Byter ut plastburkarna!

Och köper såna här istället. Varje gång jag är på IKEA så får några glasburkar följa med hem. Nu har jag flera av alla storlekar. De känns mycket bättre att använda, både för den egna hälsan och för miljön i exempelvis haven. Inte för jag vet hur slängd plast i vårt sorterade avfall skulle  kunna hamna på havets botten men ändå!  Ju mindre  plast  desto bättre. De här glasburkarna är helt ok att äta direkt ur också, om jag vill ha med en sallad eller någon annan mat på utflykt / i båten eller så. Att locket är tättslutande är inte heller fel. Bra grejer är det!

Mer sparrisäting igår - direkt från bonden i Tyskland!

Oj, vilken trevlig kväll vi hade med goda vänner och äting. Det var färsk sparris direkt från odlaren, den var kokt och den var stekt och serverades tillsammans med delvis hemgjord hollandaisesås, extragod skinka, potatis och parmesanost. Till dessert hade vi med oss glass från Värmlandsmejerier och den serverades fint med ägglikör, romlagda russin och espresso. Bättre än så här blir det inte!  Tacksamma för våra goda vänner är vi. Sommaren så här på landet har kollektiva drag, med mycket god äting tillsammans och många trevliga kvällar i gott sällskap.
 
Till det goda viner och gott bubbel.

Nu åkte den skruttiga spirean!

Roland var snäll och kapade ner de här tre risiga buskarna. Jag funderade ju på vad jag skulle göra med dem och rådgivarna var samstämmiga: Kapa ner radikalt!
 
Så nu är de nedkapade ordentligt. Fast det är lämnat så mycket att jag hoppas de ska hämta sig, bli täta och frodiga igen med fin blomning. Jag har ju aldrig låtit tukta dem, de har stått där sedan året efter vi byggde huset 1978 och de är garanterat helt ovårdade. Ingen ompyssling alls har det varit. De var fina under många år men nu på slutet har de blivit torra.
 
 Det är två vanliga brudspirea och en norsk brudspirea. En av de där helt onödiga hågkomsterna som man släpar omkring på i min ålder; vilka spireabuskar som blev planterade för snart 40 år sedan!! Hade gärna glömt sånt här gammalt för att i stället få minnesplats för lite nyare och  fräschare minnen. Men det tillkommer väl inte mig att sudda där eller rita dit nytt.
 
 
Nu är det i alla fall tomt på spireaplatsen och helt ärligt så kapade vi en hel del annat också när grejerna nu ändå var framme. Men det får jag återkomma till. Vi har ju egentligen ingen trädgård, mest ett vildvuxet område runt vårt hus.
 
 Nu ska vi äta vit sparris med goda vänner!!!
 

Liljekonvaljer på Mors Dag ...

... fick jag av Roland. De doftar så gott och pryder sin plats på köksbordet.  Han hade plockat dem i Prästeparken. Rolands farbror Nils brukade alltid ge sin Anna liljekonvaljer på Mors Dag men han plockade dem i Bobergskuel. Det var inte så vanligt då att en man plockade blommor men Nils gjorde det. Jag kan tycka att det var snällt och omtänksamt gjort, krävde säkert en del mod också att strunta i eventuella gliringar. Fast Nils blev ju sällan svarslös.;-)) Så pratade vi en stund om dem, vad de gjorde och vad de brukade säga.  De finns ofta med i våra samtal, de som bodde här på Liane förut.
 
Det är mycket liljekonvaljer nu och när man passerar såna här ställen på kvällen så känns doften redan innan man kommer fram. Det här är i Prästeparken.

Första laddningen vit sparris från Tyskland!!!

 
 
Köpt hos bonden igår! Det är bara så läckert, vi testade lite så här i förväg! Och det rymdes inom dagens snåla kaloriram, sparris har nästan inga kalorier alls.  Kanonbra att den kommer färdigskalad. Sparrisbonden har maskin som ombesörjer det om man vill.

Lekstuga på gång!

Barnbarn Bill var ju här och hjälpte farfar med både snickring och målning. Nu är det taket och verandan kvar. Ja och fönstren förstås.

Firade Mors Dag på Stationskafét i Svensbyn!

Vi hade bokat mat här vid lunchtid för att fira Mors Dag! Det var Italien-tema på maten och kanongott!! Kyckling, små korvar, pasta, räkor med dressing, olika sallader, glutenfri pasta, jordärtskocka, skinka, halloumi.
 
Varmt bröd på het sten och jag fick glutenfritt. Så gott var det med oliver  och olja i.  Smarrigt  bubbel var det också, torrt vitt.
 
Gott öl med minimalt med alkohol i.
 
Dessert också med italienstuk o gott kaffe.
 
Tänk i förrgår åkte vi 45 kilometer till en känd restaurang  och fick oätlig mat, idag åkte vi 5 kilometer och fick riktig kalasmat här i Sillerud på Stationskafét i Svensbyn.  Jag orkade förstås inte äta upp  allt  för maten var väl tilltagen, men fick ta med hem i en doggybag!
 
Sen kollade Roland på Elitloppet, det enda travlopp som känns riktigt sevärt! Tyvärr kan vi aldrig åka till Stockholm och kolla.

Gick runt Liane med husets hundar igår kväll

Det var riktig sommarkväll igår lördag. Efter en genomtänkt måltid hemma med lite smarriga ingredienser så tog vi med oss hundarna och gick runt Liane. Det är så där drygt tre kilometer, lagom långpromenad.  Gamle Jazz kan man leda i en sytråd, han drar inte alls. Valpen Hambo är läraktig och lydig. Hej är trotsig och drar och stretar. Alla hundar är inte lika ;-))
 
Jag går med lille Seffrin förstås. Han är numera riktigt lydig. Han går fot perfekt på tillsägelse, man behöver inte dra i kopplet, samma sak med kommandot "Stanna" . Han stannar direkt och står stilla så jag kan ta kort om jag vill, det är liksom syftet.  Sen tränar vi på ett kommando till och det är "Det räcker", då ska han sluta dra i långkopplet när jag släpper ut det. Det lyder han också hyfsat men ibland krävs ett ryck i kopplet för att han ska komma ihåg.
 
De här promenaderna med hundarna är så himla sköna, riktiga höjdare på kvällarna. Nu råkade vi också träffa Märta W, syster till Mats på S. Roligt att pratas vid och hon mindes berättelser om sin mamma Hilma som var så orädd för mörka skogen.  
 
Två rådjur såg vi, först kom den här geten, sen efter henne en stor bock.
 
Det borde ha varit älgar synliga också, vi gick vid bästa älgtiden, halv 10 -tiden, men ingen på hela vägen.
 
Idag ska vi fira Mors Dag med äting på Stationscafét och bubbel.

Bild från Bill-dagarna på Liane!

Roland tror att barnbarn Bill  vill köra HD om så där 15 år. Jag är inte lika säker. Vi får se hur det blir, vilka gener som slår igenom. ;-))

Ut med lilla Busterbåten igår fredag kväll!

Det var så otroligt fint igår hela dagen och fortfarande varmt på kvällen. Solen gick ner med värmen kvar och det var helt vindstilla. Helt omöjligt att inte ta en tur med båten och plocka med lite ätbart.
 
Det blev grillning på stenen, där vi suttit så många gånger förut och där vi räknar med att sitta ofta den närmaste tiden om vädret tillåter. Och dessutom i trevligt sällskap! ;-)) Det är mycket glädjande!
 
Det var alltså så stilla, bara en öronbedövande fågelsång från träden runt oss och lite vågskvalp när båtar for förbi.

Fengersfors bruk, Not Quite konstvandring ....

... besökte vi igår torsdag. Det ligger en bit söder om Åmål och alltid trevligt att besöka.
Det är ett gammalt bruk som övergavs av ägarna, men ett antal konsthantverkare och konstintresserade flyttade in i det lilla samhället och gav det nytt liv. Nu har verksamheten pågått i många år. Med och driver det är en del av dotter Malins gamla gymnasievänner från Åmål, bl.a. Sandra O, Malin R-H och Lotta R-H. Vi brukar åka hit minst en gång varje säsong.Igår torsdag var lämplig dag eftersom det var vackert väder och det finns fantastiska vägar för motorcykelåkning hit både via Åmål och via Bengtsfors. En del av oss gillar ju det.;-)) Vi andra åker bil.
 
Här är stenugnsbageriet med butik. Man säljer bröd på plats men också i varuhusen i Åmål.
 
 
Det är ständigt kö här, populärt!
 
Vi fick en pratstund med Sandra som har stenugnsbageriet.  Alltid lika mysigt att träffa den här strävsamma och snälla tjejen. Eftersom hon är en av dotters bästa vänner så ses vi ibland, både här och hemma på Liane.  Hon fick en fin teckning med  en drake av E som tydligen har konstnärliga talanger.
 
De som är anslutna till verksamheten säljer sina alster i butik. Det finns smide, foto, keramik, textil, bilder, skulptur och en del annat.
 
Ett galleri för utställningar
 
Den här bilden blev min favvo men jag orkade inte stå i kö för att få pris på den. Och jag borde inte köpa mer, har så mycket hemma redan.
Det finns ett café också. Det var massor med folk där och kö förstås. Många satt ute i fina omgivningar.
Menyn är inbjudande. Jag tog en glutenfri macka med lax med granskottssirap på och mycket grönt. Sen frossade vi i Pavlovabakelser- Allt gjort på plats.
Nytt för i år på Not Quite är bokhandel. Man blir så lycklig över att få se en ny bokhandel, de flesta gamla har ju försvunnnit. Bra böcker var det också och jag investerade i ett antal för barnbarnens födelsedagar och julklappar.
Kylskåpsmagneterna var himla kul, jag köpte några.
 
Sen besökte vi som sagt Malin R - Hs fina fotoutställning, men jag tror hon var upptagen med pressbesök så vi stannade inte länge. Malin är duktig fotograf. Det var hon som förra sommaren rådde mig att köpa den kameran jag har nu och det var ett bra råd. Jag är nöjd med den.
 
Mc-turen blev alltså Åmål - Fengersfors - Bengtsfors - Sillerud den här gången. Många smala, krokiga vägar med fina vyer runt omkring. Här över slussen vid Krokfors mellan sjöarna, till höger södra änden på vår sjö, Östra Silen och till vänster Västra Silen som ligger bra mycket djupare.
Östra Silen
 
Västra Silen med Vårviks kyrka i bakgrunden. Här byggs nytt tydligen.
 
Som sagt, den här vägen bjuder på många fina utsikter, här över Östra Silen sydligaste del.  Det kanske blir någon mer tur i sommar.
 
 Till slut, lite mer om vårt försök till äting i Åmål på det som förr hette Hamnkompaniet och som nu har nya ägare och heter Sjösidan. Vi har varit där många gånger under årens lopp, alltid fått god mat, bra service och vacker plats att sitta på med utsikt över Åmåls hamninlopp och Vänern. De vindskyddande glasrutorna är en klar fördel för här blåser ofta
Men torsdagens besök här var i det närmaste parodiskt. ;-)) Allt som kunde gå fel, gick fel. Först blev jag arg och irriterad men till slut så skrattade jag mest och log åt eländet resten av dagen. Det var bara för knasigt, som Jörgen skrev på fb, liknade mest Pang i bygget.
 
Det började med att vi kollade på menyn. Där stod lake som fiskrätt men den var lite kladdigt överstruken och istället serverades rödspätta. Kötträtten skulle vara Wallenbergare. Den var inte överstruken men ersatt av fläskkarré sa tjejen i kassan. Så fanns då kycklingsallad och soppa att välja på. Alla rätter kostade 100 kr. Ingen av oss ville ha den  fisken eller det köttet så Roland valde kycklingsallad och jag soppan.  Tänkte också att det borde gå snabbt att få de maträtterna. Vi betalade våra 100 kr styck.
 
Sen slog vi oss ner och väntade. Och vänta fick vi göra - länge. Vi försökte sysselsätta oss med att äta av den ledsna  och lite mosiga salladsbuffén, men den hade inte ens någon dressing så det blev lite andefattigt. Gästerna vid bordet bredvid kom efter oss men fick sin mat. Till slut frågade jag i kassan om det var ytterligare lång väntan på vår mat.  Hon kollad med köket och försäkrade att maten skulle komma alldeles strax. Det gjorde den inte utan det dröjde en god stund till. Jag hämtade min padda och surfade.
 
Men den kom i alla fall till slut. Servitrisen bad om ursäkt att det dröjt så länge men gav ingen förklaring till dröjesmålet. Hon  erbjöd oss som kompensation dricka istället för det vatten som ingick i priset. Nu hade vi inte valt bort dricka av fattigdom utan för att vi gillar vatten till maten så vi avböjde vänligt erbjudandet. Men jag bad att få en sked till soppan eftersom den saknades. Det skulle hon genast ombesörja.
 
Jag väntade på skeden medan Roland började plocka i sin anrättning. Och jag väntade och väntade men skeden  kom inte. Till slut blev Roland arg och gick och hämtade en sked till mig. När jag nästan ätit upp soppan med den så kom servitrisen med en sked, men det var ju lite sent. ;-))
 
Jag åt alltså upp soppan. Den var ok om än ingen höjdare som blir ihågkommen efteråt och den var vid det här laget, om inte kall, så bara lite drygt ljummen.
 
Rolands anrättning var däremot mycket märklig och oätlig.  Det som kallats kycklingsallad var ett berg av grönsaker, helt smaklösa, på botten av djup  tallriken. Och ovanpå det var placerat två större kycklingköttstycken, lätt smetiga av något och kalla förstås. De hade absolut ingen smak, inte av salt och inte av någon krydda. Man kunde ana lite smak av någon dags kylskåpsförvaring, men inget annat. Roland orkade förstås inte få i sig det här. Bild nedan!
 
 Vi lämnade det hela utan att orka bråka mer och riktade in oss på att äta i Fengersfors istället. Vi startade alltså vår bygdetur här i Åmål och åkte vidare tillFengersfors sen.  När vi gick ut så stod tre personal i kassan och följde oss med blicken men jag tyckte inte att vi hade något att tacka för, så jag sa bara Hej då. Min förhoppning är förstås att detta var en engångsföreteelse och att man i vanliga fall har både bra mat och bra service, men jag gissar att det dröjer innan vi chansar på att gå hit igen. Det var glest mellan gästerna när vi kom, kanske 10 sammanlagt och när vi gick så var det tomt. Jag förstår varför.
 Kycklingsallad??? Ha ha....!

Gubbarnas potatisland är klart!

Det finns en tradition att gubbarna i närheten påtar ner sin  potatis i det här potatislandet på Sand. Det är nog Kjell som är chef för hela projektet och fixar till fårorna. Roland har i alla fall två rader mitt i i år, de med vita pinnar. Det brukar bli en liten skörd  i alla fall, även om det inte räcker till hela året.
 
Vi passerade när vi gick runt Liane med hundarna i kväll, för övrigt en helt magisk kväll med värme, sol och vindstilla. På vägen mötte vi Izze o Viggo. De kom senare på en pratstund på altanen  o Anna var också med. Izze och Roland hjälptes åt att fixa pratsystemet som Roland ska ha i motorcykelhjälmen. Det tog ett par timmar, fast tiden bara flög iväg.
 
Mer om gårdagens bygdetur Åmål - Fengersfors - Bengtsfors - Liane senare.

Fler bilder från tre dagar med barnbarn Bill

Tomt har det varit idag torsdag, Bill åkte hem till Stockholm igår. Vi for till Karlstad igår  och träffade pappa Markus där på kvällen. Innan dess blev det  ett par timmar  i Mariebergsskogens Naturrum. Det är en fin anläggning vid Klarälvens utlopp i Vänern och man kommer inpå djuren som lever där. Mycket fåglar ser man genom glaset, bl.a. änder och måsar och tärnor. Det finns en hel del lärorika spel att testa. Och den egenlagade maten är absolut värd ett besök, till exempel ekologiska pannkakor.
 
På flotten kan man se hur det ser ut i vattnet under genom ett rör.
 
Här kan man testa hur olika fisksorter låter när de tar kontakt med varandra. Det fanns en "gädda" också som man kunde testa att mata med olika saker och den reagerade med nöje eller missnöje.
 
Hörselskydden har Bill haft på sig i stort sett i tre hela dagar från morgon till kväll, de var favoriter. Han ska ha dem med sig hem till Stockholm och ta på sig dem när föräldrarna säger nåt som han inte vill höra, eller när lillasyster skriker. ;-)) Målarhandskarna av läder är också populära och har suttit på mycket.
 
Vi lyckades få dem rena till slut inför hemfärden. Det var lite kris där, Bill gillar inte lort.
 
Han och vi målade lekstugan också. Falu rödfärg måste man röra upp och visst har farfar en maskin till det.
 
Det blev rätt långa pass med målning och snickring. Bill gillade det här och sjöng under tiden. Här med bara händer men sen med handskar.
 
Lite paus med fika på Broms kafé.
 
En kort stunds studs med favvotjejerna Julia och Clara.  Det får bli mer lek nästa gång.
 
En stunds drakflygning blev det första dagen, fast gräsklippar-Einar tuggade i sig yttersta änden på svansen. Sen var det ingen vind så vi har lagt undan draken till nästa gång.
 
På tre hela dagar hinner man mycket. Det blev också besök på Camp Grinsby med minigolfrunda och muffinsbakning och Play Doh lerabakning och ritning och Bamsespel.
 
Dagarna bara flyger iväg. Vi längtar redan till nästa barnbarnsbesök! Så roligt att ha dem här.

Barnbarn Lovis klappar fåren

Lilla Lovis kan nöjd och glad klappa fåren. Hennes klänning är otroligt fin och sydd av en släkting som syr mycket kläder åt henne.
 
Nu torsdag middag åker vi til Not Quite i Fengersfors! En del av oss åker motorcykel dit.

Vi ser honom i stort sett varje dag nu!

Och han håller sig gärna i närheten av favoritmaten; kabblekorna. De blommar för fullt i bäcken nerom Liane. Det är likadant varje år att älgarna visar sig nu när det börjar bli lite grönt på åkrarna och kabblekor i vattendragen. Men det är färre älgar nu än det brukade vara förr om åren.

Bill-dag nr 2

Här vaknade vi tidigt igår , kl halv 7! Det blev en god stunds såpbubblegöring på morgonen och farfar åt frukost på verandan.
Vi hade tidigare fixat en såpbubblemaskin som drivs med batterier och som egentligen är en fläkt, snurrar runt. Det blev massor av bubblor och de gick högt, upp över huset, över högsta träden på tomten och ända ner mot Liane. Det var så roligt.
 
Ett par långa pass hjälpte Bill farfar med lekstugan. Han bar brädor, räckte spik och skruv, körde skruvdragaren. och inte minst så målade vi två väggar röda med falu rödfärg. Den sista halvtimmens mälning så sjöng och hoppade Bill så roligt var det. Men till slut blev han trött i armen, det är ju rätt tjock färg.
 
Lunchen blev stekt blodpudding som gick att svalka av med såpbubblemaskinen och så måste man förstås ha de nyinköpta Kid Peltor för att dämpa ljudet av maskinen. De har hängt på hela tiden. Favvo var också målarhandskarna.
 
Till slut kollade vi på Spring Väst i Svensbyn och det blev förstås klättring i den nya spännande klätterställningen.
En succé!
Det finns mer bilder över dagen men de får komma senare.
 
Och idag  är sista dagen, då åker Bill hem igen till Stockholm tillsammans med pappa som har varit i Karlstad ett par dagar på jobb.
 
De åker rätt sent på eftermiddagen och förhoppningsvis är alla fotbollsfans redan parkerade på Friends Arena när de kommer hem. Men visst är det nervöst med ligafinalen Manchester United - Ajax. Det väntas 20.000 entusiaster från hemländerna till matchen. Och Manchester Uniteds fans har meetingpoint innan i Vasastan på Rörstrandsgatan, nära Markusfamiljens bostad för de är tänkta att ta sig till Friends via pendeltåget från Karlbergs station. Hoppas allt går bra, att fansen är lugna och att terrorattackerna uteblir.

Första svenska jordgubbarna!

De är oslagbara i smak och inte minst doft! Men dyra så man får äta lite varje gång.

Barnbarn Bill är här på Liane!

 
Barnbarn Bill kom igår  till oss utan föräldrar. Vi tränar på det. Pappa Markus  jobbar i Karlstad ett par dagar så han finns inom räckhåll om det skulle bli kris. Bill har varit på Gotland en vecka. Vi tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka till Värmland direkt. Men han tyckte att han behövde lite mer semester ;-))  Fast så mycket semester blev det inte. Han och farfar bygger lekstuga som ska kunna lekas i nu till sommaren då flera barn kommer att vara på Liane.  Så har vi flugit drake och bakat muffins igår första dagen.Och försökt apport med lille Seffrin, men han fattade inget! Går nog bättre med Hambo. Vi får testa.
 
Nyinköpta Kid Peltor har varit på hela dagen, även vid muffinsbaket! ;-)) Gillar inte maskinvispljudet.
 
 Bill hämtade skruvar och skötte skruvdragaren.

Barnbarn lilla Lovis i Umeå ...

 
... har också haft varma sköna dagar. Häromdagen  var det 3- årig  födelsedag och kalas.
 
 

Bilder från gårdagens hundutställning i Morokulien

 BEST IN SHOW-konkurrensen, t.v. Hej som vann och så i tur och ordning tvåan, trean och fyran.
 
Här ett bra kort på honom igår.
 
 Lille Hambovalpen ställdes också ut igår, juniorklass,  och fick fin bedömning. Bilden är från ett tidigare tillfälle, det blev så rörigt igår så inget bra kort blev det på honom.
 
 Här är Hambo och han fick ett omdöme excellent, vilket vi var nöjda med.
 
 
 Vid hemkomsten blev det firande med Hejs och Hambos andra delägare, Bosse o Liselott. Vi slet med oss en svensk oxfilé på Hypermat i Charlottenberg ( den största matvaruaffär jag har sett, oändlig!) och B o L hade med en Bollinger.
 Vi satt ute i solskenet på altanen här på Liane
 
 Så glada är vi över Hejs BIS igår på utställningen. Ett BIS på någon av våra hundar har vi fått uppleva en gång förut och det var gamle Hambo 1999 på utställning i Ånnaboda. Förmodligen får vi inte  vara med om det igen, chanserna är så små. Så det var läge att fira ordentligt!
 
 Dessert blev annan önskemat; fikon i konjak med Vämlandsmejeriers vaniljglass och vispgrädde.
 
Till kaffe tog gubbarna en liten sån här. Den har varit med länge och smakas bara på vid högitidliga tillfällen med år emellan. ;-))
 
Hej fick en lite filébit som belöning för fint resultat, men han ville ha den rå. ;-))
 
OCH IDAG KOMMER NOG BARNBARN LILLE BILL HIT, UTAN FÖRÄLDRAR.

Best in Show blev vår dunkerstövare Hej på utställningen i Eda idag!

 
Det var så himla roligt att han fick en sån framgång.
 
Här är han med Roland o domaren. Ikväll ska vi fira segern med de andra delägarna i Hej, Bosse o Liselott från Leverhögen. Det blir grillad oxfilé på Liane!
 
Imorgon blir det mer bilder och kanske lite filmsnutt från utställningen. Vi är också jättenöjda med att hamiltonvalpen Hambo fick Excellent som bedömning.
 
 
 

Till Eda - Charlottenberg, Morokulien ...

... ska vi idag på hundutställning! Det ligger på gränsen mellan Sverige och Norge, med anor sedan Lennart Hylands Hylands hörna -program. Vi drar dit med dunker Hej och med hamilton Hambo för att få domarens synpunkter på dem. Det är alltid intressant att höra, även om man har en  uppfattning om förtjänster och tillkortakommanden när det gäller den egna hundens utseende. Sen är det alltid viktigast om hunden är trevlig att umgås med och blir en bra jakthund. En annan point med att åka på hundutställning, förutom bedömningen,   är att  det kul att träffa andra hundägare, många känner Roland sedan tidigare. Bosse ska också med och ställa ut. Det ser ut att bli en fin dag med bra väder.

Gullviveår är det men inte spireaår!

 
I alla fall inte här hos oss. Nu när gullvivorna äntligen kom igång så blommar de fantastiskt, är frodiga och färgstarka.  Men med spirean är det bara skrutt, den är risig och ledsen, blommar nästan inte alls. Undrar vad jag ska göra med den? Klippa ner? När i så fall? Kanske efter blomningen? Det mesta verkar torrt och dött.
 

Barnbarnfamiljen på Fårö ...

Mer bilder med det här fantastiska ljuset. Lou
 
 
 

Vi var ute med lilla Busterbåten igår kväll fredag!

Det var helt fantastiskt, ljummet i luften och vindstilla, 20 grader plus och solsken.
 
 
Det var en alldeles magisk kväll.  En värme vi behövde efter så lång tid med kyla och blöta och blåst. Fast inte så många har sjösatt än 
 
 Tobyviken
 
Vi åt  lite kvällsmat också i båten under den stilla färden,  räksallad till oss båda och jag fick en liten bubbel, den till vänster.  De här glasburkarna är trevliga att förvara i och äta ur. Jag köper några i olika storlekar varje gång tillfälle ges och siktar på att göra mig av plastburkarna. De här kan man värma i också vid behov utan att fundera över vilka giftiga ämnen från plasten som går över i maten.
 
Årets första jordgubbar blev det också som dessert. Ok, inte svenska utan belgiska. Men smakade helt ok.
 
Längst ut på Egenäs. Här är vår långa vik i Östra Silen slut och storsjön tar vid
 
Vi åkte ut till Trollöna också,  men inga napp, fast det gjorde inget.  Enligt ekolodet befann sig alla fiskar en meter från botten. Varmt i ytvattnet, så där + 12 grader.
 
 
 
 
 
Vi mötte en fin båt, en Linder 30 ps! ;-))
 
Och vi mötte en fin båt till, en äldre modell, en snipa som körde rätt fort men nästan inga svallvågor
 
Här är ett fint hus och folk grillade
 
Vi gjorde ett strandhugg här och kollade, allt i ordning
 
Framåt 8-tiden packade vi ihop och drog hemöver för att avsluta kvällen med fredagsmys på altanen med  hundarna. Det går inte att ta med alla fyra i båten ;-))

Markusfamilj är på på Gotland o Fårö!

 
Av bilderna att döma är ljuset på Fårö magiskt!  Här är morfar o mormor med.
 
Båtar o fiske finns också.
 
Kusinerna fikar, Bill o Bobo, Lou o Bonnie.
 
Och här mumsar två små matronor på pannkakor.
 
Fast vi är inte med på Fårö. Här på Liane är det över 20 grader varmt, solsken, vindstilla nu på kvällen kl 18.00. Gjutet med en tur på sjön, för lite äting och lite fiske och bara njuta av  läget. Nu åker vi för en välförtjänt avkoppling för min del efter en dag i trädgårdsarbete och Roland har spikat o skruvat.

Barnbarn Lovis i Umeå hade födelsedag igår!

 
Hon hade födelsedag igår, barnbarn Lovis i Umeå, 3 år! Tänk vad tiden går.
 
Det var firande från morgon till kväll.

Mystisk bro i Karlstad.

Det blir en bro över nya vägen vid infarten till Karlstad härifrån räknat, på Sörmon. Fast vi kunde inte se någon väg som leder till bron ??  Eller om vi missade den ? Verkar knepigt att bygga en bro som inte har någon väg. Kanske ska det bli en väg senare? Eller en cykelbana? Eller kanske bara en djurbro för grodor och vargar ? Fast att döma av storleken på bron så är det väl för elefanter i så fall? 
 
 

Läget i pallkragen!

Läget i pallkragen är ok, inget har frusit. Men den sådda salladen i raden omgiven av mossa, har växt väldigt långsamt. Inte framme vid skörd än, så det fick bli inköp av plantor.  Kvar från förra året är lite timjan längst bort och en del av gräslöken. Resten är köpt nu som plantor för att kunna skörda direkt. Mossan tog jag  från vinterdekorationerna och lade under för att slippa få jord i bladen. Ska så lite mer sallad nu så den kan gro och ta vid när vi plockat slut på plantor och raden. Hoppas vi ska slippa lägga på plastlocket igen, men får förstås speja på väderrapporten om det blir mer frost.

Åmål är så fint! Vi var där igår tisdag!

Att vi väljer att göra ärenden i Åmål på tisdagar är ingen slump. Den dagen serverar hotellet stekt fläsk och löksås på  sin lunchbuffé. Det är så gott. Fast Åmål har flera bra matställen, vi borde testa dem också.  Centrum är så snyggt och prydligt planerat, med vatten från Vänern och pampiga byggnader från den lilla stadens storhetstid som centrum för  tull, sjöfart och handel på 1700 - 1800-talen.
Hotellet har fin inredning, bl.a. de här snygga jugendlamporna i alla fönster i matsalen-
 
Sen var det dags för besök på Returen för att lämna några säckar på second hand. Den  drivs tydligen av kommunen. Det är stor försäljning och rymlig butik. Jag stålsatte mig och lyckades avstå från att köpa på mig nåt, även om jag var frestad av vackra slipade glas som kostade nästan inget. Jag behöver inga fler glas, har redan övernog.
 
Man renoverar möbler och den här stolen är ett gott exempel.
 
 
Det finns leksaker också men inte så mycket. Gissar att de går åt snabbt.

På Gotland är barnbarnsfamilj

Det är fantastiskt vackert på Gotland och tacksamt att ta bilder. Fr. v. Bills fuskmorbror Robin, kusin Bobo och så Bill då. Man har lyckats pricka in solsken också, men Gotland har nog många soltimmar misstänker jag.
 
 

Barnbarn Lou på Gotlandsfärjan

Dags för den årliga gotlandsveckan med familjen, morföräldrar och kusinfamilj! Det sägs att Gotland är fint så här års innan turistsäsongen drar igång och det blir trångt. Jag har aldrig varit på vår stora ö. Här nöjer vi oss med utflykter i närområdet. Idag tisdag blir det att uträtta några ärenden i Åmål, inklusive fläsk o löksås på hotellet vid ett- tiden!
 
 

Lille Hambo-valpen!

Han har inte riktigt förstått det men nu har han blivit så stor att det är svårt att sitta i knä hos husse. Men man kan ju umgås på annat sätt också. Vi tränar på det. :-))

Trevlig grillkväll blev det igår!

Vi gjorde grillknyte i Lianegrillen igår kväll med Magnus- och Hannafamiljen. Enkelt och väldigt mysigt med de tre tjejerna också.
 
Roligt  att kunna utnyttja lekgrejerna även när barnbarnen inte är här.  Lilla Saga älskade rutschkanan och kunde klättra opp och ner själv. ;-)). Men gungorna var också ok o studsmattan.
 

Städar på gården ...

..... gör barnbarn Bill tillsammans med kompis Emmet. Detta är årlig återkommande syssla om man bor i stan. I morgon mer om vår trevliga kväll här  på Liane.

Udda älgpar igår

Nu spirar det gröna gräset på åkrarna och det borde vara mycket älg synlig. Men det är det inte. Igår såg vi i alla fall två stycken, ett udda par var det, två tjurar. Den ovan är en ung tjur, förmodligen född förra året, en som nyligen blivit bortjagad av kon för att hon ska föda ny kalv. Den under är också en ung tjur men något år äldre. Båda har lite hornämne på gång. De gick som sagt nära varandra.
 
 

Så har vi då pratat om PI hela dagen.

Och sörjt. Och vi har ätit lunch i ett  rum där han måste ha sprungit omkring som barn , på Statíonscafet. Det finns så många minnen kvar av honom, en snäll människa med massor av humor och en lysande intelligens.
 
Och den slitna  Tuttifruttimössan var med varje älgjakt! I alla år när det var fint väder! Vila i frid PI, vi ses!
 
 

Benkokarens historia!

 
Roland o Sölve hade anledning att pratas vid om Rolands USA-resa till gemensamma släktingar. Benkokaren har sin historia i sammanhanget.
 
Rolands farfars far Alfred på Döverud kom från Blomskog och hade släktingar där. Då var efternamnet Kylin. Emigrerade gjorde syskonen Iwar, Hans och Gottwald, samt Alma och Sofia. Sofia kom tillbaka men de andra blev kvar.  Iwar var bara 15 år när han plockade lingon och sålde för att kunna köpa den här kaffepannan till sin mamma, 1905 enl anteckningar. Han köpte den på Årjängs marknad i september och bar den hela vägen hem till Sundsbyn och gav den till sin mamma Sara-Lisa Kylin (född Hammarström). Sen emigrerade Iwar som sagt till USA, hamnade i Seattletrakten precis som vår son  Mattias och för all del min pappas moster Anna Wesserling (Tacoma)  som bl.a. fick dottern Hazel, gift Kelly. Seattle har haft dragningskraft.
 
 

Cykling med hundarna

 Cykling är ju hundarnas motion och Rolands också förresten. Att bara promenera med stora stövarhundar skulle inte ge tillräckligt med träning under den jaktfria delen av året. Taxen Seffrin går jag med och det räcker för honom. De korta benen får jobba på rätt bra i vanlig promenadtakt.
Just nu är det mycket jobb med att träna olika moment inför utställningar, att gå bra i koppel exempelvis och att bli van vid att ställa upp sig snyggt så en domare ser hur hunden ser ut. Valpen Hambo är ju nybörjare men lär sig väldigt snabbt. Det är så olika.
 

Utrensade böcker.....

 
Som jag skrev igår så är det en process att slita sig från böcker. Men nu har jag gjort ett krafttag till. Och nobelpris är inget skydd mot utrensning, här åker Singer, Kertesz, Böll o Lessing.  (Vill minnas att de var pristagare! Men jag kan ha fel) Dessutom gör jag nu absolut slut med Jan Guillou. Jag har skickat ett antal av hans böcker förut, finner honom osympatisk som person och dessutom har jag tröttnat på hans sätt att skriva böcker; först berättar han rätt omständligt vad som ska ske, sedan hur det sker och sedan berättar han efteråt att det har skett, samma skeende i tre varianter. Men jag erkänner att mest beror det på att jag uppfattar honom som rätt macho med schablonartade beskrivningar av kvinnor,  en trist självupptagen typ.  Jong, Baldersson och Wahlöö åker också nu, liksom gamle Eino Hanski (länge sedan han blev läst! ) och en del andra.
Det var alltså utrensning i en bokhylla igår, det är fem kvar, så jag har bara börjat skilsmässan från mina klenoder!  Det jag inte förmådde att skicka iväg ur den här avdelningen  med mest utländska författare, var gamla receptböcker, kokböcker, lexikon, de ryska författarna, Conn Iggulden, Auel, Leif GW, Ken Follett, Knausgård och ett gäng biografier.  Ja och  första Tolkien.
 
Jag lyckades också befria ett köksskåp från en hel del udda och onödigt. Hade ju tänkt tillbringa dagen utomhus men det funkade inte med kylan, vinden och min pågående förkylning. Så det fick bli ett lugnt plockande bland second hand - objekt. Sammantaget 4 kassar till nästa resa! Heja mig!
 

F.d. elev gjorde min dag, mötet igår värmde idag också!

Ok, det har snöat och varit kallt idag, men mötet med en f.d. elev  värmde inifrån hela dagen idag också, jag hade henne i 1:an och 2:an för rätt länge sedan nu.
 
- Du är fortfarande den bästa lärare jag har haft, sa hon när vi möttes helt apropå igår och bytte några ord.
 
Hon gick ut gymnasiet för något år sedan och har alltså hunnit ha många lärare så det värmde inombords att få de vänliga orden. Roligt att hon själv vill bli lärare också.
 
Sen fattar jag att alla elever jag har haft som lärare genom åren inte upplever det så, man får vara realist. ""You cant win them all!!"  Hon kom i alla fall  ihåg att vi pratade lite tyska rutinmässigt en del av året och mindes fortfarande några ord. ;-))  Hon kom också ihåg att det var klassisk musik varje dag några minuter för att samla ihop tankarna efter långrasten. Jag trodde, och tror fortfarande, på musikens magi. Kul att bli påmind, det är som sagt några år sedan.

Vindkraftverk har vi i Årjäng!

Det känns bra att se att vi kan få elkraft från vind. I Årjäng finns en vindkraftpark och det ska byggas mer verkar det som. På det här avståndet är de tjusiga, men jag vet inte hur upplevelsen är på nära håll. Kanske stör utsikten, solskenet eller påverkar djurlivet. Jag har i alla fall inte hört några klagomål. Sen kanske det inte är så lönsamt att bygga såna här snurror, antar att det beror på hur länge de kan förväntas fungera före skrotning. Bilden tog jag på hemväg från Breviken.
 

Till second hand....!

Jag strävar och försöker göra mig av med sånt som vi inte använder.  Massor av kläder hänger oanvända sedan decennier. Jag använder få plagg, bara de som är sköna och som är lättvättade och ganska varma. Men det är ändå så knepigt att fatta beslut om att skicka iväg. Jag lyckas oftast ändå hitta något udda tillfälle när en tröja eller blus eller byxor skulle kunna  komma till användning.
 
Det är nästan ännu värre med böcker. Jag har ju förstås läst alla böcker jag äger minst en gång, ofta är de lästa flera gånger. Det innebär någon känslomässig upplevelse ihop med läsningen, minnen och så förknippade med innehållet. Alltså är mitt förhållande till mina böcker inte helt rationellt, jag gillar dem alldeles för mycket för att vilja göra mig av med dem. Å andra sidan vet jag med mig att de flesta kommer jag inte att läsa om, de står bara där och är nostalgi.  Fast jag försöker vädja till mitt förnuft att det då är bättre att skicka iväg dem så någon annan får njuta av läsningen. Och mina barn kommer aldrig att samla på sig böcker, vare sig mina eller andras. De kommer att läsa på nätet.  (Fast sen kommer en liten tanke farande att kanske havererar vårt moderna samhälle och internet försvinner och då vill alla ha böcker igen....!! )  Det är i alla fall en kamp det här med att skiljas från både plagg och prylar.
 
Nu har jag lyckats samla ihop en säck med textilt och ett par kassar med böcker för vidare transport när vi reser nästa gång reser till annan ort. För jag vill inte lämna hit till Årjängs second hand och riskera att få se mina kläder på någon annan.  Och håller tummarna att inte second hand-butikerna skickar till varandra av samma skäl. Riktigt stolt att jag den här gången lyckades övertyga Roland om att också samla ihop en sopsäck med gamla kläder.
 
Vi kämpar vidare!
 

24 vildsvin i flocken ....

... såg kollegan häromdagen. Jag delade för någon vecka sedan bilden på vildsvinsflocken vid Olviksand. Det såg ut att vara många djur i olika storlekar. Jag kunde inte ana att det var så många, men hon hade räknat de  hon såg och det kunde vara fler förstås. De är i olika storlek. Förhoppningsvis är det en flock med en ledarsugga  som håller ordning på allihop, både på galtar och ungar. Vet inte hur stora flockarna kan bli. Vildsvin är nytt vilt för oss, vi kan inte så mycket om det.
 
När det lagstiftades om viltvårdsområden i Sverige så fanns egentligen  inte vildsvin här, så de kom alltså inte med. Det betyder att jakträtten innehas av varje markägare för sig, enbart på egen mark, vvo kan inte bestämma om regler för matning / avskjutning. Det innebär att man lokalt i vissa områden har fått alldeles för mycket svin. De förstör trädgårdar, odlingar, planteringar och utgör en trafikfara. Älgstammen regleras i gemensamt ansvar och kan därmed hållas lagom stor men med vildsvin så är det vilda västern om inte markägare enas om något annat.
 
Intressant att följa utvecklingen av det här nya viltet. Hur som helst så är vildsvin gott att äta fast alla fällda djur måste testas för trikiner.

Favvo-leksaker på barnbarnen Bill o Lous förskola!!!

Kastanjegårdens förskola är fantastisk, håller hög kvalitet och erbjuder barnen en rolig och genomtänkt verksamhet. Just den här aktiviteten  är tydligen gåva från ett barns förälder.
 
 

I Breviken kom våren en vecka tidigare!

Vi var i Breviken för en veckan sedan, på andra sidan Årjäng,  och då hade björkarna börjat slå ut. Här hos oss  dröjde det flera dagar till.   Vi besökte Rolands avlägsne släkting S och  hans A.  Intressant att få berättat vem som bor var och hur det har varit förut. Och vi har roligt tillsammans! Inte minst med planerna på att återupprätta Alfred på Döveruds årliga färd tur  från Sillerud till Livlund i Blomskog.
 
Han brukade gå genom skogen till Västersil, ro över sjön och så gå igen till det gamla hemmet och släktingarna. Alfred var ju den av Rolands anfäder som flyttade från Blomskog till Sillerud, först till Sand tror jag och sedan till Deborgere och eventuellt en kort period på Lihaget, dvs nästan där vi bor nu fast söder om oss i Lihaget i så fall. Han slog sig i alla fall ihop med Emma och bosatte sig på Döverud. Alfred var far till Rolands farfar Gustav.
 
Det är till att bo med sjö på två sidor
 
 
 

Jazz är pappa till de här valparna.

 
Jazz heter Leverhögens Jazz SJCH RR och tiken heter SUCH SJCH Esperillas Molly.  Det blev 2 tikar och 4 hanar. De finns hos Claes Göran Lindberg i Filipstad Nordmarkshyttan. Det är inte så långt bort så vi kommer att åka och kolla på de här små sötisarna så fort det går. De ser ut att ha det så fint i valplådan, man skulle vilja lukta på dem!  Valpar luktar så gott.
 
Jag undrar om någon av dem har en sån där speciell liten tuppkam mitt uppe på huvudet som Jazz har, den har alltid varit hans kännetecken och han hade den med i hårremmen från födsel.
 
 

Kola-pecan är bäst!!

Jag fick tag på Wermlandsmejeriers  gräddglass i Årjäng för en vecka sedan och bunkrade genast 4 förpackningar med kola-pecan som alla säger är så god. Och den är verkligen kanongod!! Vi har mumsat i oss alla fyra på en vecka. En är lagom att dela på två personer, åtminstone till ett par gottegrisar som oss. Nästa gång jag får tag på den så blir det till att köpa på sig ett litet lager  och stoppa i frysboxen, att ta fram nu och då till dessert eller till kaffet när det kommer trevliga gäster.
 
Wermlandsmejeriers glass är alltså närproducerat av ett litet bondeägt mejeri i Nysäter. Eftersom våra arrendatorer levererar en del mjölk dit så har den liksom lite ursprung här på Liane. Det känns bra att veta.

Einar kämpar!

 
Gräsklipparen är döpt efter trädgårdsmästaren som fixade till trädgården runt Liane för länge sedan, Einar Andersson. Det är några gropar i det här nya området som Einar  står på näsan i, de ska fixas. Annars går det bra. Han sparar mycket arbete.
 
Seffrin undrar förstås, håller lite avstånd men är inte rädd. Han är rätt trygg med att vara den som bestämmer och som är chef över omgivningen. Inte särskilt lättskrämd liten tax.

- Hej då pinnarna!

Barnbarn lilla Lovis i Umeå slänger pinnar i den ringlande bäcken och vinkar adjö åt dem när de åker iväg. Lite senare där än här förstås, säkert någon veckas skillnad minst.

Såga eget - bra å ha!

 
 
Roland lät köra en del virke till en äldre man som sågar själv i eget litet sågverk. Han gör det så fint. Det är bra att ha lite sånt i reserv, vid behov när man bor som vi gör.
 
Bakhon fick bli ved, kapades upp med motorsågen.  Eldar vi med i pannan.
 
Med det här ekipaget funkar transporterna  av virke och ved bra.
 
Tja, livet på landet ser ut ungefär så här. Skönt att vi äntligen har fått ha fint väder och lite sommarvarmt några dagar. Nu drar regnet på igen. Och egentligen är det nog inte helt fel med regn nu. Det torra gräset har varit en brandfara och sjön mår bra av lite påfyllning, det har varit lite vatten.
 
 

Idag slog björkarna ut!

Här lagade vi oss kvällsmat  med den vackra synen av absolut lysande gröna nyutslagna björkar  både här och på andra sidan sjön.  Om man därtill lägger intensiv fågelsång och bäckens porlande så kan det inte bli så mycket  bättre.
 
 Älgbiffar blev det.
 När solen lyser igenom de nyutslagna bladen så lyser det verkligen ljusgrönt! Det har inte hunnit bli ett dammlager på det än.
 

Premiärgrilling med Busterbåten igår fredag!

Fortsättning på gårdagskvällens bilder. Det blev premiärtur med Busterbåten. Först en långsam färd över vår sjö Östra Silen och sedan  hamnade vi på Restön. Vi mätte vattentemperatur och det var underligt nog kallare uppe i viken med + 7 grader och här nere var det + 11.  Kanske är den envisa nordanvinden som drivit ner vamt ytvatten hit ner.  Det blev grilling och firing av två födelsedagsbarn. Det var de två damerna på bild, längst till vänster och längst till höger: M. och B.
Bubbel firade vi med förstås
 
Det var varmt och skönt, vindstilla och soligt. Inte så många såna dagar på sommarhalvåret.  Himla tur att allt passade så bra den här kvällen.  Vår Busterbåt är inte så stor, tar sig inte över storsjön om det blåser så det gäller att passa på. Det blev helt magiskt med fantastiskt väder och  trevligt sällskap.
Det fick bli enkelt med grillad korv och bröd och potatissallad. Här är en fin plats fast vi använde den andra grillen.
 
Charmigaste vovven Rikkie var med, Italiensk vattenhund, en ras som heter nåt på Lagotto / Lagotti. Vet inte om det är en tik eller en hane.
 
 
En bäver kom simmande alldeles bredvid oss vid 9-tiden. Bävrar är lustiga, har ofta en bestämd tid varje kväll när de gör samma rutt. Vi har många bävrar i vår sjö.
 
Så småningom kom fler grillsugna till platsen och lade på korv. Då var det dags för oss att dra hemöver.
 
Patrik W. är entusiastisk fiskare och har en fin båt. Himla roligt att träffa honom, det var många år sedan. Han var klasskamrat i Signebyn med vår dotter Malin men bor nu i Mellerud med sin familj sedan många år.
 
 
Trevliga pratstunder blev det med bl.a. Göran E som var här tredje kvällen i rad med grannar o vänner. Det har vi sett på facebook ;-))
 
Till slut drog vi hemöver och vinkade adjö till den här fina platsen på Restön
 
Hemfärden var lika lugn men lite kallare och bjöd på ett fantastiskt fyrverkeri av färger på himlen och i vattnet.
 
 
 
 
 
Vid Prästeparken såg vi ett antal rådjur i två grupper, det var tillsammans sex stycken. Fångade den här fina bocken på bild. Och det stod en älg på andra sidan men det var för långt bort.

Fredag kväll var helt magisk!

Vi tog Busterbåten och gjorde en tur ut på vår sjö. Östra Silen för att grilla med goda vänner.  Det var ju sommarvarmt när vi åkte sen eftermiddag.
Vi åkte långsamt och kollade efter vägen. Här fanns en nyanlagd bäverhydda.
Och här hade några gjort strandhugg efter vägen på Fasanön.  Här är kvällssolen fantastisk. Och deras snipa är fin.
 
Det här huset gillar vi , fast det var inte tillgängligt idag, syns bättre från sjön nu i alla fall efter liten gallring.
 
Vi landade ute på Restön förstås med grillgrejer och firing av två födelsedagsbarn. K. är inte en av dem
 
Och med följde det här lilla charmtrollet, Italiensk Lagotti eller nåt sånt heler rasen, Italiensk vattenhund. Han / hon heter Rikki och ser ut som ett sött litet får. Mer bilder imorgon från vår lilla utflykt. Vi träffade en del andra också.

Pallkrageodling på gång!

Så här ser det ut i min pallkrage på altanen just nu. Det har stått lite stilla förstås med kylan vi har haft. Varje natt fortfarande så lägger jag på plastlocket från Plantagen och drar in det hela under altantaket. Den har ju stora hjul på undersidan. Trots att vi haft varmt under dagarna, bortåt 15 grader så är det  frost på nätterna.
 
Salladen har klarat sig och nu ska jag så en ny rad bredvid så jag kan skörda i omgångar. Dillen har farit illa i kylan, medan rosmarin och timjan och gräslök klarar sig bra. Om någon undrar över mossan så lägger jag den under för att växterna inte ska bli jordiga. Den får hänga med hit direkt efter vinterdekorationerna.  Detta är lagom för mina odlarambitioner, de är inte så stora. ;-))

Vårvärmen har kommit!

Nu är det häng på altanen både med folk o fä. Det gäller att passa på innan nästa snöyra kommer. Här är lille valpen Hambo. Fast inte så liten längre. Han är full av energi men lugnar sig till slut och kopplar av, börjar bli vuxen.

Nordmarkens skola förskoleklass - årskurs 6

Välkommen in på handikapptoan! Det svarta på golvet är alltså inte lort, utan golvet under den slitna golvmattan / ytbeläggningen.  Ingen skugga ska fall över vår duktiga städpersonal som försöker hålla rent och fint fast det ser ut så här.
Också handikapptoan
 
Handikapptoan funkar också som något annat. Vad vet jag inte, men gissar på en central av något slag. Ingen trevlig tanke att elever kan låsa in sig här, mycket spännande att pilla på för den som råkar vara tekniskt intresserad.
 
Entrén till personalrummet kanske inte direkt kan betraktas som välkomnande.
 
Pentry som ska serva så där 50 anställda vid raster och lunch.
 
Personalpentryt igen
 
Personalpentryt igen
Personalpentryt igen
 
En av två personaltoaletter
 
Den andra personaltoaletten
 
Vägen ut ur personalrummet ....
 
... och ner i källaren till mitt arbets- och undervisningsrum.
Eller kanske en sväng till gemensamt arbetsrum för alla klasser. Golvbitar helt enkelt borta
 
Grupprum med golvbitar borta.
 
Bilderna tog jag igår onsdag, de är inte tillrättalagda utan visar hur det ser ut. Det finns naturligtvis mer att visa men detta var vad jag fick med i förbifarten.
 
Det här är den stora skolan i Årjäng för förskoleklass till årskurs sex. Det är många barn och mycket personal med två /  tre klasser i varje årskurs, gissningsvis så där 400 elever sammanlagt.  Skolan har sett ut så här länge, förfallet har inte inträtt plötsligt över en natt, men reaktionerna från politiker och andra beslutsfattare har varit noll hittills.Och vi som jobbar här har väl enligt den kokta grodans princip vant oss vid att arbeta i den här allt mer eländiga miljön. Vi hinner och orkar inte hålla på och bråka om de dåliga lokalerna. 
 
Det är inte bara helt nedslitet utan också otillräckligt. Vi har haft en provisorisk  barack ute på skolgården till hjälp i rätt många år nu. Lokalerna är också otidsenliga, inte anpassade för dagens undervisning. Tråkigt att vår kommun inte funnit det värt ett erbjuda sina barn en fin uppväxtmiljö, för så mycket tid tillbringar ju barn sammantaget i skolan under sin barndom, att man får betrakta den som en del av deras uppväxtmiljö. 
 
Det finns mycket jag kommer att sakna på min skola när jag slutar jobba; elever, kollegor, föräldrar, arbetets utmaningar osv. Verksamheten på skolan  bedrivs i god stämning, håller hög kvalitet med duktig och ambitös personal. Då blir arbetet roligt.  Men de här lokalerna kommer jag att lämna med lättnad.
 

Vår store Jazz har blivit pappa igen!

 Här är bilder från en fin liten valpkull. Det är två tikar och fyra hanar. Hamiltonstövare förstås.
 
 
 

Jaha, och vilken fågel är detta?

 
 
Vi ser den här fågeln ibland över oss. Den  breder ut vingarna och stiger uppåt i termiken dagar som dessa med vackert väder. . Stor fågel, men jag kom inte tillräckligt nära för se den i detalj. Den ser ut att vara mörk / brun med ett ljusare fält på undersidan där vingarna vinklar lite. Kanske en kärrhök? Eller en vråk? Jag kan inget om rovfåglar, känner bara vår tornfalk. Och den lär inte ens vara en rovfågel utan mer släkt med papegojor. Ha ha...!

Inkallningsträning på Liane

Ett gäng var här i vårt inhägnade område och tränade inkallning med sina hundar. Det är tryggt att träna  när det finns stängsel runt och hunden inte kan rymma. En fin eftermiddag hade de här på Liane.

Liane gård första maj 2017

Vackert väder var det igår och flaggan fladdrade i lagom mycket vind! Det var tacksamt med flaggdag i  sommarvärmen. Liane är ju Rolands föräldrahem som ligger ett stenkast från vårt hus och vi försöker behålla det i vår ägo. Det finns så många minnen sedan generationer förknippade med det här huset, skulle vara svårt att lämna över till någon annan. Barnen och goda vänner kan använda det när de besöker oss och vi hyr ut det dygnsvis / veckovis till gäster som vill fiska, jaga,  vandra eller bara njuta av lantluft.
 
Idag blir det Åmål för att lägga om till sommardäck och få dem kalibrerade med dator för att varningssystemet för dåligt lufttryck ska fungera. Ett knepigt krångel som ingen egentligen begriper och gillar. Jag vet att jag är sent ute men vi har haft frost och snö för inte så länge sedan. Och om vi nu måste åka till Åmål så väljer vi helst en tisdag! ;-)) Det finns goda skäl till att lägga Åmålsbesöken just på tisdagar!! Stadshotellets lunchrestaurang brukar servera stekt fläsk och löksås vilket en del av oss uppskattar.
 

Räkor i Värmskog !!

Vi tog en tur till Värmskog idag och åt räkor. Det är en specialitet här.Man sitter fint vid sjön om man vill, fast vi satt på  andra sidan.  Och hade tur att träffa goda vännerna R och Å-B med syster och svåger. Det blev trevlig pratstund  hela eftermiddagen nästan. Det var ett tag sedan vi sågs.
Många åkte mc den här dagen! Och vi andra åkte bil ;-))

Silleruds hembygdsgård Valborgsmässafton

Vi var där på Valborgsfirande. Hembygdsgården ligger så fint på en höjd i Svensbyn med utsikt över Svensbysjön. Det var servering, körsång av Urbandet + kyrkokörer enligt decennierlång tradition och vårtal. Tack o lov ingen brasa. Det är lite otäckt med Valborgseld med tanke på allt eldfängt torrt gräs den här tiden på året.
 
Kören Urbandet + kyrkokörer och Roland som ryckte in som vårtalare när den som tillfrågats lämnade sent återbud. Han berättade om resan till USA och om släktingarna som utvandrade dit.
 
Vi var  bjudna till Anders o Annelie, vilket också blivit en trevlig  tradition påValborg. De bor granne med hembygdsgården så det passar bra, vi går dit genom skogen.. Det blev hattprovning också. Hatten som Roland har på sig köpte han nu i  Seattle och Anders har en hatt från Australien.