Vargars numerär...
Över längre tidsperioder ser antalet vargvalpar i föryngringarna väldigt olika ut. Det kan bero på att det verkligen föds olika många varje år eller också ¨på att inventeringsmetoderna är bristfälliga så som de var med björn. Ett genomsnitt i Sverige och Finland talar om 4 valpar per kull och med 20 - 25 föryngringar betyder det 80 vargar till. Det senaste året har vi större kullar, från 4 upp emot 7-8 per kull. Då blir det en annan bild. Det innebär att vi under en stor del av året och jaktsäsongen och betessäsongen för tamdjur ändå kommer att ha runt 300 - 350 vargar i landet, trots beslut på 210. Tänkte inte på det förut men kom att tänka på det nu när frågan om hur jakten ska gå till är aktuell. Fast man kan tänka att valparna inte jagar i någon större omfattning, men samtidigt så ska de vuxna djuren försörja valparna genom sin jakt och den blir mer omfattande. I slutänden handlar det om hur många vargar som ska försörjas med älgar, hundar och annat kött.
Iskalvningar...
Varg sprider skräck!
C -elebert besök i Sillerud...
Här sitter alla utanför i solgasset. Bakom Roland syns Mats Wignell.
Roland tog med dem till våra fiskestugor och passade på att berätta om sportfisketurismen. Den är egentligen stor i landet och omsätter mer än yrkesfisket i Sverige.
Sen blev det rovdjursprat förstås. Speciellt varg ställer ju till stora problem i Värmland och annorstädes i världen. Erik A var ju med aktivt och drev fram den proposition som antogs nu. Katarina engagerade sig för att samla ett antal kommunalråd från västra Sverige i en skrivelse till regeringen för att informera om verkligheten i rovdjurslänen. Båda har alltså jobbat hårt för att få fram besluten om en övre gräns för varg på 210 individer, vargjakt och regional förvaltning.
Jag trodde att (s) var rätt eniga med regeringen om propositionen som antogs nyligen med en gräns 210 vargar, licensjakt och regional förvaltning och en lösning på inavelsproblematiken genom omflyttning av djur inom landet eller om inte det fungerar inflyttning av varg från annat land.
Men så var det inte alls. (S) har ingen annan lösning på de påstådda inavelsproblemen än att låta en redan inavlad stam bli ännu större, endast en nedre gräns i antal, i stort sett fri tillväxt till 2020 och nya beslut om antal 2029. Licensjakt i mycket begränsad omfattning. Bra att veta, om detta har media inte rapporterat något, endast om (s) ovilja att vid behov omflytta varg för att få in nytt blod.
Antagligen behöver vare sig omflyttning inom landet eller inplantering från annat land bli aktuellt. Det krävs endast någon varg per år utifrån och det har de senaste åren vandrat in alldeles av sig själv.
Sen tror jag och många med mig att inaveln inte ställer till några bekymmer. Man har pekat på ovanligt små kullar, men kullarna i Finland är lika stora och där har man fullt utbyte med Ryssland över en lång gräns. Några defekter har inte gått att hänvisa till inavel.
Katarina och Erik A avslutade dagen med att ha en öppen information om riksdagens rovdjursbeslut på Travmuseet i Årjäng.
Vargjakt i vinter?
Idag onsda tror jag, så tas beslutet om rovdjurspropositionen i riksdagen. Åtminstone hoppas vi det. Den har legat i långbänk nu i ett par år av politiskt vankelmod men borde äntligen vara framme vid vägs ände.
Media polariserar oftast debatten om varg till att belysa endast ytterligheterna; total utrotning eller tillväxt utan begränsning. Om de alldeles sunda och genomtänkta lösningar som finns däremellan skrivs inte så mycket och deras företrädare tillfrågas sällan att ställa upp i debatter.
Som vanligt när det gäller media så är det en djupt lögnaktig bild av opinionsläget. De flesta inser att vi har en vargstam i landet och att det gäller att hantera den så vettigt som möjligt.
Gunnar Glöersen är en av de mest kunniga när det gäller varg och han har skrivit och sagt mycket klokt i frågan;
Och från hans blogg har jag hämtat den bild av varg som vi oftast har här i Värmland.
Själva vargen syns inte så ofta, men tyvärr är de här lämningarna vanliga i tider som dessa, med många hundar ute på jakt i olika sammanhang; älg och småvilt.
Det är inte vargen det är fel på, den gör som den är genetiskt programmerad att göra; dvs försvarar sitt område mot det som uppfattas som inkräktare av hundras och / eller jagar och dödar för att få mat på enklast möjliga sätt.
Det har varit rovdjurspolitikens fel att vi har så många såna här bilder, bilder av tamdjur som dödats av varg. Nu hoppas vi att man med det här beslutet ska komma en bit på väg i rätt riktning; begränsning av stammen till 210 djur i landet, licensjakt, regional förvaltning och motverka inavel genom omflyttning av djur inom landet vid behov.
Skarven - en miljömarodör?
Det finns de som allvarligt ifrågasätter om mellanskarven verkligen ska vara fridlyst och i så fall på vilka grunder.
Här tronar skarven på pinnen ute i Östersil. Det verkar vara hans favvoplats.
Håll vargarna skygga...
Vi förväntade oss förstås ett vargkramarprogram i vanlig ordning men det blev inte så illa. Även om TV-teamet fick nöjet att gulla med vargvalpar tillsammans med Olle Liberg och Håkan Sand från Grimsö så släppte man faktiskt fram en forskare med budskapet att inte låta vargar vara närgångna. Först och främst ska vargar lära sig att människor är obehagliga och hålla sig borta, menade han. Att säga så måste vara som att svära i kyrkan för många.
Jag antar att han inte vet att vargar i Sverige ibland tenderar att vara tämligen närgångna eftersom vårt land som enda land i världen valt att bygga upp en vargstam utan att ge de berörda en chans att försvara sina djur mot just närgångna vargar. Nu är det bättre men fortfarande nekar Naturvårdsverket skyddsjaktsansökningar som verkar helt rimliga. Hoppas att många lyssnade på forskarens budskap och tog det till sig.
Tommy Hammarström - "Vargen kommer"
Det ligger tydligen en länk och skramlar till det här inlägget så jag publicerar det igen för säkerhets skull!
Jag har läst det mesta han skrivit i ämnet under några år och hans åsikter om vargen följer exakt det mönster som är typiskt i Sverige i den här frågan: NIMBY, alltså Not In My BackYard. Det är lätt att älska vargen så länge den befinner sig på betryggande avstånd och inte tvingar till ett annat sätt att leva. Men när människor plötsligt finner sig boende mitt ett vargrevir så tenderar tjusningen att falna.
Nu har Hammarström fått uppleva varg på nära håll en tid och rätt handfast fått se vilka konsekvenserna på sikt blir för dem som drabbas, hur exempelvis älgstammen påverkas. Tommy Hammarström är väldigt älgintresserad och har skrivit böcker i ämnet. Jag skulle inte vara förvånad om hans plötsliga vurm för vargjakt också kan bottna i älgstammens decimering p.g.a. varg, inte bara i önskan att öka acceptansen för vargen.
Han har naturligtvis fel när han motiverar vargjakt med exemplet att tillåten jakt på utrotningshotade djur lyckats rädda Afrikas elefanter. Det går inte att dra såna parallleller. Elefanterna i Afrika har otvivelaktigt räddats av att ortsbefolkningen fått ta hand om jakten och inkomsterna från den. Men de jagar alltså inte i huvudsak själva, utan hyr ut jakt för stora pengar till jägare från hela världen. Elefantjakten är en högstatusjakt och har blivit en inkomstkälla som man värnar om, alltså värnar man om elefanterna. Den jakten ger dem pengar att bygga skolor och sjukhus för osv.
Jag kan inte se några sådana möjligheter när det gäller vargjakten av den enkla anledningen att det finns inget stort globalt intresse för vargjakt. Varg kan man redan jaga i Baltikum och Ryssland för rätt små pengar i sammanhanget. Det eventuella intresset för vargjakt som kan finnas i Sverige verkar handla om att man genom att jaga varg kan göra en god gärning för att få balans i naturen och rädda klövviltstammarna. Och den uppgiften lär markägare och jakträttsinnehavare få ta på sig själva i stor utsträckning, antingen man vill eller inte. En lyckad vargjakt ger varken kött, päls eller ens ära, möjligtvis kan det bli några dödshot från militanta vargvänner. Det är inte ovanligt med hot från militanta vargvänner i de sammanhangen, därför väljer man ofta att hemlighålla namnen på dem som skjutit varg lagligen på skyddsjakt. Men det hör vi sällan något om i media. "
Hotas av varg...
Man undrar ju ibland om det inte är mer att värna om enfald än mångfald när Naturvårdsverket avslog skyddsjaktsansökan strax före den senaste vargattacken i fårhagen.
Tommy Hammarström och "Vargen kommer"
Jag har läst det mesta han skrivit i ämnet under några år och hans åsikter om vargen följer exakt det mönster som är typiskt i Sverige i den här frågan: NIMBY, alltså Not In My BackYard. Det är lätt att älska vargen så länge den befinner sig på betryggande avstånd och inte tvingar till ett annat sätt att leva. Men när människor plötsligt finner sig boende mitt ett vargrevir så tenderar tjusningen att falna.
Nu har Hammarström fått uppleva varg på nära håll en tid och rätt handfast fått se vilka konsekvenserna på sikt blir för dem som drabbas, hur exempelvis älgstammen påverkas. Tommy Hammarström är väldigt älgintresserad och har skrivit böcker i ämnet. Jag skulle inte vara förvånad om hans plötsliga vurm för vargjakt också kan bottna i älgstammens decimering p.g.a. varg, inte bara i önskan att öka acceptansen för vargen.
Han har naturligtvis fel när han motiverar vargjakt med exemplet att tillåten jakt på utrotningshotade djur lyckats rädda Afrikas elefanter. Det går inte att dra såna parallleller. Elefanterna i Afrika har otvivelaktigt räddats av att ortsbefolkningen fått ta hand om jakten och inkomsterna från den. Men de jagar alltså inte i huvudsak själva, utan hyr ut jakt för stora pengar till jägare från hela världen. Elefantjakten är en högstatusjakt och har blivit en inkomstkälla som man värnar om, alltså värnar man om elefanterna. Den jakten ger dem pengar att bygga skolor och sjukhus för osv.
Jag kan inte se några sådana möjligheter när det gäller vargjakten av den enkla anledningen att det finns inget stort globalt intresse för vargjakt. Varg kan man redan jaga i Baltikum och Ryssland för rätt små pengar i sammanhanget. Det eventuella intresset för vargjakt som kan finnas i Sverige verkar handla om att man genom att jaga varg kan göra en god gärning för att få balans i naturen och rädda klövviltstammarna. Och den uppgiften lär markägare och jakträttsinnehavare få ta på sig själva i stor utsträckning, antingen man vill eller inte. En lyckad vargjakt ger varken kött, päls eller ens ära, möjligtvis kan det bli några dödshot från militanta vargvänner. Det är inte ovanligt med hot från militanta vargvänner i de sammanhangen, därför väljer man ofta att hemlighålla namnen på dem som skjutit varg lagligen på skyddsjakt. Men det hör vi sällan något om i media.
Vildsvin jagar varg och tvärtom, i Finnerödja
Oskygg varg i Vitsand
En eloge till Centerpartiet för regeringens proposition!!
Detta är i alla fall ett bra förslag från regeringen och ett tack till Centerpartiet som har drivit den här frågan i Alliansen! Man har därmed uppfyllt de löften man gick till val på. Roland har arbetat hårt för detta, även kommunalrådet i Årjäng Katarina Johannesson och Centerns riksdagsman i Värmland Erik A Eriksson. Det var Centern som kallat till presskonferens i Karlstad igår för att informera om innehållet i propositionen.
Roland (C ) i Årjäng, Lars Nyborg ordf( C ) i Värmland och Erik A Eriksson ( C) riksdagsman för Värmland, i Mariebergsskogen i Karlstad igår vid presskonferensen. Bilden har jag fått från Linnea på ( C)- kansliet, men jag vet inte om det är hon som har tagit den.
Förslaget om en förvaltning regionalt och lokalt är också bra. Förvaltningen av andra djurarter kan skötas nära de berörda och det gäller även för varg. Det blir länsstyrelserna som får huvudansvaret och de ska samarbeta i tre regioner i Sverige. Det bäddar för att man kan minska konflikterna i frågan.
Åtgärderna mot inavel är lite svårtolkade. Det första beskedet som kom, alltså det som fanns i den infobroschyr som tryckts upp, talas om en inplantering av varg i Sverige med 20 individer fram till 2014, punkt slut. Men i ministerns information, som ligger ute på webben, och andra signaler i sammanhanget så handlar det om att den naturliga invandringen ska lösa detta i första hand, vilket den också enligt forskarna gör om någon individ kommer utifrån varje år ( till och med en vartannat år räcker!). Detta sker redan idag. Om det inte räcker så är nästa åtgärd att underlätta för nya vargar som gått in i Norrland att ta sig ner till mellansverige. Först i tredje hand så ska inplantering tillgripas om inget av detta fungerat.
De sista ändringarna i proppen gjordes i onsdags och jag är rätt säker på att detta var något som justerades då eftersom det saknas forskarstöd för förslaget att inplantera 20 individer. Inplantering är dessutom en komplicerad och dyrbar historia, alltså något som rimligen kan tillgripas i sista hand om inget annat fungerat.
Man kan säga att detta har till slut, efter 12 års oavbrutet arbete för att få rätsida på rovdjurspoltikseländet, kommit åtminstone fram till en vettig proposition. Sen kan det naturligtvis bli "Vilda Västern" när frågan ska upp till beslut i riksdagen. Detta är inte en fråga som är särskilt partiberoende. Vi har fått signaler från ett antal socialdemokratiska riksdagsmän ute i bygderna att de stödjer det här förslaget och att de fasar för att hantera rovdjursfrågorna tillsammans med miljöpartiet i en eventuell ny regeringsställning. Rovdjursfrågorna blir alltid billigt medel i kohandel när det kommer till skarpt förhandlingsläge inom vänstern. Samtidigt finns det inom Alliansen, främst inom Folkpartiet, ett antal rabiata vargvänner som hela tiden motarbetat den här propositionen.
"Urbana biologer" (LLs uttryck!) och verklighetsfjärmade vargvänner ylar naturligtvis om att regeringen nu vikt sig för "jägarna". Sanningen är att förslaget har en botten i gemensamma krav som framställdes i april månad från bl.a. Jägareförbunden, Lantbrukarnas Riksförbund, Kennelklubben, Jordägarföreningen och några till, alltså representanter för de som är mest berörda. Dessutom är propositionens innehåll inget annat än det man gått till val på och vunnit ett val på.
Visst firade vi proppen med goda vänner på eftermiddagen innan vi åkte till Tjolitta! Och telefonen ringde hela tiden med gratulationer.
Det blev champagne Bollinger, julklapp från barnen som sparats till ett särskilt tillfälle, och det var nu!
Till kaffet blev det en sån här, dagen till ära!
I morgon fortsätter rapporteringen från Japanresan här på bloggen.
Propositionen idag om rovdjurspolitiken!
Vargjakt blir det i alla fall, 210 vargar som målnivå och regional förvaltning. Det ska tas krafttag mot inaveln. Man behöver bara påfyllning med någon invandrad individ per år för att klara inavelsproblematiken. Och det invandrar idag betydligt fler vargar än det, så egentligen är det bara ett spel för gallerierna med det förslaget att öppna upp för inplantering av varg, men enligt propositionen en åtgärd som kan tas till om den naturliga invandringen och omflyttning inom landet inte räcker till. Det är en dyrbar och komplicerad process att ta in vilda vargar hit på konstlad väg. Man måste rimligen sätta dem i karantän för att förhindra att man samtidigt för in rabies och dvärbandmask exempelvis. Dvärgbandmask är en dödlig lite mask som kan följa med avföringen och som ger obotliga sjukdom. Vi skulle alltså få svårt att fortsätta att plocka och äta råa bär i våra skogar. Men förmodligen behöver man aldrig sätta den åtgärden i verket.
Pressmeddelande från Centerstämman i Örebro!
Det kom på mailen nu i kväll fredag och jag lägger in det här:
Hej! Här kommer pressmeddelandet.
Med vänlig hälsning Katarina Johannesson Kommunstyrelsens ordförande Årjängs kommun +4657314110 +46730510309
-----Original Message-----
From: "Linnea Johansson" <[email protected]>
To:
Date: Fri, 08 May 2009 21:27:45 +0200
Subject: PM Rovdjursfrågan
Pressmeddelande
Målet med den nationella rovdjurspolitiken är att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar efter beslut i Sveriges Riksdag.
Regeringens utredare Åke Pettersson (c) säger i sitt betänkande om de stora rovdjuren att vi ska göra halt, när målet för varg är nått, med en försiktig reglering av stammen.
Centerpartiet anser nu att målet är nått och att man måste försöka få till en förvaltning med licensjakt på vargstammen.
På Centerpartiets Riksstämma i Örebro behandlades en motion från Värmland angående förd rovdjurspolitik. Med agerande från Ola Persson, Sunne, och Daniel Bäckström, Säffle, förstärktes möjligheten till lokalt inflytande på den regionala förvaltningen.
Centerstämmans beslut angående lokalt inflytande i rovdjursfrågan är en framgång för landsbygden och livskvalitén för de boende. Årjängscentern, med Roland Kylén i spetsen, har arbetat intensivt med lösa problematiken i rovdjursfrågan.
-Nu har vi tagit ett rejält steg i rätt riktning", säger Katarina Johannesson, Årjäng.
Efter uttalande från Miljöminister Andreas Carlgren har vi i Värmland goda förhoppningar om att propositionen, som snart presenteras, kommer att gå Värmlands väg.
Katarina Johannesson, Kommunstyrelsens ordförande Årjäng 0730510309
Ola Persson, kommunstyrelsens ordförande Sunne 0706725027
Daniel Bäckström, Kommunstyrelsens ordförande Säffle 0706681621
Från centerstämman i kväll kom det här på mail, fr. vänster Daniel Bäckström kommunalråd i Säffle,. Katarina Johannesson kommunalråd i Årjäng, Ola Persson kommunalråd i Sunne. Vem som tagit kortet förmäler inte historien, kanske Linnea på centerkansliet i Karlstad.
Vargkramarprogram svt + kontroversiellt vargbeslut = sant!
Och det kom idag torsdag Carlgren har gått ut och sagt i tidningen Skogsland att det blir regional förvaltning med lokalt inflytande (alltså inte tjänstemannabeslut!), det blir jakt på varg direkt efter riksdagsbeslutet i höst, det blir en begränsning av vargstammen tillsammans med att man kan flytta om varg i Sverige för att rädda stammen från inavel. Carlgren säger också uttryckligen att Naturvårdsverkets förslag var ett steg i rätt riktning men att regeringen kommer att gå längre i sitt beslut.
Sen beklagar han att det uppstått rykten om att regeringen ville skjuta på besluten och utreda ytterligare. Och det kan han ju säga. För det han kallar rykten var inga lösa rykten utan information från miljödepartementets eget folk när Länsstyrelserna var kallade till info i Stockholm i mars. Ordagrant skulle det utredas ytterligare och beslutas först om 3 år!! Sånt brukar jag inte kalla rykten utan felinformation eller missförstånd från tjänstemännen som handlagt ärendet. Eller att det var det verkligen var det första beslutet på miljödepartementet men att man efteråt ångrat sig och pudlat eftersom det var helt på tvärs mot vad man lovat före valet.
Men skit detsamma vad han kallar det. Vi är naturligtvis glada att han tagit sitt förnuft till fånga till slut. Och erinrat sig Alliansens vallöften! Jag kan väl säga att han har blivit påmind; nerifrån, uppifrån och från sidan, eller hur man ska uttrycka det hela för att vara diplomatisk!
Skulle vara roligt att veta hur många hotelser av olika slag som han får nu. Men det lär vi aldrig få veta. Vi får bara veta något om hot från extrema galningar från den andra sidan, inte från militanta vargvänner.
Vargar som springer efter barn...
Beslut att djurägare får skydda sina djur vid rovdjursangrepp!
Delar av pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet:
2009-04-20
Idag tillkännagavs att paragraf 28 ska permanentas. Det innebär att man får
försvara sina hundar och tamdjur mot rovdjursattacker.
- Vårt envisa arbete har gett resultat, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska
Jägareförbundets rovdjursråd. Den självklara rätten att försvara sina hundar och tamdjur har
permanentats efter två års försök och med bra resultat.
- Detta visar att man kan lita på
jägarna, tillägger Torbjörn Lövbom, som också gläds åt att beslutet ger hela jaktlaget rätt att
skydda hunden vid rovdjursangrepp och inte bara hundägaren.
Rovdjursstammarna ökar och antalet vargangrepp på hundar och tamdjur likaså. Därför är
detta ett efterlängtat och självklart beslut. Tidigare var lagtexten svårtolkad och missnöjet stort.
Sedan försöket med paragraf 28 infördes har endast få djur skjutits och man har inte utnyttjat
paragrafen för att dölja illegal jakt på varg, vilket somliga befarade.
En del andra förändringar följer med dagens beslut. Bland annat att lantbrukare ska kunna ge
andra personer i uppdrag att skydda sin djur mot rovdjur och att skydda även hägnat vilt mot
lodjursangrepp, något som förbundet varit ensamt om att driva.
Många i landets rovdjurstäta områden känner sig frustrerade av att man inte tar deras oro på
allvar och får inget förtroende för dem som hanterar den framtida rovdjursförvaltningen.
Dagens beslut är ett steg i rätt riktning för att öka legitimiteten för rovdjurspolitiken. Nu
återstår det viktigaste, att se över målen för hur många stora rovdjur vi skall ha i Sverige.
OBS Detta kommer inte från Miljödepartementet utan från Jordbruksdepartementet!
Vargutredningen har legat sedan 2007 i avvaktan på beslut!
2007 gjordes en stor utredning om rovdjuren i Sverige. Den ska ligga till grund för en proposition som ska läggas i juni. Proppen skrivs just nu. Märkligt att ett förslag har fått ligga så länge i avvaktan på att skrivas fram. Nu verkar det i alla fall vara dags att ta fram ett underlag till beslut.
Här nedan följer ett meningsutbyte om utredningens förslag, hämtat från Jägareförbundets hemsida:
Gonatt Karlsson, du står tämligen ensam!
"Gonatt för vargen" säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson (MK) bland annat i uttalanden i media om rovdjursutredningen som presenterades den 4 december. Och journalisten Christina Lindberg (CL) är övertygad om att vargarna kommer att självdö som en konsekvens av utredningens förslag.
Jägareförbundet har plockat några av argumenten från kritikerna till utredningen och låtit förbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen svara.
- (MK) "Länsstyrelserna runt omkring i rovdjurstäta områden har varit väldigt frikostiga med att ge förslag på skyddsjakt. ...Jag tror att detta skulle kunna vara ett mycket allvarligt hot mot vargstammen." (DN webbteve 071204)
Gunnar Glöersen svarar: Förslaget om regional förvaltning innebär att större hänsyn kommer att tas till de lokala önskemålen, det är bra. Men det innebär inte att länen får agera hur som helst. Man måste följa de förvaltningplaner som först tagits fram och som först skall ha godkänts av Naturvårdsverket. Hotet mot vargstammen ligger inte i den legala jakten. Hotet ligger i att alltför många väljer att blunda för problemen och t o m hånar alla de människor som faktiskt känner sin livssituation hotat på ett eller annat sätt.
- (MK) "När det handlar om utrotningshotade djur - som är en nationell fråga - kan man inte flytta ut beslut på regional nivå." (Värmlands Folkblad 071204)
Gunnar Glöersen svarar: Mikael Karlsson har fel! För det första går det mycket bra för alla de fyra stora rovdjuren i Sverige. Vi har inte haft så många stora rovdjur på 150 år! Vargen lider av inavel, det löses bäst genom att se till att vargar får uppehålla sig och passera renskötselområdet. Det behövs få invandrare för att inaveln ska hävas. Om det sker kommer alla de fyra stora att ha en gynnsam bevarandestatus i Sverige.
|
- (MK) "Det är jägarintressena framför andra som får utrymme här och det är väldigt obalanserat och skevt. Det uppfyller faktiskt inte de kvalitetskrav som vi har rätt att ställa på en statlig utredning." (DN webbteve 071204)
Gunnar Glöersen svarar: Uttalandet om att utredningen inte skulle fylla kvalitetskrav är direkt pinsamt. Naturskyddsföreningen kan uppenbarligen inte skilja på faktaunderlag och slutsatser. Åke Pettersson utredningen är otroligt väl underbyggd med fakta. Att sen Mikael Karlsson inte sympatiserar med slutsatserna förvånar väl ingen, men har inget med kvalitén i utredningen att göra.
En standardfras från naturvårdssidan är att jägarintresset får för stort inflytande, det är också fel. För det första är våra krav och önskemål fullt berättigade och skam vore det väl om man inte lyssnade på Svenska Jägareförbundet, en av landets största organisationer. Dessutom är vi helt överens med rennäringen, LRF, fäbobruket, fårnäringen och många fler om att grundintensionerna i utredningen är helt rätt. Att dessutom WWFs representant i utredningen delar den övergripande målsättningen om utökad regional förvaltning är inte att förglömma.
"Gonatt Karlsson, du står tämligen ensam!".
- Enligt Värmlands Folkblad den 4 december -07 kritiserar Mikael Karlsson Åke Pettersson för att lägga allt för stor vikt vid konflikterna mellan varg och de som bor närmast djuren. Han drar också en parallell med trafikplanering - att man inte utformar trafikpolitiken enbart efter vad de som bor närmast vägarna tycker.
Gunnar Glöersen svarar: Jag häpnar! Att en respekterad organisation som SNF som i många frågor förtjänar beröm kan uttala sig så förvånar mig. Mikael Karlsson är faktiskt en av mycket få personer som jag hört som på allvar menar att man ska köra över och nonchalera tusentals människor i det här landet.
Gudskelov finns det förståndigare människor. Två rovdjursutredningar och BRÅ har kommit till samman slutsats, ta människor på allvar.
- (CK) "Situationen för de svenska vargarna är ytterst allvarlig. Idag så ligger den genetiska inaveln så högt att parningen ligger som syskonparning... Vargstammen kan självdö inom 10-15 år. Det är ett faktum!" (DN webbteve 071204)
Gunnar Glöersen svarar: Lindberg har helt rätt, vargarna är mycket starkt inavlade. Däremot är det inte ett faktum att de kommer att dö ut om 10-15 år. Inavel ökar risken för utdöende. Men det kan också gå bra. Men för att garantera genetiskt inflöde förslår utredningen att invandring skall underlättas. Jägareförbundet delar den synen men tycker att det genetiska utbytet med Finland skulle underlättas ytterligare om man tillåter fler vargar i norra Sverige.
- (MK) "Utredaren har inte heller tagit hänsyn till den genetiska aspekten, att vargarna är svårt inavlade. Han har bara koncentrerat sig på populationsnivåer." (Värmlands Folkblad 071204)
Gunnar Glöersen svarar: Fel igen, Karlsson! Anledningen till att vargstammen inte har gynnsam bevarandestatus enligt utredningen är just inaveln. Men om vi får 1-2 invandrare per femårsperiod anser utredningen att 20 föryngringar tillsammans med det norska målet, är tillräckligt för att stammen ska ha en gynnsam bevarandestatus. Sårbarhetsanalyser säger till och med att det då behövs färre än så. Vi förordar 200 vargar, inkluderat den norska stammen.
- (MK) "Förslagen i utredningen kommer inte att genomföras, det är jag säker på." (Värmlands Folkblad 071204)
Gunnar Glöersen svarar: Som jag uppfattar det finns det en bred politisk förankring för att regionalisera förvaltningen. Jag är lika övertygad som Mikael om att förslagen kommer att genomföras. Men som alla kan se av kommentarerna från bland annat Mikael Karlsson sker det inte av sig självt. Alla landsbygdsbor måste nu gemensamt manifestera sitt stöd för den nu lagda rovdjursutredningen. Andra kommer att försöka stoppa en positiv utveckling. SNF har en tydlig strategi. De försöker marginalisera frågan till att vara en konflikt mellan rovdjuren och oss som jagar. Givetvis ska vi fortsätta att stå upp för jakten och viltet. Men vi måste se till att alla andra grupper i samhället också manifesterar sitt stöd för utredningen till exempel LRF, fårnäringen, hästklubbar, biodlare, fäbobrukare, markägarna, friluftsintresset och många många fler. Gör vi det tillsammans kommer vi att lyckas och både rovdjur och människor blir vinnare i längden.
Madeleine Lewander
Gunnar Glöersens debattinlägg om varg...
Det här är jägaren Gunnar Glöersens debattinlägg i Aftonbladet den 7:e april i år, alltså ganska nytt. Det är ett av få vettiga synpunkter som har publicerats. Det mesta som finns när det gäller synpunkter på rovdjur är vettigt men media tycks ha ett intresse av att polarisera rovdjursfrågorna för att få till mer show. Man väljer ut någon extrem person från den ena ståndpunkten och ställer den mot någon extrem person från den andra ståndpunkten och så brakar något lös som väldigt få känner igen.
De flesta accepterar varg om man kan få till en vettig förvaltning och ett inflytande i förvaltningen för dem som är berörda. När man börjar debattera på den här nivån kan debatten bli intressant: Hur många ska vi ha? Var ska de finnas? Vem ska bestämma? Hur ska det som kallas inavelsproblemen lösas?
Publicerad: 2009-04-07
Man ska inte behöva vara varg för att få
äta älgkött
Ingen annan föda är så ekologisk, klimat
smart och nyttig som viltkött, skriver
Gunnar Glöersen, här med jämthundstiken
Aika. Foto: Privat
Dagens debattör
Gunnar Glöersen
50 år, Karlstad,
jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Mitt
Gunnar Glöersen: Vi människor ska bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt
Gunnar Glöersen: Vi människor ska bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt
Det går väldigt bra för alla de fyra stora rovdjuren. Många människor tycker att det är positivt att rovdjuren inte längre är hotade.
Visst ska vi ha stora rovdjur i Sverige. Men parallellt med rovdjursstammarnas ökning har också konflikterna ökat. Frågan är alltså inte "om" vi ska ha stora rovdjur i Sverige, utan hur många de ska vara.
För oss jägare, för samerna, för markägarna och för djurägarna innebär dagens stora rovdjursstammar väldiga påfrestningar. Vi förlorar otroligt stora ekonomiska och sociala värden. Markägarna och jägarna förlorar cirka en halv miljard varje år till de stora rovdjuren. Rennäringen tappar cirka 30 procent av hela årsproduktionen av ren, vissa samebyar förlorar hela årsproduktionen.
Djurägarna kan få bidrag, men inte alltid, för förebyggande åtgärder. Men för merarbete och oro för djuren ges ingen ersättning. Dessutom finns det många människor som känner olust och rädsla av att veta att de bokstavligt talat kan stå öga mot öga med något av de stora rovdjuren på den egna farstubron.
Samtidigt finns organisationer, som Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen, som i princip motsätter sig all reglering av rovdjursstammarna. För dem tycks maximering av stammarna vara ett självändamål. I stället för att visa förståelse för de ovan beskrivna problemen försöker man förringa dem och misskreditera oss. Inte minst vi jägare utpekas som rovdjurshatare, bara för att vi vill begränsa antalet rovdjur. Inte hatar vi älgar bara för att vi även begränsar den stammen.
Nu senast är det Gunnar Gillberg, Göteborg, som i Aftonbladet bestämt uttalar sig. Gillberg titulerar sig biträdande forskare, forskningen visar sig dock inte handla om rovdjur utan om arbetsvetenskap. Precis som många andra debattörer polariserar Gillberg debatten genom att antyda att de bara finns två val, fri tillväxt eller utrotning. Så är givetvis inte fallet. Ingen, framför allt inte rovdjuren, tjänar heller på att svartmåla människor som ska leva med de negativa sidorna av rovdjursförekomsten, som Gillberg gör.
Hur kan det då komma sig att vi har så svårt att hitta en samsyn, när vi är eniga om att inga arter ska utrotas? Jag tror att det handlar om olika värdegrund. Vad vi egentligen diskuterar är hur vi ska förhålla oss till naturen. Ska vi vara betraktare eller brukare?
Vissa grupper, egentligen väldigt få, tycker att naturen sköter sig bäst själv med människan som utomstående betraktare. De talar ofta om att rovdjuren ska återta sin ekologiska funktion och menar att rovdjuren var här först. "Vargen har mer rätt till älgarna än ni", är en vanlig kommentar.
För mig som markägare, jägare, samlare och allmänt naturintresserad är det tvärtom självklart att vi människor ska bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt.
Jag står för att jag tycker att det är bättre att begränsa antalet vargar och lodjur så att jag även i framtiden kan täcka mitt årsbehov av rådjurs- och älgkött genom jakt. Ingen annan föda är så ekologisk, klimatsmart och nyttig som just viltkött.
Ett vargpar dödar upp till 140 älgar om året, mer än vad de flesta jägare fäller under sin livstid. Det finns redan i dag områden där älgjakt inte längre är möjlig. Självklart måste rovdjuren också få äta, men man ska inte behöva vara varg för att få äta älgkött.
Jag har full respekt för att människor finner glädje och stolthet över vetskapen att det finns stora rovdjur i Sverige, även om man inte bor i rovdjursområden och kanske aldrig själv kommer att se dem.
Men jag har samtidigt mycket liten respekt för de människor som inte visar någon empati för de människor som faktiskt ska leva med dem i sin vardag och vars livsstil är hotad. Att vara jägare är sätt att leva och vi är stolta över vårt intresse. Att vi jägare, genom klok viltvård, lyckats bygga upp fina viltstammar som vi kan beskatta år efter år visar att vi kan viltförvaltning.
Dagens rovdjurspolitik äventyrar delar av denna viltförvaltning, till förmån för fundamentalistiska värderingar. Att fördubbla rovdjursstammen gör inte svenska folket dubbelt så lyckligt, men det kommer att finnas minst dubbelt så många olyckliga.
Gunnar Glöersen