idag blir det malning av älgfärs. Bra att ha ett förråd av mat med portioner färdiga att tina opp under sommaren. 
 
På agendan den närmaste tiden finns en föreningsfest på Camp Grinsby, besöka hundvalparna efter Jazz i Filipstad (så kul!), midsommarfirande som knyte  här med fyra goda vänner, hämta rökt kött hos Frank i Nysäter.

Rågeten har fått sina killingar!

Det är något vackert över nyblivna mammor, alla kategorier! Gracil och skygg, kollar på mig med oroliga ögon fast jag är en en bit bort.  Hon vill till varje pris skydda de små killingarna som säkert ligger alldeles i närheten och trycker. Samtidigt behöver hon äta snabbt av den näringsrika klövern för att kunna ge de små mjölk
Jag lade ut en bild på henne för några dagar sedan med en enorm mage som verkligen såg sprickfärdig ut i storlek. Nu är hon smalare men kånkar omkring på ett bamsejuver. När jag tog bilden idag gick hon precis utanför mitt köksfönster och  noppade snabbt i sig av det frodiga gräset. Det gäller för henne att få energi nog till mycket mjölk. Gissar att hon har minst två killingar, kanske tre. När vintrarna är milda så verkar det bli fler med tre, annars ovanligt. Vi hade några  getter förra säsongen med tre killingar. 
 
Vackert är att se de här djuren och följa utvecklingen, både hos individ och hos population.  Men visst saknar vi älgarna, de är inte många och inte ofta att se längre. Vargarna i Värmland har gått hårt åt dem och antalet pekar rakt ner. Älgen är snart ett utrotningshotat djur om inte rovdjurspolitiken ändras radikalt så regering, länsstyrelser och statliga verk väljer att följa riksdagsbesluten som redan  finns om bl.a. en bättre förvaltning och en bättre fördelning. 
 

Barnbarnskalas i Stockholm

Barnbarn Bill fyller år idag! Och har förstås blivit uppvaktad. Vi var med på Skype och sjöng.  Barnkalaset gick av stapeln i fredags redan, bilder nedan.
 
 
 5-årskalas på gården blev det.
  Det var det första födelsedagskalaset som han har varit med och planerat själv. Det var så där 30 besökare med stort och smått och gick av stapeln på innergården där familjen bor. 
 Hundtårta var önskad och hundtårta fick det bli. 
 Bästa kompisarna var med förstås
 
 Gården är stor och fint planerad för samling, lek och fest. Det blev en lyckad fest och tur med vädret blev det också, tack o lov. Sen firar vi här på Liane när familjen kommer för semester. 
 

Görans fina bilder på tornfalken på Liane!

Göran Ek har ett fantastiskt tålamod i sitt fotograferande! Han lägger ut ibland på sin facebook och man kan kolla där. Igår väntade han en timme för att få de här bilderna på tornfalken här på Liane. Tornfalken har alltså sedan flera år tillbaka sitt bo i Oskars gamla duvslag oppe på höskullen. Jag fick lov att dela bilderna här och på facebook.
Här sticker ungen ut! Väntar säkert på maten.
 
Här kommer den med en råtta för att mata de små. 
 
Kollar läget! Tornfalkar verkar trivas högt upp, vill ha överblick.