Erkänner att jag återfallit i arbete, fast bara lite!
Jag har nu varit pensionär på heltid drygt ett år. Jag blev ju enligt regelverk lite motvilligt uppsagd vid 67 års ålder och trodde det skulle bli långtråkigt att bara vara hemma eftersom jag tyckt om mitt arbete, Men det har varit bättre än förväntat och absolut inte tråkigt att vara pensionär. Det har varit fullt opp här hemma.
Men för några veckor sedan blev jag tillfrågad om jag kunde hjälpa till med lite lärarjobb på en skola nära där vi bor. Man hade sökt personal men inte fått någon som sökte jobbet. Jag blev överraskad men tackade ja efter någon veckas betänketid. Så nu gör jag en del jobb på den här skolan, fördelat på två dagar i veckan. Det är lagom. Resten av tiden är jag fortfarande glad och ledig pensionär.
Så himla roligt är det att träffa mysiga elever och trevliga kollegor. Känns lite nostalgiskt. Jag började mitt första lärarjobb som utbildad bl.a. på den här skolan för 46 år sedan! Så jag har haft en hel del föräldrar till dagens elever på den här skolan. Inser plötsligt hur gammal jag egentligen är. ;- )) Och trivs med det. Innan krämporna sätter in så känns åldern bara som en fördel.
En synvilla!!
Det här måste vara en synvilla!!! I vårt hus är det ordning och reda, inga hundar i möblerna!! Inte ens dunkerstövare Hej. Alla fyra hundarna har sina hundsängar på golvet, madrasser och sköna täcken att ligga på. Så det så!
Nyaste soffan på Ikea - klockrent 50-tal!
Studsade när jag fick se den nyaste soffan på Ikea häromsistens! Det är ju en helt klockren femtiotalssoffa, hela stuket. Den är liten och nätt som möblerna var då, vi bodde ju alla rätt trångt, handtagen, benen och tyget stämmer. Ska bli roligt att följa om detta blir en succé eller om vi vill vräka oss i större möbler nu för tiden. Armstöden som blir ben är en imitation av teak som trämöbler ofta var gjorda av då, ett numera förbjudet träslag, antar att det finns i regnskog.
Stackars vegetarianer!
Jag som gillar kött och fisk och fågel på tallriken brukar med automatik titta bort från de vegetariska alternativen när vi äter ute. Men jag gjorde ett undantag häromdagen när vi käkade på Nyängen. Rödbets- och halloumibiff lät gott och rödbetor är ju supernyttiga så jag beställde det. Men jag blev besviken, det var inte gott alls. Det var tämligen smaklöst och konsistensen var geggig. Stackars vegetarianer! Nästa gång vi drar österut så blir det julbord på Ikea, massor av kött och fläsk! Det har börjat.
Julmarknad på Tjolitta idag söndag 11.00 - 16.00
Det är Idé och Hantverk som har julmarknad på Tjolitta den här helgen. Vi var där igår och investerade i honung från Herredalen liksom lingonchutney som skulle vara gott till rådjur. Det blev tändved, kaka, knäck, ett par fågelholkar, några småtomtar och så förstås kantarellpulver. Mycket fint hemgjort finns det.
Frigående djur!
Den här skylten möts man av på en av våra byvägar. Vi har ärende där ibland.
Där går getterna lösa så det är bra med en varningsskylt.
Lite längre opp på den vägen möts man av den här skylten
Och visst går det höns över vägen. De har hemortsrätt här så man får vänta tills de behagar gå av vägen. ;-)) De här djuren mår bra, roligt att se! Det är trevligt i Snarkil! Vi trivdes bra när vi bodde där, det var allt med lite sorg i hjärtat vi flyttade därifrån för 41 år sedan. ;- ))
Stenmagasinet i Säffle var vi på igår före konserten
Så här ser byggnaden ut nu och innehåller en restaurang. För mig är det lite nostalgi med det här huset. Så länge mamma levde och var pigg så brukade hon och jag att åka på årlig biltur till platser som hon ville se. Det blev lite samma varje år och vi brukade alltid sitta och äta på andra våningen här på Stenmagasinet. Det är fina minnen, hon var så glad och nöjd. Sen har jag jobbat några år i Säffle, hade mitt kontor ett stenkast härifrån på Kanaltorget men jobbade därifrån över tre kommuner med barns omsorg och habilitering
Ursprungligen var huset ett varumagasin för sjöfarten från 1800-talet. Man hade behov av en stadig inbrotts- brandsäker byggnad för att förvara sånt som kom med båtarna på kanalen. Det ligger mitt emellan Byälven och kanalen, båda rinner ut i Vänern förstås.
Bjälkarna antar jag är kvar från tiden som magasinsbyggnad, de ser stabila ut ;- )) och gör lokalen vacker
Inredningen är omsorgsfull.
Roland åt oxfilé
Jag tog en favvo, torskrygg med bacon och kantareller. Den var jättegod.
Så här vackert är Säffle från Stenmagasinet på kvällen. Efter middag här åkte vi alltså till konserten i Medborgarhuset.
Sven Ingvars i Säffle igår onsdag
Vi gillar ju nya Sven Ingvars, dvs bandet som Sven Erik Magnussons son samlat ihop. Vi försökte få biljetter till februari -konserten men misslyckades trots att vi hängde i telefonen. Sen såg vi dem i Karlstad i somras på Sandgrund, Karlstad kommuns gratiskonsert ute. I juni lyckades vi i alla fall köpa biljetter till kvällens genrep inför nya turnén och det var alltså i Säffle. Tror att det har blivit en tradition att starta upp på Medis Säffle, kan vara så att Oscars fru kommer härifrån och det är släkt på plats.
Det skulle kunna vara fel och motbjudande att Oscar fortsätter att spela sin pappas musik och leva på den. Men det är suveränt för han gör det så bra. Undrar om han inte till och med har lite bättre sångröst än S-E! Och Oscar gör ingen hemlighet av att han spelar för att hylla sin pappa och pappans musik. En kanonkonsert var det och vi ville aldrig att den skulle ta slut. Högt tempo och fin show med mycket Fröding också. Bra att Oscar sjunger så tydligt och att ljudet var bra så att Frödings fina texter gick fram ordentligt. Och kolla gitarristen här nere till höger, alltså han går inte av för hackor. Så fina solon gjorde han, skulle ha kunnat vara mer av det.
Före konserten igår var vi på restaurang Stenmagasinet i Säffle och åt mat. Det blir mer om det senare idag, ett speciellt ställe är det.
Idag torsdag blir det en sväng till Karlstad för inköp.
Vad betyder den gula symbolen nedan?
Det finns en hel del knappar och symboler som jag inte begriper på min bil. Men så länge det inte direkt larmar så bryr jag mig inte och hoppas att det ska vara ok. Fast den här gula symbolen funderar jag över. Den är rätt nyckfull, lyser ibland men sen kan det gå lång tid utan att den syns. Gul färg brukar inte vara något farligt så jag hoppas det är någon bagatell. Men om någon vet vad det är så är jag tacksam för upplysning.
Nu åker vi till Säffle på Sven Ingvars! Va kul det ska bli!
Jag har fått en orkidé att blomma!
Undrens tid är inte förbi, en orkidé i norrfönstret har inte bara överlevt min vanvård länge utan blommar också. Och det är ingen måtta på blomprakt heller. Så roligt att se den.
Bredvid den står något slags monsterorkidé. Den har fått samma vanvård som den andra men utvecklas till en urskogsväxt med nåt som måste vara en massa luftrötter. Den har inte inspirerats av sin granne till att sätta blomknoppar. Fast det är inte enbart framgångar på blomhyllorna. Idag slängde jag tre krukväxter som var nästan helt vissna, de hade inte härdat ut längre. De var inte tillräckligt tjockbladiga för att tåla den långa torka som det blir här i huset bland blommorna.
Firade fars dag med fläsk o löksås!
Fast det var inte meningen från början. Jag letade uteäting på Fars dag i Sillerud på nära håll men fick inget napp på det. Då tänkte jag att jag kan kolla om det går att få hämta hem mat från Krogeriet i Årjäng, vår nya fin-restaurang. Så jag mailade dit och frågade, men fick inget svar på ett par dagar. Så då ringde jag dit och frågade.
Jo det skulle gå bra om jag ringde någon timme innan så skulle de göra i ordning och jag kunde ta med hem. Sen fick jag svar på mailet jag skickat att de hade ingen catering den dagen. ??? Så då mailade jag en gång till och frågade vilket svar som gällde, skulle jag kunna hämta mat eller inte? Men jag fick inget svar alls så då la jag ner Krogeriet och tänkte själv.
Det finns en maträtt som Roland uppskattar mer än nåt annat: Fläsk och löksås. Det fick alltså bli hemmaäting med fläsk och löksås. Gjorde fläsket i ugnen igen och det blir kanonbra.Slipper os och stänk och brandlarm som tjuter. Lägger på bakplåtspapper, kryddar och så in i ugnen ungefär 20 min på 225 grader. Det stekte lite hårdare längst in så om jag varit smart så skulle jag ha vänt plåten efter halva tiden. Jag åt två skivor och två blev över, resten åt far i huset. ;- )). Roligt att det blev så uppskattat.
Han fick blommor och tårta också förstås. Tyvärr regnade det ordentligt hela dagen så någon jakt blev det inte, vilket var planerat. Det fick bli innearbete med papper bl.a. så att någon arbetsdag kan frigöras för jakt! ;- ))
Renovering på Liane, avd fasadbelysning
Vi har ju haft en fasadbelysning på Lianegavlarna, mest för att det liksom ha fattats två fönster och vi kunde lysa upp lite med dem. Nu var alltså frågan om vi ska ha på den nya fasaden och i så fall hur många och var? Just nu ser det ut som om vi tar två på varje gavel på båda sidor mitt mellan fönster och knutbrädor, mitt emellan takfot och sockel. Det blir ungefär där Roland pekar på den undre bilden. I så fall ska elektrikern komma snart och dra dit kablar innan brädorna kommer på. Svårt att veta hur det kommer att se ut. Men grannarna Mikael och Maria har typ så och det är fint på deras hus. Mycket att klura på när man renoverar hus.
Isolering är på i alla fall. Och som sagt fönster ditsatta.
Sovrummet nere klart på Liane!
Det blev alltså ett fönster till i sovrummet nere, vid gaveln österut. Idag torsdag var det klart och rullgardiner på plats. Vanliga gardiner funderar jag på. De som var där förut var inte så bra. Kanske tänka nytt, men det får inte bli långgardiner i så fall, möjligen kappor. Vita kan vara enda snygga i ett så litet rum. Men jag känner mig osäker om det ska vara några och i så fall färg och form. Jag tar tacksamt emot tips.
Johan Hakelius klassiska krönika om Folkpartiet
"Ett folkparti med doft av giftmord
Claudius, den tafatte, stammande, men ändå framgångsrike romerske kejsaren, giftmördades av sin sista hustru Agrippina den yngre. Hon ville göra plats för sin son Nero, tyrannen som påstås ha spelat fiol, eller snarare lyra, medan Rom brann. Vilket förstås leder tankarna till folkpartiet och Lars Leijonborgs "avgång".
Svensk politik tillåter inte giftmord, annat än i undantagsfall, men när folkpartiets Stockholmsdistrikt i måndags efterlyste en "nytändning", hade man antagligen känt doften av arsenik, om inte arsenik vore doftlös.
I kulisserna, under helgen förlagda till ett konferenscenter i Örebro, hade de sammansvurna smitt sina ränker. Det var en fråga om tajming. Den gamla ledaren måste undanröjas innan de sammansvurnas Nero, Jan Björklund, fick konkurrens av socialliberala blötdjur. Så de slog till, Leijonborg föll och Jan Björklund harklade sig.
En klassisk palatskupp.
Det är sådant här som gör folkpartister intressanta. Man kan ana det när man läser Dagens Nyheters ledarsida, eller Herbert Tingstens memoarer.
Folkpartister är städade på ytan, rationella på gränsen till robotlika, men på insidan döljer sig en ålkista av slingrande passioner, förräderier och vendettor. Bara den oförsiktige vänder ryggen mot en folkpartist, utan att bära kevlarväst. Och från romarriket har vi lärt oss att passion för makt ofta går hand i hand med andra passioner. Kejsar Claudius tredje hustru, Messalina, påstås till exempel ha utmanat en av Roms ledande prostituerade i en tävling om vem som kunde ha flest älskare under en natt. Hon vann.
Folkpartiets dataintrång har vi hört nog om, men någon erfaren kriminalreporter borde gräva djupare i hela partiet. Här finns antagligen stoff till saftiga politiska thrillrar som skulle få det att vattnas i munnen på Hollywoods mindre kräsmagade producenter.
I väntan på det kan medkännande människor inte låta bli att undra vad som kommer att hända med Lars
Leijonborg. Ska han sitta kvar i regeringen?
Kommer han att gå i exil? Kommer den där spända, plågade rösten att mjukna, nu när han inte längre tvingas kryssa mellan förrädare och lönnmördare?
Skolminister Jan Björklund har säkert MVG i historia, men ändå en liten påminnelse: Nero upphöjde Claudius till gud så snart han själv tagit över makten".
Så långt Hakelius. Hakelius krönika ovan är bland det bästa som har skrivits när det gälle krönikor! Visst påminns man om den nu när Folkpartiet / Liberalerna sviker Alliansen för att kunna få makt tillsammans med de röd-gröna motståndarna.
Aldrig mer bor jag på Downtown Camper!
Vid Stockholmsbesöket den här veckan så bodde jag på hotell Downtown Camper på Brunkebergstorg, bakom kulturhuset vid Sergels torg. Det hette Sergel Plaza förr och jag har bott där rätt många gånger i samband med besök hos barnen. De har oftast bott så trångt så det har inte varit rimligt att tränga sig in hos dem. Detta har varit ett trevligt hotell. Nu är det helt ombyggt och det har blivit ett riktigt stolpskott! Där ska jag aldrig mer bo och skälen är flera
- Blev avkrävd betalning för mina nätter redan vid ankomst. Ok att man brukar få lämna kortet som säkerhet men jag har aldrig förr avkrävts betalning innan jag ens kommit upp på rummet. Undrade förstås om det var ny rutin eller bara jag som såg opålitlig ut. ;- ))
- Mannen som checkade in mig pratade dålig svenska och supersnabbt. Jag fattade inte mycket, men till slut begep jag att han ville ha betalt.
- Sängen var helt ok men jag funderade förstås över vad i all världen "hundsängen" i fönstret var till för??? Bill demonstrerar hur man kan ligga där. Fast en mycket märklig liggplats!
Knepig liggplats, jag tänkte spontant att det var för hund eller så, men jag vet inte
- Duschen var i princip oanvändbar. När jag gick in där och vred på så blev jag genast dränkt av generös och kylslagen takdusch. Och under tiden med vattnet strömmande i ögonen skulle jag försöka begripa hur man kopplade om till handdusch. Det var ingen lek. Jag lyckades till slut efter en del trixande mitt i vattenfallet. Jag talade med en äldre dam vid frukosten. Hon var jättearg över detta. Hon hade fått kalla på personal för att få instruktioner om duschen. Hennes frisyr blev helt förstörd. Hon kunde torka håret med hårtorken men hade inga spolar att fixa det med så det spretade i gråvita testar när hon kom till frukosten.
Här är närbild på den obegripliga duschen
- Den tyska damen var också besviken på bristen på klädförvaring. Det enda som fanns var 10 cm klädhäng bakom spegeln.
- Temperaturen gick inte att reglera fast det fanns ett slags reglage. Det kom fram - 2.5 men blev aldrig svalare än så här. Kanske ur funktion?
När jag bor på hotell så avstår jag gärna städning på rummet under min vistelse. Det känns inte så bra att främmande människor ska rota omkring i mina saker. Det brukar finnas skyltar för det som man kan hänga på utsidan dörren för att meddela det till städpersonal. Skylten här var minst sagt märklig. På ena sidan stod det "In, making plans" och det skulle alltså betyda att man inte vill ha städning för man var "inne och gjorde planer"
Och det andra alternativet var "Out, exploring", ungefär att jag är ute och upptäcker (vad?) Det ska alltså tolkas som att städpersonal kan komma in och städa (tror jag, men långsökt är det!). Skylten saknades på mitt rum så jag fick be om den i receptionen.
- Frukosten var en katastrof! Inget fel på buffén, den var fin, men för få sittplatser. Det var jättelång kö. Kl 09. 10 gick kön från matsalen, ut till hisshallen, runt i den och så tillbaka igen till matsalen. Alltså dubbel köslinga, måste har varit minst 50 - 70 personer som stod och väntade på att få en plats vid ett bord så de kunde få äta frukost! Jag kom dit kvart i 8 och då var det 10 - 15 personer före mig i kö. Rutinen var också något jag aldrig råkat ut för förut. Jag fick anmäla mig vid en desk, uppge rumsnummer och blev direkt omhändertagen av en man som anvisade mig plats att sitta på. Han fyllde på med mig vid ett nästan fullsatt långbord, precis vid barspringet, fast det fanns några lediga mer enskilda platser längre bort. De hade jag hellre valt. Men icke!
- Lyhört! Den tyska damen som jag hamnde mitt emot vid min frukost berättade att hon för första gången på hotell hört en man snarka hela natten i rummet bredvid och det lät som om han låg i hennes rum. ;- )) Jag själv vaknade brutalt av att gästerna i rummen bredvid mig, ett större asiatiskt sällskap som hade flera rum, gick upp kl 05.00 och började härja i korridoren, knacka på hos varandra. Ljud utifrån, utanför hotellbyggnaden gick inte in alls, det är ju en fördel men man kunde ju ha ljudisolerat lite bättre inomhus också.
Det var alltså mitt sista besök på det här hotellet. Synd för läget är bra, man når allting med några minuters promenad. Och gamla Sergel Plaza var så trivsamt
Söndag i skogen!
Det blev skogen idag söndag också. Vi gick ganska långt och till slut fick Seffrin opp en råbock. Tyvärr gick den in på ett annat jaktområde och var alltså inte skjutbar. Men Seffrin fick jaga någon timme, var nöjd och glad
Bra att ha koll på honom på pejlen
I skogen kan man ibland se gamla skruttiga broar. Roland vet förstås att det var K som gjorde den för att bekvämt kunna gå över när han jagade här. K hade även en hacka här bredvid för att kunna riva ner dammen som bävrarna envisades med att bygga just på den här platsen. K är borta sedan många år nu och hackan också och snart även bron
Men om man går lite till så kan man få gå över en betongbro. ;- )) Mitt inne i skogen.
De här vågade jag inte plocka, kanske biskopsmurklor?
Fast dom här vågade jag plocka. Lite överraskande med så mycket och så fina kantareller. Det är inte höstkantareller utan sommarkantareller som liksom tar nya tag. De är ljusgula och har platta hattar. Jag hade föstås glömt att ta med plastpåse så de hamnade i jackans huva.
Dagen avslutades med korvgrilling och sjöutsikt. En fin dag!
Nostalgitripp Hallsberg
Jo, det var det, en nostalgitripp den gångna veckan till platsen där jag växte upp och bodde från jag var 2 år till jag var 17 år, Hallsberg.
Så här ser det ut med järnvägsstationen. Den är ju pampig, byggdes andra halvan av 1800-talet. Här blev en knutpunkt för tågtrafiken i landet. Västra Stambanan byggdes från Göteborg och från Stockholm och så möttes man här i Hallsberg år 1862 om jag minns rätt. Stinsen hade för en fin bostad på övervåningen.
Vid mitt besök i Hallsberg nu så lyckades jag få till möten med släkt och vänner som jag inte träffar så ofta, Rolf o Sylvia, Susanne, Anita och Maggan. Många gamla och nya minnen har vi delat, många skratt blev det och lite sorg-stänk, så där som livet är. Tack för det!
Allt finns det inte bilder från men något och lite osorterat
Vätternkräftor
Hemodlad spenat
Ovanlig takprydnad
Så fina lägenheter i terasshusen
Ny placering på gammalt fik; PEWES
Snygg inredning
Där utanför fönstret var förr ett Folkets Hus, men det var skruttigt och revs ner.
Fiskgryta som jag ska skriva recept på sen.
Det kommer senare inlägg om besöket på nyöppnade Nationalmuseum och om Downtown Camper.
Årets vinterplantering under fönstren
I år blir det så här under fönstren. Pelargonerna har strävat och blommat länge i år i den varma hösten men nu är det slut med dem.
Några ljung får hänga.
Inredning nya Freden i K-st - ett stolpskott!
Restauang Freden var en prydlig restaurang med org.- inredning från mitten 1900-tal. Det var en autentisk miljö där allt hängde ihop som i ett åldersrätt tema Så här ser det ut nu när man kommer in på den omgjorda restaurangen. En kakelvägg istället för gamla diskbandet och tidningarna. Plastiskt blänkande bord, nåt slags trä / trämitation ( ?) på delar av väggen och så plötsligt några rader av kakelmosaik igen här och där i en illande grön färg. Det var inget fel på lunchmaten men lövbiff med den goda salladen fanns inte med på menyn som den gjort varje dag i flera decennier. Saknar! Det här har ju varit en restaurang med autentisk gedigen inredning från mitten av 1900-talet och nu är allt det borta ersatt av något som i mina ögon saknar stil
Klart - slut från Karlstadsbesöket för den här gången!
Vi lyssnade på Igor, Joe Bonamassa och Eric Clapton
Det gjorde vi med goda vänner någon dryg timme på teven! Fast via You tube- konserter och Spotify. Vi är helnöjda med den nya teven från Audio Video och den extra ljudanläggningen. Den tillåter oss att lyssna på musik och konserter med ett suveränt ljud. Det blir bra med diskanten som går rakt fram med alla varianter för oss numera ålders-lomhörda. Och basen darrar inte utan fyller rummet med stabil ton på musikläge. Den extra högtalaren är en ramp under teven och så en separat baslåda i rummet. Vi fick också hjälp från butiken i Åjäng att ställa in allt rätt. Numera kommer vi inte längre att kolla på dåliga teveprogam utan slå över till musik och ta del av konserter istället med både ljud och bild. Joe Bonamassa är en ny upptäckt, vilka gitarrsolon!!!