Töcksfors - tillväxtmotor?

Tacksamma är nog de flesta av oss som bor i Årjäng över de stora köpcentra vid norska gränsen, i Töcksfors. De har fört mycket gott med sig till vår kommun. Många arbetstillfällen erbjuds,  framför allt till ungdomar som annars skulle ha fått flytta från orten för att söka jobb.  Visst är det också roligt  att kunna ta en tur dit för nära shopping för oss som bor i Årjäng med omnejd. Det har förstås gett kringeffekter med mindre butiker och matställen och annan service som shoppande svenskar och norrmän behöver. Säkert har det stänkt över på centralorten Årjäng också med besök i affärer och systembolag.
 
Men frågan var alltså om Töcksfors är en stor tillväxtmotor i vår kommun? Så borde det rimligen vara. När man ser det hela utifrån, med de stora byggnaderna (affärscentra) och de människor som fyller dem (kunder o anställda), alla bilarna utanför,  så utstrålar det hela liv och rörelse -  tillväxt. Men nu är ju inte byggnader, besökare och bilar något självklart bra mått på tillväxt så man får kika på lite siffror över det som normalt sett är mätare på tillväxt,  bl.a. skatteintäkter och förändringar i befolkningstal.  Och när man gör det  så blir man häpen. För  i statistiken träder inte Töcksfors fram som någon stor tillväxtmotor i kommunen, möjligen en kommundel med stor potential att bli det. Men som sagt än så länge inte och jag fattar  inte varför.
 
Siffror för skatteintäkter ser blygsamma ut för Töcksfors del.
2012 är senaste officiella sammanräkning och sammanlagt hade Årjäng c:a 300 miljoner in i skatt och fördelningen ser ut så här (avrundade tal):
 
Silbodal tar in 40 %
Töcksfors 17 %
Karlanda -Holmedal  (räknas sammanslagna tydligen) 14 %
Sillerud 12 %
Blomskog 6%
Västra Fågelvik  4 %
Östervallskog 4 %
Trankil 3%
 
Skatteintäkterna är ju en viktig tillväxtmotor i samhället. Den kommun som via kommunalskatten får in mycket pengar från  skattepliktiga privatpersoner kan också investera och öka tillväxten på olika sätt. (Företag däremot  skattar statligt, inte kommunalt, alltså försvinner gränshandelsföretagens eventuella vinster någon annanstans än till Årjäng)   Skatteintäkterna  är  rätt försynta för Töcksfors del och tyder i mina ögon  på att många av dem som jobbar i Töcksfors, förmodligen inte är skrivna och skattar där. Någon annan rimlig förklaring ser jag inte, men det kanske finns.
 
Inflyttning är ju direkt och indirekt en tillväxtfaktor. De som flyttar in skattar förhoppningsvis där de bor, deras barn behöver skola och dagis där. Företag, serviceinrättningar, vårdcentraler får underlag för sin verksamhet osv.  Jag minns att jag trodde att Töcksfors måste bli minst dubbelt så stort när köpcentra  kom och plötsligt skulle anställa 400- 500 personer, nästan över en natt. Med deras familjer i släptåg så borde det bli en snabb folkökning på 500 - 1000 personer. Så tänkte vi då, för man talade om att  den arbetskraften som Töcksfors behövde  fanns inte i kommunen, det måste bli inflyttning. Vi pratade på skolan om att det måste också ge en skjuts åt de fina bygdeskolorna runt om, så de fick underlag för överlevnad. För inte bosätter sig väl alla i tätorten!  Så gick tankarna och förhoppningarna då hos många av oss.
 
Men det "bidde en tumme" av folkökningen. Det finns en liten uppgång både i Silbodal och Töcksfors, något större i Töcksfors men den är förhållandevis  blygsam om man betänker alla arbetstillfällen som plötsligt kom till kommunen.
 
Under tiden 2006 till 2012, alltså ´sammanlagt under sex års tid, så ökade Silbodal med 70 personer och Töcksfors med 125 personer. Eftersom det samtidigt finns en minskning i andra kommundelar så ligger befolkningen i hela kommunen rätt stilla över ett antal år.
 
Men den här lilla ökningen i Töcksfors befolkning har alltså inte åstadkommit någon kioskvältare i födelsetalen och inte heller i statistik över befintligt antal barn i förskola och skola. Och som jag skrev förut,  heller inte något stort genomslag i skatteintäkter.
 
Jag vet inte om jag är för enkel och fördomsfull  i mina slutsatser men kanske är en del av de personer som flyttat hit till vår kommun äldre norska medborgare som varken skattar här eller bidrar till att fylla våra skolor. För det byggs en del i Töcksfors (och för all del i hela kommunen), man har rejält med bygglovsansökningar, det ska inte förnekas, men det får alltså inget genomslag i befolkningsökning och skatteintäkter. Och därmed inget självklart genomslag i kommunens tillväxt.
 
Mina  förhoppningar om en stor inflyttning till Töcksfors och Årjäng kom på skam ser det ut som och kanske är det fler som har blivit besvikna att den hittills har uteblivit, för det finns stora satsningar på just en befolkningsökning i Töcksfors.
 
Det gjordes i privat regi i ordning 52 tomter för villabyggnation. Enligt den senaste rapporten om läget så är endast tre sålda och bebyggda ( kan ju ha förändrats den senaste tiden).  Det byggdes lägenheter också, ett tjugotal. Ett antal står tomma fortfarande, trots att de  numera erbjuds både som bostadsrätter att köpa och lägenheter att hyra och hyran ligger i nivån med den för Årjängs bostadsbolag.
 
Kanske ska man som skattebetalare och invånare vara glad att inte kommunen också tog sig före att bygga en massa  lägenheter i Töcksfors, lägenheter som i så fall  till stor del skulle stå tomma och kosta skattemedel. C-politiker höll huvudet kallt, trots att det bedrevs  en intensiv (förtals-)kampanj från västkanten på kommunen  och från Nya Alliansen med syftet att få till det. Det sades länge att den uteblivna befolkningsökningen i Töcksfors berodde på att det inte fanns bostäder.  Någon gapade väldigt högt om det, någon  skrek med stora bokstäver på  Facebook att det var skamligt att inte kommunen byggde.
 
 Men kommuner ska inte konkurrera med privata byggare i onödan och får enligt nu gällande lagstiftning inte subventionera hyrorna eller byggandet på det sätt som var möjligt förr när man  byggde billiga lägenheter i  Bostadsbolagets regi.  I Töcksfors fanns ingen anledning för kommunen att gå in eftersom privata byggare tagit initiativ. Enligt ryktet lär Thon planera att bygga ytterligare lägenheter i Töcksfors, så man får anta att det inte  är "brist på holkar som hindrar fåglarna att flytta in" (klassiskt citat Sigge på Lônn tror jag). Det måste vara något annat och jag förstår inte vad. Var bor alla de som jobbar i de stora köpcentra och deras familjer? För mig är det en gåta.
 
Siffrorna i det här inlägget har jag  fått från källor som jag bedömt som trovärdiga men har inte haft tid att dubbelkolla allt.  Detta är en blogg och inte en tidning så jag har inte riktigt den skyldigheten. Det mesta  bör i alla fall vara ungefär rätt, fast jag ändrar förstås gärna om någon ser något fel.
 
Jag är inte ute efter att förstärka motsättningar mellan Töcksfors och Årjäng. Men jag tror på att man ska försöka se de motsättningar som finns i vitögat, erkänna att de finns, kolla vad de beror på,  för att i nästa steg bekämpa dem. Och då är det bra att vända på stenar, granska det som ser ut som självklarheter, försöka vidga det som betraktas som sanning, bekämpa fördomar. Det finns inga sanningar med stort S, det finns ett antal fakta som man får försöka begripa så gott man kan.
 
Utifrån detta jag redovisar ovan så ser det inte ut som om  Töcksfors ska ha en gräddfil till kommunala investeringar av skälet "kommunens tillväxtmotor". Självklart ska kommunen fördela sina  investeringar utifrån de faktiska behov som finns i olika kommundelar, oavsett geografi och (C) i Årjäng kämpar för det.
 
Vore det inte fantastiskt om man kunde lägga ner striden mellan Töcksfors och resten av kommunen och alla började sträva åt samma håll, för hela kommunens bästa. Att vi slipper bytänk med  uppdelningen i Töcksforsdominerade partier ( Nya Alliansen)  och partier för hela Årjäng (C och S).
 
 Jag hoppas att det ska flytta in massor av folk till vår kommuns alla delar så att tätorter  och landsbygd kan blomma, att många upptäcker det som jag upptäckte för länge sedan, den här kommunen  är en fantastisk plats att bo på, med en exklusiv gästfrihet och vänlighet bland människor, med en underbar  natur. Då  finns det underlag för skolor, butiker och väghållning osv. Jag skulle önska att alla, både medborgare och kommunpolitiker kunde få lov att gemensamt sträva mot det målet.
 
Och jag hoppas, i den mån Töcksfors - Årjäng  ska fortsätta diskuteras, att den diskussionen ska ske med sakliga argument. Vi har ju tyvärr bakom oss en historia där bytänk orsakat otäcka personangrepp, näthat och hot.   Ibland har det fått ersätta faktagrundade yttranden och skrämt bort många kloka synpunkter. Vi får inte låta nätet bli en arena för stollarna! Nätet blir så bra (eller dåligt) som vi gör det till.
 
Andra inlägg om kommunpolitiken i Årjäng den senaste tiden finns under de här länkarna:
 
http://inga.blogg.se/2014/january/kommunalrad.html#comment
 
http://inga.blogg.se/2014/january/fortsatt-hardsmalta-i-kommunpolitiken.html#comment
 
http://inga.blogg.se/2014/january/hardsmalta-i-kommunpolitiken-i-arjang.html#comment
 
http://inga.blogg.se/2014/january/mod-2.html#comment
 
http://inga.blogg.se/2014/february/arjang-ar-fantastiskt.html#comment
 
När man går in på dem så hamnar man på kommentarerna och får scrolla opp för att se inlägget.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Flera unga frånÅrjäng som jobbar på köpcentrat bor kvar hemma hos sina föräldrar. Varför? Hur ser anställningsvilkoren o tryggheten ut för dem. Kanske vågar de inte sattsa på något eget eller så trivs de unga vuxna bra hemma. Yvonne Olofsson.

Svar: Tack för synpunkt! Tänkvärt!
Inga Magnusson

2014-02-05 @ 20:18:21
Postat av: Theres

Själv arbetade jag en tid på flexit i Töcksfors.Där fanns många från Arvika,koppom mm vilket gör att de skattar i sina kommuner.De hade heller inga som helst planer på att flytta hit utan trivdes bra där de bodde.Vid samtal med svensk fastighetsf. så fick jag också svaret att den största efterfrågan på hus är i Årjäng.I Töcksfors är det ganska svårt att få sålt något då det ofta är som sagt yngre som arbetar på dessa köpcenter i väntan på annat jobb på sin hemort. Har jag själv också fått av en högst trovärdig källa så de är sanna.Beklagligt med den låga nivå vi kommit till i politiken men samtidigt visar alla sitt rätta ansikte.Helt klart bäst för alla om vi sett till kommunens bästa-invånarnas bästa och inte haft detta bråk,men man kan heller inte vända kappan efter vinden som en del gör.

Svar: Det verkar alltså som om många pendlar till Töcksfors för jobb istället för att flytta dit. Och pendlar från andra kommuner än vår.
Inga Magnusson

2014-02-06 @ 11:42:09
Postat av: Lisbeth Karlsson

Jobbade till på köpcentret i Töcksfors i 3 år. De unga som jobbade där då såg det som ett genomgångsyrke på väg mot andra yrkesmål. De äldre som jobbade där, många från andra kommuner, hade ju redan bostad i sin hemkommun och var inte villiga att flytta. Före jag jobbade där trodde jag också att vi skulle få inflyttning till kommunen men verkligheten sa något annat.

Svar: Det vore spännande att ta reda på hur det funkat i de andra kommunerna som plötsligt har fått stor gränshandel, typ Eda / Charlottenberg och Strömstad. Blev de tillväxtmotorer för omgivningen?
Inga Magnusson

2014-02-06 @ 17:13:28
Postat av: Töcksmarkingen

Vad gäller Töcksfors som tillväxtmotor kan vi nog konstatera att det är en tillväxtmotor inte bara för kommunen utan för många kommuner runt omkring. En tillväxtmotor för hela västvärmland. Dock är det väl snarast så att det har inneburit låg arbetslöshet snarare än befolkningstillväxt, fram för allt med tanke på den kraftiga lågkonjunkturen( i och för sig väldigt bra). En trebarnsmamma från Bengtsfors får möjlighet till försörjning... men varför skulle hon ta familjen med sig och flytta till Årjäng?
Men vad saknar då Årjäng? Varför flyttar inte folk hit i den utsträckning vi önskar? Här tror jag vi ska försöka se det hela från et utifrånperspektiv. Varför ska man välja Årjäng? Ofta motiverar vi detta med "Trevliga människor och naturskön miljö" som du också nämner. Jag kan skriva under på detta förstås men att detta skulle räcka som argument för att få folk hit räcker inte. Från forskarhåll har det kritiserats just det att kommuner ofta marknadsför sig med natursköna bilder. I stället borde man fokusera på möjligheter till försörjning. Och jobb finns det förstås men utbudet är begränsat. Det är väl ingen hemlighet att Årjäng är en låglönekommun med begränsade möjligheter till exempelvis karriär och god löneutveckling. Personligen har jag upplevt att det finns en kultur här (inte minst bland vuxna i föräldragenerationen)som gör gällande att man efter niondeklass bör söka sig till ett yrkesprogram på gymnasiet. Samhälls- och naturvetenskap ses mer som "flummiga program där man inte blir något". Det här är något jag anser är mycket bakåtsträvande och det ligger definitivt inte i tiden att resonera så. De som trots detta väljer studieförberedande gymnasieprogram och sedan går vidare till högskola/universitet har sen ett mycket begränsat utbud av arbete här i Årjäng.
Den låga utbildningsnivån i kommunen har ju debatterats förr. De få som väljer att utbilda sig kommer sannolikt inte tillbaka till kommunen efter högskoleexamen. Forskning ska visst tyda på att det verkar vara en trend att de ungdomar som flyttar ut ur kommunen inte kommer tillbaka till landsbygden när de vill rota sig och bilda familj.
Vidare är vi en kommun som jag kan tycka ligger lite avsides. Ska man åka in till "stan" med alla dess utbud får man planera en heldag. Då blir det svårt att konkurrera med de urbanisering som vi ser.
Ju mer man diskuterar landsbygdens framtid i allmänhet och Årjängs i synnerhet desto mer komplex blir frågan. Kanske borde vi för överlevnad i första han rikta in oss på hur vi ska behålla de ungdomar som bor här och se vilka möjligheter vi kan ge gällande studier och jobb utöver industri- hantverk och butiksjobb.

Ja, det var lite tankar från västsidan :)

Svar: Intressanta tankar du förmedlar. Skulle förstås önska att du inte valt att vara anonym, brukar normalt inte publicera anonyma kommentarer. Men jag gör ett undantag den här gången ( kanske bara den här gången ;-) )Utifrån mina djupdykningar i statistiken så håller jag alltså inte med dig om att Töcksfors självklart ska ses som en tillväxtmotor i vår kommun eller för regionen än, men jag hoppas att det blir så och att bilden kan ändras med mer skatteintäkter och befolkningsökning. Vi här ute på vischan behöver alla tillväxtmotorer som tänkas kan för att överleva i dessa urbaniserade tider.

Inga Magnusson

2014-02-06 @ 20:03:05
Postat av: Stefan (töcksmarkingen)

Det har ju inte blivit en tillväxt av vare sig skatteintäkter eller befolkning som du skriver. Däremot tror jag att handeln både här och i Eda starkt har bidragit till att vi har låg arbetslöshet här i krokarna. Dvs vi har inte fått en kraftig ökning av skatteintäkter men vi har bromsat kraften i den svåra lågkonjunkturen. Vi har under omständigheterna klarat oss väl. Jag var nog lite otydlig i formuleringen här ovan.
Vi bör nog i första hand fokusera på hur vi ska bevara skatteintäkterna och befolkningen i första hand. För att få kommunen att kraftigt blomstra krävs bredare utbud av arbete som ev kan locka personer att flytta hit. Då kommer frågan: vad kan Årjäng erbjuda? Vad är våra konkurrensfördelar. Hur kan vi vara en kommun som hänger med i tiden? Där tror jag vi har en stor utmaning, tillsammans med många andra landsbygder.

Svar: Det kan vara något att klura på; går det att utnyttja gränshandeln för att få kringeffekter som ger den där tillväxten och befolkningsökningen som vi vill ha - inte bara Status Qou. Det vore alltså intressant att se hur de andra orterna med plötslig stor gränshandel har det. Har de fått ökade skatteintäkter och folkökning, eller står det liksom stilla där också? Dvs man får nöja sig med att slippa både en hög arbetslöshet och utvandring som skulle ha gett befolkningsminskning.(Uppskattat att du kröp ur anonymiteten!)
Inga Magnusson

2014-02-06 @ 22:48:34
Postat av: Stefan

Svårt att sia om det kan få kringeffekter. Personligen tror jag att de flesta som jobbar i handeln är ungdomar som ser det som ett tillfälligt arbete innan de går vidare och" hittar" något de vill satsa på (precis som tidigare kommentarer också menat). Sen är det ju också många som pendlar från andra kommuner. Ska vi få en inflyttning får vi nog satsa på mer än handel. Men vad, det är frågan. En högkonjunktur kan ju förändra läget och säkert bidra till ytterligare expansion av handeln men att det skulle leda till inflyttning är jag faktiskt tveksam till.
Ska man rota sig här tror jag få vill jobba i stora butikskedjor. Snarare kanske vi ska tänka lite på hur vi får hit personer med hög formell kompetens. Hur ska vi se till att framöver ha kompetent arbetskraft inom skola vård och omsorg exempelvis? Där tror jag vi har något att grubbla på. Det måste satsas på bred front. Inte bara handel och naturskön miljö. En attraktiv kommun erbjuder försörjning och möjlighet till utveckling. Det tror jag i alla fal

Tror inte heller att Eda har ökat nämnvärt i befolkning eller skatteintäkter. Men är inte säker. De har väl åtminstone haft besparingskrav som de flesta andra kommuner tror jag.

Svar: Det finns tyvärr också tecken som tyder på att i stort sett alla jobb på köpcentra i Töcksfors är deltider. Det var nyligen en annons ute ¨där man sökte arbetskraft men inte en enda heltid var det. Och på ett deltidsjobb blir det svårt att satsa på en flytt till vår kommun kanske om man pendlar. Som Yvonne tar upp så är risken att ungdomar bor kvar hemma också. Kan tänka mig att det blir en lösning om man har deltidsjobb på köpcentra som en övergång till ett annat jobb.
Utbildat folk behövs i vår kommun, skolan kommer framöver att få svårt att locka behöriga lärare. Inom vissa ämnen utbildas nu alldeles för få och vi vet att det blir brist framöver i hela landet. Vårdpersonal i olika kategorier väljer ibland att jobba i Norge och tjäna bättre. Så visst är det ett dilemma.

Sen är det viktigt att kommunen forsätter att uppmuntra egen företagsamhet, både de som finns och nya. Jag möter mycket entreprenörsanda bland elever i skolan, redan i tidig ålder. Det finns nog ofta en familjetradition att man ser föräldrar och släktingar som är involverade i att jobba åt sig själva och det blir självklart att gå vidare. Det behövs gymnasielinjer som tar vara på detta och som erbjuder bra utbildning i ekonomi, marknadsföring osv för dem som vill starta eget.
Inga Magnusson

2014-02-06 @ 23:50:02
Postat av: Stefan

Ja det är nog så att handeln främst står för deltidsanställningar. Förvisso blir det ett bra sätt för ungdomar att snabbt komma in på arbetsmarknaden men knappast något som leder till att kommunen växer.Då bbehövs det mer vid sidan av så att säga. Det ska bli mycket intressant att se hur det utvecklar sig om nu högkonjunkturen kunde vara på intågande.
Men apropå kringeffekter, det finns ju lite faktorer som samspelar ändå. Tänker exempelvis på att sen vi fick en mycket fin restaurang i Töcksfors kan nu, utöver allmänt trivsamma luncher för lokalbefolkningen, högre tjänstemän vid exempelvis shoppingcentret ta med sig affärsbesökande på representation. Vilka fler samverkande faktorer vi kan få vid en högkonjunktur ska bli intressant att se.
I Årjäng har ju dessutom den gamla järnhandeln gjorts om till ett mycket uppskattat café. Sådana här "små" saker kan i stor utställning bidra till en positiv bild av kommunen. Vore kul om detta kunde sprida sig lite.
Sen var det detta med arbetskraften också. Hur kan vi locka hit välutbildad personal till skola vård och omsorg ? Att konkurrera med norska löner är ju förstås svårt. Men kan vi konkurrera med andra kommuners arbetsförhållanden och löner? Vad skulle få folk att välja Årjäng framför andra kommuner där samtliga är i skriande behov av samma kompetenser? Kanske det behövs en satsning på att stötta kommuninvånare som redan bor här när de vill studera på distans?
Frågan är komplex och det finns ingen enkel lösning. Men intressant att diskutera. Även om frågan tycks bli mer komplex ju mer man grubblar :-)

Svar: Ja, enkla lösningar finns inte serverade. Men jag är rätt säker på att ett nytt fint högstadium i Årjäng kan locka behöriga lärare i alla fall. Tricket att få dem att flytta hit återstår förstås, vi har ett antal som pendlar nu från Kil / Karlstad osv. Sen träffar jag människor som gick i högstadiet innan det blev delat på Årjäng och Töcksfors. Och de säger att ett gemensamt högstadium för hela kommunen kommer att minska bytänket. Det kommer att bli lättare framöver att få alla att dra åt samma håll i kommunen. Kanske en from förhoppning
Inga Magnusson

2014-02-07 @ 17:57:57
Postat av: Stefan

Jag har också erfarenhet av att gå till årskurs sex i en ort och sedan gå högstadiet i annan större ort (inte i Årjäng dock, så gammal är jag inte ;) och jag ser inget negativt i det. Men precis som dina bekanta så var min situation helt annorlunda jämfört med det som händer här. Dels var inte resvägen så lång men framför allt var det ingen skola som lades ner. Vi blev alltså inte drabbade utan gick i samma högstadium "som man alltid gjort".
När det gäller situationen i Årjäng måste man ha med sig att nedläggning av flera skolor innebär en stor omställning för en hel del människor. Sådana här beslut väcker många känslor och mycket oro. Det är oerhört viktigt att ha med det i beräkningarna. De senaste rubrikerna från Silbodalsskolan gör ju inte saken bättre.
På sikt kan detta säkert leda till en mer enad kommun, något som vi definitivt behöver. Men "båda sidor" behöver tänka lite bredare" i denna fråga tror jag. Å ena sidan kan vi inte bevara allt som det är. De flesta förstår att detta faller på sin egen orimlighet. Å andra sidan måste vi också förstå att resonemanget "vi stänger din skola för ditt eget bästa" inte tas emot med öppna armar. Tyvärr kan jag känna att positionerna här blivit mycket låsta.
När beslutet om nytt högstadium nu är klubbat kan jag, precis som du, hoppas på att det kan leda till en mer enad kommun. Drömmen vore förstås utifrån dessa omständigheter att mina barn får samma erfarenheter som jag; bittra fiender på fotbollsplanen men vänner i skolan.
Men det är långt dit. Att ett nytt högstadium skulle lösa motsättningarna över en natt... det tror nog ingen. Stora omorganiserar väcker stora känslor och det tar lång tid innan allt faller på plats. Det måste vi ha med oss

Svar: Ett jobb på sikt med attitydförändringar - absolut!
Inga Magnusson

2014-02-07 @ 23:33:07
Postat av: Theres

Jag måste också säga att det saknas en meningsfull fritid för en stor mängd ungdomar vilket hänger i hop med varför de väljer att flytta.Därefter skulle de gymnasielinjer som finns på ågy gymnasiet utvecklas,förnyas..urvalet är för litet.De ungdomar(och det är många)jag pratar med säger alla,vi har ingenstans att vara,inget att göra! Och är man över 15år och inte sportintresserad så finns heller ingen sysselsättning genom detta är det svårt att få familjer-ungdomar att stanna.Därtill saknas självklart arbeten.Det är mycket och få ordning på om vi ska få en levande kommun.Därtill måste hela skolorganisationen göras om och moderniseras mm för i dagsläget råder katastrof på högstadiet och detta orsakas av bla brister i ledarskap så en ny skola räcker inte.MEN är en enormt bra satsning och som skulle gjorts för många år sedan.

Svar: En ny högstadieskola blir ett lyft för kommunen och för ungdomarna. Tror att de känner sig mer värdefulla och påkostade i fina lokaler med god utrustning för modern undervisning och modern teknik. Vi får nog lättare att rekrytera välutbildade och bra lärare. Ett gott ledarskap är viktigt i alla stora organisationer och inte minst i skolan. När det finns brister där så märks det genom alla led i verksamheten. Och det är oerhört viktigt att de olika nivåer som leder skolan drar åt samma håll.
Inga Magnusson

2014-02-10 @ 14:13:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback