Mer från Hallsberg, minnen och platser

När jag var barn var detta svinstallar med ägare familjen Knutsson. Det brann. Dels kommer jag ihåg att vi såg det hemifrån, dels glömmer jag aldrig skriken från hundratals  brännskadade grisarna när vi cyklade dit.  Många var de och det märkliga var att de försökte hela tiden springa tillbaka in igen i elden! Många människor försökte förkorta lidanden och sticka ihjäl de stackars djuren som måste ha plågasts oerhört mycket. Jag hade en täljkniv med mig som jag lånade ut till en man som hjälpte till att avliva dem. Lukten var också så grym!
 
Hallsbergs stationshus är fortfarande en stilig byggnad. De såg ut så här stationshusen från andra hälften 1800-tal. Här blev järnvägsstation 1862 eller strax därefter så det måste ha varit ungefär då. På övervåningen var det bostad för stinsen. Han hette Dalhielm när jag var barn, respekterad i lilla samhället. 
 
 Tjejstatyn har stått länge framför stationshuset. När jag var barn så var det förstås populärt rundkör här.
 
På senare år har rallaren kommit hit. Han är tydligen gjord med motorsåg och har varit omdiskuterad. Fast jag tycker han är fin.
 
Berga gård är i sina ursprungliga delar väldigt gammal, kanske k-märkt. Här lär ha varit någon sorts kaptensbostad, i alla fall för officer, tillhörande Sannaheds kompani en liten bit härifrån. Men man kan tänka att kompanichefen skulle inte behöva bo mitt smeten utan lite mer anständigt en bit ifrån.
 
Numera sysslar man med klassisk byggnadsvård här
 
Höghus byggdes i Hallsberg redan på 60-talet tror jag. Och vi var många som undrade varför man måste bygga höga hus när hela Närkesslätten bara väntade på att bli bebyggd. Men säkert var det ändå klokt. Nu byggs ett par nya en liten bit längre bort. Verkar vara kommunala hyresrätter till rimliga priser och många står i kö, kanske många äldre som vill avsluta hus-boende.
 
 Blackstabacken har en tradition som jag inte ska skriva om. Men Håkan Nesser nämner den i alla fall i en av sina böcker, kanske i "Kim Novak badade inte i Genesarets sjö"
 
 
 
Ok, vi var i Kumla också för att äta god lunch!
Kumla har ett konstverk på torget, vet inte vad det kallas i folkmun
 
Det här huset passerade vi mellan Herrfallsäng och Kyrkbyn. Det minns jag, glada minnen. Mina föräldrar var IOGT:are och här höll föreningen till. Säkert ett gammalt missionshus med det tornet. Vi barn lekte här och det var ett hus man kunde springa runt i, dvs murstock o skorsten var i mitten och så kunde barn jaga varandra i rundbana, och det gjorde vi. Sen började mamma sätta eget vin och då avslutades IOGT-perioden. Men så många procent  blev det inte i mitt föräldrahem
Tja och det här huset växte jag upp i. Ville inte åka för nära och inkräkta. Det är numera sommarhus och väl omhändertaget. Uteplatsen här är byggd på senare år.
 
Mer om besöken i Skogaholm och Hultsjön senare.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback