Inga Magnusson

Dom har legat där nu i flera veckor skidorna, när jag inte har kavat omkring på dem förstås.  Jag använder ju inte bilen så mycket så detta var ett bättre alternativ än att krångla dem i och ur bilen varje dag. För det är fortfarande en tur så varje dag. Igår blev det ett varv. Det är ungefär tre kilometer. Om man lägger till drygt ett par kilometer gåing med Seffrin också så blir det mer än en halvmils motion  varje dag i princip. Och så en kvart Röris 5. Det känns i kroppen att det är nyttigt, jag blir nog 100 år! ;- ))  Skämt åsido så blir jag nog inte det och jag vet inte om det är eftersträvansvärt. Gissar att livslängden har med genetik att göra. I så fall blir det för min del nåt mellan 67 (pappa) och 92 (mamma).

 

Bilen, lilla Toyota Yaris Hybrid, blir som sagt mycket stående nu när jag inte jobbar alls. Det är ju min döbil, den jag ska ha tills färdtjänst tar vid. Det är planen. Den växlar alltså drift  mellan el och bensin.  När jag kör så där 70 km/ tim och saktare så går den på el, annars på bensin. Det mesta jag kör är alltså fem kilometer till Ica Sillerud och då går den mest  på el, rätt billigt alltså. Men jag har inte köpt den för att spara bensinpengar utan mer av ideologiska skäl. Sen har jag förstått att tillverkningen av de här stora batterierna är inte miljövänliga så det är bara att konstatera att hur man än vänder sig så är ändan bak. Jag har i alla fall försökt vara god och  miljövänlig.